Den bristande effektiviteten och skattenyttan visas också tydligt av att kopplingen är svag eller obefintlig mellan resurser till en viss verksamhet och dess resultat – oberoende av på vilken nivå vi mäter detta – kommuner, regioner eller nationellt. Det står också klart att Sverige långsiktigt tappat i välståndsligan och därmed gått miste om skatteintäkter och välstånd.
Analysen pekar på tre avgörande frågor för framtiden:
”Utan ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv utarmas basen för skatteintäkter och de gemensamma resurserna”
Kommissionens rapporter och övriga verksamhet under året visar att grundproblemet INTE är brist på resurser utan HUR resurserna används. Det finns inget tydligt samband mellan resurser och resultat i offentliga finansierade verksamheter. Dålig effektivitet, bristande uppföljning och kontroll samt svag styrning är enligt kommissionens bedömning de verkliga grundproblemen vad gäller den offentligt finansierade verksamheten i Sverige. En naturlig utgångspunkt för all verksamhet borde rimligen vara – hur leverera bättre resultat till samma eller lägre kostnad.
”Grundproblemet är INTE brist på resurser
utan HUR resurserna används”
Kommissionens arbete visar också att kostnaden i form av förlorad tillväxt och därmed färre gemensamma resurser varit hög. Att kontinuerligt utvärdera regelverket i takt med att omvärlden förändras och alltid ha som utgångspunkt att säkerställa Sveriges internationella konkurrenskraft. Våra system måste kontinuerligt utvärderas och utvecklas för att vara konkurrenskraftiga på en föränderlig global marknad.
En andra slutsats är att medborgarnas möjlighet att granska effektiviteten i de offentliga verksamheterna måste stärkas i syfte att ge dem en rimlig chans till ansvarsutkrävande på politisk nivå.
Debatten om skattenytta och ineffektivitet saknas dock fortfarande i hög grad. Det vanliga politiska svaret på ett problem är ”mer resurser” snarare än att fråga om de befintliga resurserna kan användas bättre. Alltför få tar fasta på att en bortslösad skattekrona egentligen är en stöld från skattebetalarna.
Det finns ingenting som är så dyrt som att bedriva verksamhet som inte når sitt mål.
Senioranalytiker och ledamot av Kommissionen för Skattenytta. Han har lång erfarenhet som chefekonom bland annat från Svenskt Näringsliv och Unionen.
Kostnadsvariationen mellan olika kommuners grundskoleverksamhet är betydande. I den allmänna debatten utgår man oftast från att merparten av denna variation antingen beror på skillnader i kommunernas förutsättningar att bedriva skolverksamhet eller en vilja att lyfta skolor och kommuner där eleverna har en oförmånlig bakgrund. Den här rapporten visar att det finns ytterligare och oförklarade variationer. […]
Detta seminarium kommer att slå hål på myten om att kostnadsvariationen i skolan endast beror på socioekonomiska skillnader eller geografi. För när hänsyn tagits till de möjliga förklaringarna återstår trots detta en stor oförklarad variation. Att skolkostnaderna varierar beroende på geografiska och demografiska faktorer är inget nytt. Inte heller att kostnaden varierar mellan olika kommungrupper. Inom […]
Förvaltningsanslagen för våra myndigheter har ökat med 82 miljarder kronor på drygt tio år. 141 av 344 myndigheter har under 50 anställda. Behövs verkligen ”pyttemyndigheterna”, undrar Leif Östling i Di Debatt (4/3). För närvarande pågår en känslostyrd diskussion kring regeringens beslut att inte förlänga vissa generaldirektörsförordnanden, respektive att inte i förtid avsluta andra. För mig […]
Sverige är ordförande i EU i vår. Det är ett utmärkt tillfälle att öka kontrollen av budgeten. Hur kan EU:s stora budget användas mer effektivt? Kan vi skattebetalare vara säkra på att den gigantiska återhämtningsfonden hamnar rätt? Går det att stoppa missbruk och fusk? Vad får vi egentligen för pengarna? Leif Östling önskar att EU tittar närmare […]
”Som medborgare är det bara att tacka för att Leif Östling efter sin ordförandetid i Svenskt Näringsliv har fortsatt att intressera sig för vilken return on investment som svenska skattebetalare borde kunna förvänta sig.” Det skriver Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet (14/2).
”Mannen som frågade vad fan vi får för skattepengarna tillsatte en granskning för att ta reda på just det. Nu är resultatet här. Slutsatsen? Skatteslöseriet var värre än han trodde. Det måste bli slutet för politikers iver att ständigt kräva medborgarna på mer pengar.” De skriver Susanna Silfverskiöld i Smedjan (9/2). Läs hela årsrapporten här. […]
”Kommissionen för skattenytta presenterade i förra veckan sitt bokslut för 2022. Det är ingen uppmuntrande läsning för den som tycker att staten borde uppvisa samma omsorg om skattepengarna när de spenderas som när de drivs in.” Skriver Henrik Westman i Dagens Industri (31/1)
Leif Östling intervjuas i Dagens Industri om sitt initiativ Kommissionen för Skattenytta. Han konstaterar där att ”Grundproblemet är inte, som de flesta tror, brist på resurser. Problemet är hur resurserna används. Vårt grävande visar ett otroligt resursslöseri, som i sin tur verkar bero på bristande ledarskap och styrning, luddiga mål och noll uppföljning. En fastighet […]
Swishnummer: 123 077 17 58
Bankgiro: 5822-8891
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023
