Var sjunde skattekrona eller 357 miljarder kronor läggs på utbildning. Tyvärr är det oklart hur pass effektivt dessa resurser används och vilken nytta vi medborgare får för pengarna.
Ett vanligt argument är att utbildningens resultat och effekter är svåra eller omöjliga att mäta. Men mätproblem är inget unikt för skolan och kan inte motivera uteblivna granskningar av skolsystemets effektivitet. Och sådana granskningar bör inte främst handla om exakt hur många miljarder skolan borde kosta, utan om hur resurserna kan kanaliseras till skolor och arbetssätt som ger högst nytta per skattekrona.
Skolors bidrag till elevernas inlärning och andra relevanta utfall kan mätas med så kallade förädlingsvärden. Vi beräknar förädlingsvärden baserade på elevernas betyg i matematik i årskurs 6 och 9. Ett högt förädlingsvärde indikerar att en skola har bidragit mycket till elevernas betyg i årskurs 9, givet deras betyg i årskurs 6. Dessa förädlingsvärden är baserade på tillgänglig information, men de hade kunnat vara ännu mer informativa om de hade kunnat baseras på centrala prov som rättades externt.
Att mäta kunskaper är betydselfullt inte minst eftersom goda resultat på internationella kunskapsprov har visat sig leda till högre ekonomisk tillväxt. En höjning av elevernas PISA-resultat med 100 poäng (motsvarande en standardavvikelse) skulle kunna höja Sveriges årliga ekonomiska tillväxt med ungefär 1,3 procentenheter.
De beräknade förädlingsvärdena visar på stora kvalitetsskillnader i matematik mellan kommunala skolor i Stockholms stad. Det skiljer 5,3 meritvärdespoäng mellan skolan med högst och lägst förädlingsvärde i matematik, vilket motsvarar cirka 2,1 betygssteg mellan E och A (eller 5,3 års inlärning i skolan på högstadienivå). Skolornas ekonomiska resurser varierar också kraftigt – från 69 000 kr till 179 000 kr per elev och år.
Däremot finns inget samband mellan skolors resurser och deras kvalitet. Exempelvis har skolan med högst förädlingsvärde i matematik nästan exakt lika stora resurser per elev som skolan som har näst lägst förädlingsvärde. Baserat på resursfördelningsmodellen har dessa två skolor ungefär samma elevsammansättning och struktur – men de håller ändå väldigt olika kvalitet enligt förädlingsvärdet.
Vad som förklarar skillnaderna i skolors kvalitet är svårt att säga. Vi noterar dock att skolor med fler elever tenderar att ha lägre kostnader per elev.
Även i termer av skolornas skattenytta (förädlingsvärde i förhållande till skolkostnader) finns stora skillnader mellan de kommunala skolorna i Stockholms stad. Den ekonomiska tillväxten i Sverige hade kunnat höjas påtagligt om skolkvaliteten hade varit högre. Om landets alla skolor skulle ha haft samma kvalitet som den högst presterande kommunala skolan i Stockholms stad hade Sveriges tillväxt kunnat vara cirka 0,4 procentenheter högre än den faktiska tillväxten långsiktigt sett.
Vi har också analyserat friskolornas påverkan på skattenyttan. Vi finner att friskolorna reducerar kommunernas grundskolekostnader per elev. Tio procentenheter fler grundskoleelever i friskolor sänker kommunens kostnader med ungefär 1,5 procent. Detta kan antingen bero på att friskolor får mindre resurser per elev än kommunala skolor eller på att konkurrens och jämförelser sätter press på kostnaderna.
Dagens situation med 20 procent friskoleelever i årskurs 9 kan uppskattas ha höjt den årliga ekonomiska tillväxten med ungefär 0,3 procentenheter jämfört med tiden före 1992 års friskolereform.
