Hur ser skattenyttan ut i svensk skola?

augusti 2, 2023

I Sverige läggs var sjunde skattekrona på utbildning. Trots detta ökar andelen underkända elever och Sveriges resultat i internationella PISA-undersökningar.

Leder mer pengar till skolan till högre resultat?

Den totala kostnaden för utbildning Sverige uppgick 2020 till ca 357 miljarder kronor. Av dessa gick 222 miljarder kronor till för- och grundskola och 54 miljarder till gymnasiet.

I ett jämförande perspektiv lägger Sverige mer än dubbelt så mycket mer på utbildning som andra EU-länder. Sverige lägger 4,4 procent av BNP medan andra EU-länder lägger runt 1,7 procent av BNP. Skillnaden kan delvis förklaras av kostnaden för förskolan som i andra EU-länder hanteras privat.

Undersökningar från Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Regioner pekar på att det inte finns någon tydlig koppling mellan insatta resurser och utfall. Kostnaden per elev och ett lands PISA-resultat tycks inte ha något tydligt samband.

20 procent av elever ej godkända

20 procent av svenska elever går ut skolan med icke godkända betyg i alla ämnen. De får svårt att ta sig in på jobbmarknaden och hamnar inte sällan i utanförskap och kriminalitet. Både Sveriges resultat i PISA-undersökningar och andel elever som går ut med fullständiga betyg i alla ämnen har sjunkit sedan millennieskiftet.

2/3 lärare anger administrationen som ett stressmoment

Två av tre lärare tycker att det administrativa arbetet är ett stressmoment. Andelen är högre i Sverige än OECD-genomsnittet och högst i Norden. Organisation, styrning och ledning i grundskolan tar tid från undervisningen och Sveriges lärare använder tio procentenheter mindre tid till undervisning än OECD-genomsnittet – 40 procent jämfört med 50 procent. Övertiden inom läraryrket beräknas uppgå till ca åtta timmar per vecka. Den faktiska arbetstiden för en lärare i Sverige idag är enligt OECD ca 45 timmar per vecka jämfört med de ca 37 avtalade timmarna.

Visste du att BNP ökar ju bättre elever presterar?

Hur utbildningssystemet fungerar är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och välstånd, då det finns en tydlig koppling mellan elevers presentation och ett lands BNP. Ju bättre eleverna presterar, desto högre tillväxt och BNP.

Sverige hade därför kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på de internationella proven. Den årliga tillväxten skulle öka med 0,4 procentenheter om svenska elever presterade lika bra som elever i Singapore. Det motsvarar ca 20 miljarder kronor per år, vilket skulle ge offentlig sektor ca nio miljarder mer i skatteintäkter.

Läs mer och se seminariet om Skattenytta i skolan – Skattenytta

DELA!

Relaterat innehåll

Skattenyttan inom lag och ordning

Polismyndigheten är Sveriges största myndighet, med uppdrag att minska brottsligheten och öka människors trygghet. År 2020 var den totala kostnaden för trygghet och säkerhet 69 miljarder kronor. Resurserna delades upp enligt fölande: Enligt rapporten “Skattenytta i medborgarnas viktigaste valfrågor?” ligger andelen otrygga medborgare kvar på en fortsatt hög nivå – 25-30% av befolkningen. Vissa brott […]

Sveriges ekonomiska läge och skattenytta

Sverige har under de senaste decennierna fallit tillbaka i OECDs välståndsliga. År 1970 var Sverige på plats fyra, men hade år 2019 fallit ner till elfte plats. Under perioden 1970-2019 var Sverige det enda nordiska land som föll i ranking. Sverige tillsammans med Italien och Grekland är de europeiska länder som fallit mest mellan 1970 […]

Skattenytta i miljö och klimat

Rapporten Skattenytta i medborgarnas prioriterade valfrågor? skriven av Lars Jagrén och Anders Bjurud lyfter ett antal problem med att säkerställa effektiviteten för miljö-och klimatpolitiken. Miljöbalkens regler om miljötillstånd motverkar sitt syfte För 20 år sedan, år 2003, konstaterade Miljöbalkskommittén att miljöbalkens regler om miljötillstånd motverkar sitt syfte. Problemen finns fortfarande kvar och enligt en undersökning […]

Upp till bevis om pengarna, regeringen!

I regeringens budgetproposition står det att: ”Statens resurser ska användas effektivt”. Det är utmärkt om våra gemensamma resurser hanteras på smartast möjliga sätt. Vi har flera förslag på hur. Det är mycket bra att Ulf Kristerssons nya regering lovar att staten ”tydligare och bättre ska prioritera sina kärnverksamheter”. Kommissionen för Skattenytta har i ett flertal […]

Vart fjärde fjärrtåg kom för sent i juni

Kommissionen för Skattenytta har på olika sätt belyst problemen med de återkommande fördyringarna av infrastrukturprojekt i Sverige. Budgetarna överskrids i det närmaste regelbundet, och uppföljningen av projekten och förklaringarna till fördyringarna är ofta bristfällig.  En annan del av problemen på infrastruktursidan är det bristande underhållet. I samband med att regeringen veckan före midsommar presenterade sin […]

Ineffektivitet eller dolda skatter?

Är höga kommunala avgiftsökningar ett tecken på ineffektivitet? Eller är det dolda skatter? Varje år tar Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna Sverige fram en s.k. Nils Holgersson-rapport som visar kostnadsutvecklingen i alla kommuner för de avgifter som påverkar boendet. Det man analyserar är fjärrvärme, el, vatten och avlopp samt avfall för […]

Är mer pengar till polisen lösningen?

Polisen har sedan 2018 fått ett ökat tillskott på ca 10 miljarder kronor. Trots det ser vi under påskhelgen svårigheter med att upprätthålla lag och ordning i samhället. Frågan är därför om lösningen på polisens problem primärt är pengar?   Det kan tyckas vara en naiv frågeställning och det intuitiva svaret från regeringen verkar vara ett tydligt […]

Du betalar mer i skatt än du tror

För att ett skattesystem ska upplevas som legitimt brukar forskningen peka på fyra villkor som måste vara uppfyllda:  En femte och än mer basal förutsättning är egentligen att för att kunna göra detta, och för att kunna utvärdera vad man egentligen får för sina skattepengar, måste man först veta vad man betalar i skatt. Här […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.

Swishnummer: 123 077 17 58

Bankgiro: 5822-8891

Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2023

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.