I regeringens budgetproposition står det att: ”Statens resurser ska användas effektivt”. Det är utmärkt om våra gemensamma resurser hanteras på smartast möjliga sätt. Vi har flera förslag på hur.
Leif Östling, Ann-Marie Begler, Mats Bergstrand, Bettina Kashefi, Mattias Lundbäck och Lars Jagrén.
Det är mycket bra att Ulf Kristerssons nya regering lovar att staten ”tydligare och bättre ska prioritera sina kärnverksamheter”.
Kommissionen för Skattenytta har i ett flertal rapporter och seminarier lyft hur våra gemensamma resurser tyvärr används på ett ineffektivt sätt. Det borde gå att få mer för samma peng, helt enkelt. Om systemen läcker spelar det ingen roll om man tillför mer resurser.
Kostnaden för den svenska sjukvården är omkring 400 miljarder per år – högre per capita än i jämförbara länder. I rapporten ”Svensk sjukvårds skattenytta” visade Jörgen Nordenström, professor emeritus i kirurgi vid Karolinska Institutet, att vårdköer och brister exempelvis beror på ineffektivt kompetensutnyttjade. Läkare och sjuksköterskor lägger alldeles för stor del av sin tid på administration. De fastnar i usla administrativa system i stället för att träffa patienter.
I en studie om äldreomsorgen konstaterades att potentialen för produktivitetsförbättringar i de flesta kommuner uppgår till 10–40 procent. Det blir totalt en effektiviseringspotential på mellan 25 och 30 miljarder.
Mats Svegfors beskrev i ett PM att tjänstemän och politiker inte tillräckligt noggrant granskar hur effektivt olika satsningar fungerar. De offentliga utgifterna uppgår till cirka 2 600 miljarder, så det är anmärkningsvärt hur dåligt uppföljningen fungerar, konstaterade han. Med bättre kontroll räcker samma kronor till mer.
Detta är bara några exempel på att det finns utrymme för att leverera bättre vård, skola om omsorg – om man bara ser till att de pengar stat, regioner och kommuner tar in från oss medborgare och företag används väl.
Det är glädjande att nuvarande regering vill prioritera annorlunda. Åtagandet innebär att regeringen måste börja titta på hur pengarna används.
Det är också bra att man i budgetpropositionen påpekar att utbetalningar bara ska göras till personer som är berättigade till stöd, och att myndigheternas arbete med att minska de felaktiga utbetalningarna från stödsystemen ska stärkas.
Detta slöseri uppgår till hela 18 miljarder per år.
Vi vet att vi kan få mer trygghet för samma mängd skattepengar och ansvarsfulla politiker får gärna fråga oss hur.
Kommissionen för Skattenytta har på olika sätt belyst problemen med de återkommande fördyringarna av infrastrukturprojekt i Sverige. Budgetarna överskrids i det närmaste regelbundet, och uppföljningen av projekten och förklaringarna till fördyringarna är ofta bristfällig. En annan del av problemen på infrastruktursidan är det bristande underhållet. I samband med att regeringen veckan före midsommar presenterade sin […]
Är höga kommunala avgiftsökningar ett tecken på ineffektivitet? Eller är det dolda skatter? Varje år tar Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna Sverige fram en s.k. Nils Holgersson-rapport som visar kostnadsutvecklingen i alla kommuner för de avgifter som påverkar boendet. Det man analyserar är fjärrvärme, el, vatten och avlopp samt avfall för […]
Ett av de viktigaste redskapen för att öka effektiviteten i den offentliga sektorn är att utnyttja de möjligheter som digitaliseringen ger. Det gäller allt ifrån att skapa gemensamma system och standarder, till att ta bort föråldrade regelverk vad gäller informationsdelning liksom att utnyttja nya tekniska möjligheter i undervisning, vård och administration. En nödvändig del i […]
Polisen har sedan 2018 fått ett ökat tillskott på ca 10 miljarder kronor. Trots det ser vi under påskhelgen svårigheter med att upprätthålla lag och ordning i samhället. Frågan är därför om lösningen på polisens problem primärt är pengar? Det kan tyckas vara en naiv frågeställning och det intuitiva svaret från regeringen verkar vara ett tydligt […]
Att försöka effektivisera den statliga förvaltningen är ett ”allvarligt tankefel”. Det menar Britta Lejon, förbundsordförande för fackförbundet ST (SvD Debatt 3/4). Hon talar om en ”svältkost” som gör det motiverat med ett stopp för alla kommande effektiviseringsåtgärder på våra myndigheter, det så kallade produktivitetskravet ska slopas. Vi i Kommissionen för skattenytta blir djupt oroade av […]
För att ett skattesystem ska upplevas som legitimt brukar forskningen peka på fyra villkor som måste vara uppfyllda: En femte och än mer basal förutsättning är egentligen att för att kunna göra detta, och för att kunna utvärdera vad man egentligen får för sina skattepengar, måste man först veta vad man betalar i skatt. Här […]
Välfärdsforskaren Andreas Bergh skriver i DN (31/1) att en besiktningsman skulle få allt svårare att godkänna nya delar i det svenska välfärdsbygget. Han tar exemplet med regeringens elpriskompensation – en konsekvens av att politiker inte vågar stå för det som de egentligen ville åstadkomma: Att elen, för miljöns skull, ska vara dyr. “När dom som skulle […]
I Dagens Samhälle (14/1) kan vi läsa om att Sigtuna kommun tillsatt flera tjänstemän som ska försöka få människor i behov av försörjningsstöd att flytta till andra kommuner. Samtidigt läser vi att Höganäs kommun genom att starta bolag vill undvika att betala moms. Som kommunmedborgare måste vi ställa oss frågan – är det acceptabelt att […]
Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.