Dessutom visar vi att friskolor i genomsnitt har högre förädlingsvärden i matematik än kommunala skolor. Sett över hela landet uppgår skillnaden till 0,5 meritvärdespoäng. Genom att utgå från den positiva effekt på elevernas TIMSS-resultat som Böhlmark och Lindahl har identifierat kan vi även få en grov uppskattning av hur friskolorna har påverkat den ekonomiska tillväxten. Dagens situation med 20 procent friskoleelever i årskurs 9 kan då uppskattas ha höjt den årliga ekonomiska tillväxten med ungefär 0,3 procentenheter jämfört med tiden före 1992 års friskolereform. Detta är en stark effekt med tanke på att den genomsnittliga årliga tillväxttakten i Sveriges BNP per capita i fasta priser har varit 1,07 procent under samma period. Konkurrens från friskolor har alltså gett ökad skattenytta i grundskolan, både genom sänkta kostnader per elev och genom högre tillväxt via förbättrade kunskaper.
På det hela taget indikerar våra analyser att det finns betydande utrymme för effektiviseringar i det svenska skolsystemet. Det finns ett stort behov av en perspektivförskjutning mot utbildningens skattenytta. På ett allmänt plan behövs information om skolors kvalitet och kostnader tillsammans med mekanismer som möjliggör för mer effektiva skolor att expandera sin verksamhet. Detta kan förslagsvis åstadkommas genom att lindra regleringar som hindrar skolor – speciellt friskolor – från att växa. Friskolesystemet behöver också stärkas, så att konkurrensen även fortsättningsvis kan höja utbildningens skattenytta. Sådana förslag ska inte främst ses som ett sätt att spara pengar. Med tanke på de långsiktiga tillväxteffekter som kommer med bättre kunskaper ligger det närmare till hands att försöka stärka elevernas kunskaper så mycket som möjligt givet de befintliga utbildningskostnaderna.
Mer information hittar du här.
Henrik Jordahl är professor i nationalekonomi vid Örebro universitet. Han är affilierad med IFN där han tidigare ledde forskningsprogrammet Tjänstesektorns ekonomi. Han är affilierad med UCFS vid Uppsala universitet och med de internationella forskarnätverken CESifo och IZA.
Gabriel Heller Sahlgren disputerade i september 2019 vid London School of Economics med avhandlingen Casual Inference in Social Policy: Evidence from Education, Health and Immigration. Han har en mastersexamen från London School of Economics och en kandidatexamen från University of Cambridge.
Kostnadsvariationen mellan olika kommuners grundskoleverksamhet är betydande. I den allmänna debatten utgår man oftast från att merparten av denna variation antingen beror på skillnader i kommunernas förutsättningar att bedriva skolverksamhet eller en vilja att lyfta skolor och kommuner där eleverna har en oförmånlig bakgrund. Den här rapporten visar att det finns ytterligare och oförklarade variationer. […]
Detta seminarium kommer att slå hål på myten om att kostnadsvariationen i skolan endast beror på socioekonomiska skillnader eller geografi. För när hänsyn tagits till de möjliga förklaringarna återstår trots detta en stor oförklarad variation. Att skolkostnaderna varierar beroende på geografiska och demografiska faktorer är inget nytt. Inte heller att kostnaden varierar mellan olika kommungrupper. Inom […]
Var sjunde skattekrona eller 357 miljarder kronor läggs på utbildning. Tyvärr är det oklart hur pass effektivt dessa resurser används och vilken nytta vi medborgare får för pengarna. Skolan är en av medborgarnas viktigaste valfrågor, men hur ser det egentligen ut med skattenyttan inom det svenska skolsystemet? Ett vanligt argument är att utbildningens resultat och effekter […]
En lång rad undersökningar visar att grundproblemet för offentligt finansierad verksamhet inte är en brist på resurser, utan i hanteringen av resurserna. Diskussionen om skattenytta och ineffektivitet är i stor utsträckning frånvarande och den vanligaste lösningen är ofta ”mer resurser” snarare än ställa frågan om hur de befintliga resurserna kan användas bättre. Därför bör användandet av våra gemensamma resurser […]
Bristande effektivitet och skattenytta kostar samhället mångmiljardbelopp både på kortare och längre sikt. Den allvarligaste konsekvensen av detta är att bristerna leder till sämre konkurrenskraft och tillväxt och därmed till lägre skatteintäkter. Hade Sverige inte förlorat i konkurrenskraft under främst 1980- och 1990-talet hade vi med oförändrat skattetryck haft ca 320 mdr kronor mer i […]
Swishnummer: 123 077 17 58
Bankgiro: 5822-8891
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023
