För att ett skattesystem ska upplevas som legitimt brukar forskningen peka på fyra villkor som måste vara uppfyllda:
En femte och än mer basal förutsättning är egentligen att för att kunna göra detta, och för att kunna utvärdera vad man egentligen får för sina skattepengar, måste man först veta vad man betalar i skatt. Här visar undersökningar att bristerna är stora.
Svenskt Näringsliv har vid två tillfällen undersökt allmänhetens kännedom om skatternas omfattning. I båda tillfällen, 2003 och 2015, visade undersökningen att allmänheten i genomsnitt underskattade skatternas omfattning med omkring en tredjedel, eller annorlunda uttryckt att för varje två kronor man tror att man betalar i skatt, betalar man faktiskt tre.
Samma sak visar en undersökning från Företagarna från 2010, där en majoritet av de svarande inte känner till hur mycket arbetsgivaravgift som betalades in för dem. Rapporten redogör också för en tidigare undersökning som visar att nästan varannan inkomsttagare trodde att den samlade skatten på deras arbete endast var 50-60 procent av vad den faktiskt var.
Ingenting pekar på att kunskapen om hur mycket man betalar i skatt har ökat under de senaste åren. Grundproblemet med bristande transparens i skattesystemet finns alltså kvar – och därmed möjligheten att värdera skattenyttan finns alltså kvar.
Medborgarna har rätt att veta hur stor skatten verkligen är och våra folkvalda har en skyldighet att informera, eller…? Man kan till exempel börja med ett obligatoriskt synliggörande av arbetskraftskostnaderna på människors lönebesked.
I Sverige läggs var sjunde skattekrona på utbildning. Trots detta ökar andelen underkända elever och Sveriges resultat i internationella PISA-undersökningar. Leder mer pengar till skolan till högre resultat? Den totala kostnaden för utbildning Sverige uppgick 2020 till ca 357 miljarder kronor. Av dessa gick 222 miljarder kronor till för- och grundskola och 54 miljarder till […]
Polismyndigheten är Sveriges största myndighet, med uppdrag att minska brottsligheten och öka människors trygghet. År 2020 var den totala kostnaden för trygghet och säkerhet 69 miljarder kronor. Resurserna delades upp enligt fölande: Enligt rapporten “Skattenytta i medborgarnas viktigaste valfrågor?” ligger andelen otrygga medborgare kvar på en fortsatt hög nivå – 25-30% av befolkningen. Vissa brott […]
Sverige har under de senaste decennierna fallit tillbaka i OECDs välståndsliga. År 1970 var Sverige på plats fyra, men hade år 2019 fallit ner till elfte plats. Under perioden 1970-2019 var Sverige det enda nordiska land som föll i ranking. Sverige tillsammans med Italien och Grekland är de europeiska länder som fallit mest mellan 1970 […]
Rapporten Skattenytta i medborgarnas prioriterade valfrågor? skriven av Lars Jagrén och Anders Bjurud lyfter ett antal problem med att säkerställa effektiviteten för miljö-och klimatpolitiken. Miljöbalkens regler om miljötillstånd motverkar sitt syfte För 20 år sedan, år 2003, konstaterade Miljöbalkskommittén att miljöbalkens regler om miljötillstånd motverkar sitt syfte. Problemen finns fortfarande kvar och enligt en undersökning […]
I regeringens budgetproposition står det att: ”Statens resurser ska användas effektivt”. Det är utmärkt om våra gemensamma resurser hanteras på smartast möjliga sätt. Vi har flera förslag på hur. Det är mycket bra att Ulf Kristerssons nya regering lovar att staten ”tydligare och bättre ska prioritera sina kärnverksamheter”. Kommissionen för Skattenytta har i ett flertal […]
Kommissionen för Skattenytta har på olika sätt belyst problemen med de återkommande fördyringarna av infrastrukturprojekt i Sverige. Budgetarna överskrids i det närmaste regelbundet, och uppföljningen av projekten och förklaringarna till fördyringarna är ofta bristfällig. En annan del av problemen på infrastruktursidan är det bristande underhållet. I samband med att regeringen veckan före midsommar presenterade sin […]
Är höga kommunala avgiftsökningar ett tecken på ineffektivitet? Eller är det dolda skatter? Varje år tar Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna Sverige fram en s.k. Nils Holgersson-rapport som visar kostnadsutvecklingen i alla kommuner för de avgifter som påverkar boendet. Det man analyserar är fjärrvärme, el, vatten och avlopp samt avfall för […]
Polisen har sedan 2018 fått ett ökat tillskott på ca 10 miljarder kronor. Trots det ser vi under påskhelgen svårigheter med att upprätthålla lag och ordning i samhället. Frågan är därför om lösningen på polisens problem primärt är pengar? Det kan tyckas vara en naiv frågeställning och det intuitiva svaret från regeringen verkar vara ett tydligt […]
Swishnummer: 123 077 17 58
Bankgiro: 5822-8891
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023
