För att ett skattesystem ska upplevas som legitimt brukar forskningen peka på fyra villkor som måste vara uppfyllda:
En femte och än mer basal förutsättning är egentligen att för att kunna göra detta, och för att kunna utvärdera vad man egentligen får för sina skattepengar, måste man först veta vad man betalar i skatt. Här visar undersökningar att bristerna är stora.
Svenskt Näringsliv har vid två tillfällen undersökt allmänhetens kännedom om skatternas omfattning. I båda tillfällen, 2003 och 2015, visade undersökningen att allmänheten i genomsnitt underskattade skatternas omfattning med omkring en tredjedel, eller annorlunda uttryckt att för varje två kronor man tror att man betalar i skatt, betalar man faktiskt tre.
Samma sak visar en undersökning från Företagarna från 2010, där en majoritet av de svarande inte känner till hur mycket arbetsgivaravgift som betalades in för dem. Rapporten redogör också för en tidigare undersökning som visar att nästan varannan inkomsttagare trodde att den samlade skatten på deras arbete endast var 50-60 procent av vad den faktiskt var.
Ingenting pekar på att kunskapen om hur mycket man betalar i skatt har ökat under de senaste åren. Grundproblemet med bristande transparens i skattesystemet finns alltså kvar – och därmed möjligheten att värdera skattenyttan finns alltså kvar.
Medborgarna har rätt att veta hur stor skatten verkligen är och våra folkvalda har en skyldighet att informera, eller…? Man kan till exempel börja med ett obligatoriskt synliggörande av arbetskraftskostnaderna på människors lönebesked.
I regeringens budgetproposition står det att: ”Statens resurser ska användas effektivt”. Det är utmärkt om våra gemensamma resurser hanteras på smartast möjliga sätt. Vi har flera förslag på hur. Det är mycket bra att Ulf Kristerssons nya regering lovar att staten ”tydligare och bättre ska prioritera sina kärnverksamheter”. Kommissionen för Skattenytta har i ett flertal […]
Kommissionen för Skattenytta har på olika sätt belyst problemen med de återkommande fördyringarna av infrastrukturprojekt i Sverige. Budgetarna överskrids i det närmaste regelbundet, och uppföljningen av projekten och förklaringarna till fördyringarna är ofta bristfällig. En annan del av problemen på infrastruktursidan är det bristande underhållet. I samband med att regeringen veckan före midsommar presenterade sin […]
Är höga kommunala avgiftsökningar ett tecken på ineffektivitet? Eller är det dolda skatter? Varje år tar Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna Sverige fram en s.k. Nils Holgersson-rapport som visar kostnadsutvecklingen i alla kommuner för de avgifter som påverkar boendet. Det man analyserar är fjärrvärme, el, vatten och avlopp samt avfall för […]
Polisen har sedan 2018 fått ett ökat tillskott på ca 10 miljarder kronor. Trots det ser vi under påskhelgen svårigheter med att upprätthålla lag och ordning i samhället. Frågan är därför om lösningen på polisens problem primärt är pengar? Det kan tyckas vara en naiv frågeställning och det intuitiva svaret från regeringen verkar vara ett tydligt […]
En debattartikel av fackförbundet Kommunal i Aftonbladet (12/12) har rubriken “Vart tar alla pengar till välfärden vägen?” Det är en väldigt bra fråga och vi i Kommissionen för Skattenytta håller just nu på att undersöka den saken. Som fackförbundet uttrycker saken: “Bemanningen minskar, scheman blir allt mer ohållbara, delade turer återinförs och anställda får springa allt fortare för att hinna med. Men det stannar inte där. Nedskärningarna […]
Swishnummer: 123 077 17 58
Bankgiro: 5822-8891
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023
