Kommissionen för Skattenytta har på olika sätt belyst problemen med de återkommande fördyringarna av infrastrukturprojekt i Sverige. Budgetarna överskrids i det närmaste regelbundet, och uppföljningen av projekten och förklaringarna till fördyringarna är ofta bristfällig.
En annan del av problemen på infrastruktursidan är det bristande underhållet. I samband med att regeringen veckan före midsommar presenterade sin nya infrastrukturplan, konstaterade företrädare för näringslivet att man i hög grad missat underhållet. En beräkning av svenskt Näringsliv visar underhållsskulden, dvs vad det skulle kosta att återställa infrastrukturen till en acceptabel nivå, är ca 70 miljarder kronor. Eftersom satsningarna på underhåll är fortsatt för låga väntas skulden växa till 135-140 mdr i mitten av 2030-talet. Problemet med bristande underhåll poängterades också av industrins avtalsparter (både arbetsgivare och fack) som i en debattartikel i maj bl a skrev ”Sveriges infrastruktur befinner sig (…) i ett mycket allvarligt läge. Utan en storsatsning på underhåll kommer Sveriges infrastruktur och konkurrenskraft att försämras ytterligare”.
Ett tydligt exempel på problemen är den återkommande statistiken över förseningar på järnvägen. Den senaste statistiken från Banverket visar att mindre än 90 % av tågen i juni kom fram i tid. Banverkets mål är 95 %. Det var femte månaden i följd som målet inte nåddes.
Ett utfall på knappt 90 % kanske inte låter så dåligt, men uppdelat på olika reselängder blir statistiken mer oroande. Det visar sig då att
Mer än vart fjärde fjärrtåg var således försenat.
Sammantaget kan man alltså konstatera för det första att nya infrastrukturprojekt oftast har stora kostnadsfördyringar och dålig uppföljning. För det andra att underhållet är kraftigt eftersatt vilket leder till förseningar, högre kostnader och i förlängningen sämre konkurrenskraft, lägre tillväxt och mindre resurser.
Frågan om hur vi ökar skattenyttan i infrastruktur-satsningarna är således fortsatt oerhört aktuell. Den frågan diskuteras dock betydligt mindre än de ofta högtravande ord om rekordinvesteringar och omställning som hörs i samband med presentationen av olika infrastrukturplaner.
Under våren 2022 belyste Kommissionen för Skattenytta på ett seminarium att svenska infrastrukturprojekt fördyrades i genomsnitt med 124 procent. Seminariet går att ta del av i efterhand här Vad får vi för 799 miljarder? – Skattenytta.se
I Sverige läggs var sjunde skattekrona på utbildning. Trots detta ökar andelen underkända elever och Sveriges resultat i internationella PISA-undersökningar. Leder mer pengar till skolan till högre resultat? Den totala kostnaden för utbildning Sverige uppgick 2020 till ca 357 miljarder kronor. Av dessa gick 222 miljarder kronor till för- och grundskola och 54 miljarder till […]
Polismyndigheten är Sveriges största myndighet, med uppdrag att minska brottsligheten och öka människors trygghet. År 2020 var den totala kostnaden för trygghet och säkerhet 69 miljarder kronor. Resurserna delades upp enligt fölande: Enligt rapporten “Skattenytta i medborgarnas viktigaste valfrågor?” ligger andelen otrygga medborgare kvar på en fortsatt hög nivå – 25-30% av befolkningen. Vissa brott […]
Sverige har under de senaste decennierna fallit tillbaka i OECDs välståndsliga. År 1970 var Sverige på plats fyra, men hade år 2019 fallit ner till elfte plats. Under perioden 1970-2019 var Sverige det enda nordiska land som föll i ranking. Sverige tillsammans med Italien och Grekland är de europeiska länder som fallit mest mellan 1970 […]
Rapporten Skattenytta i medborgarnas prioriterade valfrågor? skriven av Lars Jagrén och Anders Bjurud lyfter ett antal problem med att säkerställa effektiviteten för miljö-och klimatpolitiken. Miljöbalkens regler om miljötillstånd motverkar sitt syfte För 20 år sedan, år 2003, konstaterade Miljöbalkskommittén att miljöbalkens regler om miljötillstånd motverkar sitt syfte. Problemen finns fortfarande kvar och enligt en undersökning […]
I regeringens budgetproposition står det att: ”Statens resurser ska användas effektivt”. Det är utmärkt om våra gemensamma resurser hanteras på smartast möjliga sätt. Vi har flera förslag på hur. Det är mycket bra att Ulf Kristerssons nya regering lovar att staten ”tydligare och bättre ska prioritera sina kärnverksamheter”. Kommissionen för Skattenytta har i ett flertal […]
Är höga kommunala avgiftsökningar ett tecken på ineffektivitet? Eller är det dolda skatter? Varje år tar Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna Sverige fram en s.k. Nils Holgersson-rapport som visar kostnadsutvecklingen i alla kommuner för de avgifter som påverkar boendet. Det man analyserar är fjärrvärme, el, vatten och avlopp samt avfall för […]
Polisen har sedan 2018 fått ett ökat tillskott på ca 10 miljarder kronor. Trots det ser vi under påskhelgen svårigheter med att upprätthålla lag och ordning i samhället. Frågan är därför om lösningen på polisens problem primärt är pengar? Det kan tyckas vara en naiv frågeställning och det intuitiva svaret från regeringen verkar vara ett tydligt […]
För att ett skattesystem ska upplevas som legitimt brukar forskningen peka på fyra villkor som måste vara uppfyllda: En femte och än mer basal förutsättning är egentligen att för att kunna göra detta, och för att kunna utvärdera vad man egentligen får för sina skattepengar, måste man först veta vad man betalar i skatt. Här […]
Swishnummer: 123 077 17 58
Bankgiro: 5822-8891
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023
