Kommissionen för Skattenytta har på olika sätt belyst problemen med de återkommande fördyringarna av infrastrukturprojekt i Sverige. Budgetarna överskrids i det närmaste regelbundet, och uppföljningen av projekten och förklaringarna till fördyringarna är ofta bristfällig.
En annan del av problemen på infrastruktursidan är det bristande underhållet. I samband med att regeringen veckan före midsommar presenterade sin nya infrastrukturplan, konstaterade företrädare för näringslivet att man i hög grad missat underhållet. En beräkning av svenskt Näringsliv visar underhållsskulden, dvs vad det skulle kosta att återställa infrastrukturen till en acceptabel nivå, är ca 70 miljarder kronor. Eftersom satsningarna på underhåll är fortsatt för låga väntas skulden växa till 135-140 mdr i mitten av 2030-talet. Problemet med bristande underhåll poängterades också av industrins avtalsparter (både arbetsgivare och fack) som i en debattartikel i maj bl a skrev ”Sveriges infrastruktur befinner sig (…) i ett mycket allvarligt läge. Utan en storsatsning på underhåll kommer Sveriges infrastruktur och konkurrenskraft att försämras ytterligare”.
Ett tydligt exempel på problemen är den återkommande statistiken över förseningar på järnvägen. Den senaste statistiken från Banverket visar att mindre än 90 % av tågen i juni kom fram i tid. Banverkets mål är 95 %. Det var femte månaden i följd som målet inte nåddes.
Ett utfall på knappt 90 % kanske inte låter så dåligt, men uppdelat på olika reselängder blir statistiken mer oroande. Det visar sig då att
För kortdistanstågen (pendel- och flygtåg) var punktligheten: 94,2%
För medeldistanstågen (regionaltåg) var punktligheten 86,5 %
För långdistanstågen (fjärr- och snabbtåg) var punktligheten 73,3%
Mer än vart fjärde fjärrtåg var således försenat.
Sammantaget kan man alltså konstatera för det första att nya infrastrukturprojekt oftast har stora kostnadsfördyringar och dålig uppföljning. För det andra att underhållet är kraftigt eftersatt vilket leder till förseningar, högre kostnader och i förlängningen sämre konkurrenskraft, lägre tillväxt och mindre resurser.
Frågan om hur vi ökar skattenyttan i infrastruktur-satsningarna är således fortsatt oerhört aktuell. Den frågan diskuteras dock betydligt mindre än de ofta högtravande ord om rekordinvesteringar och omställning som hörs i samband med presentationen av olika infrastrukturplaner.
Persontågens punktlighet senaste 13 månader. Andel tåg som anländer max fem minuter försenade
Under våren 2022 belyste Kommissionen för Skattenytta på ett seminarium att svenska infrastrukturprojekt fördyrades i genomsnitt med 124 procent. Seminariet går att ta del av i efterhand här Vad får vi för 799 miljarder? – Skattenytta.se
I regeringens budgetproposition står det att: ”Statens resurser ska användas effektivt”. Det är utmärkt om våra gemensamma resurser hanteras på smartast möjliga sätt. Vi har flera förslag på hur. Det är mycket bra att Ulf Kristerssons nya regering lovar att staten ”tydligare och bättre ska prioritera sina kärnverksamheter”. Kommissionen för Skattenytta har i ett flertal […]
Är höga kommunala avgiftsökningar ett tecken på ineffektivitet? Eller är det dolda skatter? Varje år tar Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna Sverige fram en s.k. Nils Holgersson-rapport som visar kostnadsutvecklingen i alla kommuner för de avgifter som påverkar boendet. Det man analyserar är fjärrvärme, el, vatten och avlopp samt avfall för […]
Polisen har sedan 2018 fått ett ökat tillskott på ca 10 miljarder kronor. Trots det ser vi under påskhelgen svårigheter med att upprätthålla lag och ordning i samhället. Frågan är därför om lösningen på polisens problem primärt är pengar? Det kan tyckas vara en naiv frågeställning och det intuitiva svaret från regeringen verkar vara ett tydligt […]
För att ett skattesystem ska upplevas som legitimt brukar forskningen peka på fyra villkor som måste vara uppfyllda: En femte och än mer basal förutsättning är egentligen att för att kunna göra detta, och för att kunna utvärdera vad man egentligen får för sina skattepengar, måste man först veta vad man betalar i skatt. Här […]
En debattartikel av fackförbundet Kommunal i Aftonbladet (12/12) har rubriken “Vart tar alla pengar till välfärden vägen?” Det är en väldigt bra fråga och vi i Kommissionen för Skattenytta håller just nu på att undersöka den saken. Som fackförbundet uttrycker saken: “Bemanningen minskar, scheman blir allt mer ohållbara, delade turer återinförs och anställda får springa allt fortare för att hinna med. Men det stannar inte där. Nedskärningarna […]
Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.