Sverige har under de senaste decennierna fallit tillbaka i OECDs välståndsliga. År 1970 var Sverige på plats fyra, men hade år 2019 fallit ner till elfte plats. Under perioden 1970-2019 var Sverige det enda nordiska land som föll i ranking. Sverige tillsammans med Italien och Grekland är de europeiska länder som fallit mest mellan 1970 och 2019.
Om Sverige legat kvar på en fjärde plats i välståndsligan hade vi med samma skattetryck som 1970 haft ungefär 320 miljarder kronor mer i skatteintäkter än vad vi har idag. Som en jämförelse så motsvarar det mer än sex gånger så mycket som vad försvaret kostar.
Sveriges BNP är totalt ca 5000 miljarder kronor och ungefär hälften, ca 2500 kronor går till den offentliga sektorn. En effektivisering av den offentliga sektorn med fem procent skulle frigöra resurser på 125 miljarder per år.
Ofta läggs ett effektiviseringskrav på myndigheter och statsbudgeten, vilket exempelvis innebär en minskning på två procent av kostnaden jämfört med föregående år. Om ett sådant krav även hade lagts på hela den offentliga sektorn, alltså även på regioner och kommuner, så skulle detta frigöra resurser på cirka 50 miljarder kronor, ungefär lika mycket som notan för Sveriges militära försvar.
Sverige är ett litet land som är mycket beroende av omvärlden. Dagens välstånd och välfärd byggdes med utrikeshandel, företagande och internationell öppenhet. Sveriges inkomster består till mycket stor del av utrikeshandel med varor och tjänster. Exporten och importen motsvarar närmare 50 procent av bruttonationalprodukten (BNP), alltså det samlade värdet av alla varor och tjänster. Exportföretagens framgångar har i sin tur skapat jobb och skatteinkomster som givit förutsättningar för offentliga investeringar och framväxten av välfärdsstaten.
Sverige behöver vara snabbfotade och kunna förändra systemen när omvärlden förändras. En förutsättning för effektivitet och möjlighet till demokratisk kontroll är att systemen måste vara transparenta. För att kunna se helheten behöver vi ett nytt sätt att arbeta i och mellan myndigheter med ett bättre samarbete och gemensamma målsättningar. Vi behöver även kunna jämföra och se hur andra gör, både nationellt och internationellt.
Läs mer och se seminariet om regelverkens betydelse för konkurrenskraften här.
I Sverige läggs var sjunde skattekrona på utbildning. Trots detta ökar andelen underkända elever och Sveriges resultat i internationella PISA-undersökningar. Leder mer pengar till skolan till högre resultat? Den totala kostnaden för utbildning Sverige uppgick 2020 till ca 357 miljarder kronor. Av dessa gick 222 miljarder kronor till för- och grundskola och 54 miljarder till […]
Polismyndigheten är Sveriges största myndighet, med uppdrag att minska brottsligheten och öka människors trygghet. År 2020 var den totala kostnaden för trygghet och säkerhet 69 miljarder kronor. Resurserna delades upp enligt fölande: Enligt rapporten “Skattenytta i medborgarnas viktigaste valfrågor?” ligger andelen otrygga medborgare kvar på en fortsatt hög nivå – 25-30% av befolkningen. Vissa brott […]
Rapporten Skattenytta i medborgarnas prioriterade valfrågor? skriven av Lars Jagrén och Anders Bjurud lyfter ett antal problem med att säkerställa effektiviteten för miljö-och klimatpolitiken. Miljöbalkens regler om miljötillstånd motverkar sitt syfte För 20 år sedan, år 2003, konstaterade Miljöbalkskommittén att miljöbalkens regler om miljötillstånd motverkar sitt syfte. Problemen finns fortfarande kvar och enligt en undersökning […]
Tanken på medborgarrevision enligt Mats Svegfors är att kommunerna ska redovisa för sina medborgare vad de fått för pengarna. Medborgarna ska ha möjlighet att själva utvärdera hur väl skola, vård och omsorg utförts. På så sätt ökar kännedomen om hur skattepengarna använts under mandatperioden och väljarna kan göra mer informerade val och därmed stärks demokratin. […]
I regeringens budgetproposition står det att: ”Statens resurser ska användas effektivt”. Det är utmärkt om våra gemensamma resurser hanteras på smartast möjliga sätt. Vi har flera förslag på hur. Det är mycket bra att Ulf Kristerssons nya regering lovar att staten ”tydligare och bättre ska prioritera sina kärnverksamheter”. Kommissionen för Skattenytta har i ett flertal […]
Kommissionen för Skattenytta har på olika sätt belyst problemen med de återkommande fördyringarna av infrastrukturprojekt i Sverige. Budgetarna överskrids i det närmaste regelbundet, och uppföljningen av projekten och förklaringarna till fördyringarna är ofta bristfällig. En annan del av problemen på infrastruktursidan är det bristande underhållet. I samband med att regeringen veckan före midsommar presenterade sin […]
Är höga kommunala avgiftsökningar ett tecken på ineffektivitet? Eller är det dolda skatter? Varje år tar Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna Sverige fram en s.k. Nils Holgersson-rapport som visar kostnadsutvecklingen i alla kommuner för de avgifter som påverkar boendet. Det man analyserar är fjärrvärme, el, vatten och avlopp samt avfall för […]
Ett av de viktigaste redskapen för att öka effektiviteten i den offentliga sektorn är att utnyttja de möjligheter som digitaliseringen ger. Det gäller allt ifrån att skapa gemensamma system och standarder, till att ta bort föråldrade regelverk vad gäller informationsdelning liksom att utnyttja nya tekniska möjligheter i undervisning, vård och administration. En nödvändig del i […]
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023