Bristande effektivitet och skattenytta kostar samhället mångmiljardbelopp både på kortare och längre sikt. Den allvarligaste konsekvensen av detta är att bristerna leder till sämre konkurrenskraft och tillväxt och därmed till lägre skatteintäkter. Hade Sverige inte förlorat i konkurrenskraft under främst 1980- och 1990-talet hade vi med oförändrat skattetryck haft ca 320 mdr kronor mer i skattemedel varje år. Detta hade kunnat leda till en mer utvecklad offentligt driven verksamhet eller lägre skatter.
Den här rapporten visar på betydande förbättringspotential inom de områden som är viktigast för medborgarna inför det kommande valet i september 2022. Vi granskar fem områden – lag och ordning, skolan, integration, miljö och klimat samt vården – genom att beskriva uppdraget, resurserna och måluppfyllelsen för respektive område, samt lyfta ut data ur ett antal undersökningar som ger en tydlig indikation om vart utvecklingen är på väg. I varje område summeras också den effektiviseringspotential vi ser. Nedan sammanfattas några resultat från vår granskning inom respektive område.
Gängkriminaliteten kostar samhället stora summor både i form av faktiska kostnader för kriminalvård men än mer i termer av minskad tilltro och större otrygghet, ökat utanförskap, bristande företagande och investeringar i främst utanförskapsområden och en direkt koppling till organiserad ekonomisk kriminalitet.
Ej uppnådda mål i skolan leder till lägre kompetens jämfört med andra länder och svagare långsiktig tillväxt. Om svenska lärare i grundskolan hade lika hög andel undervisningstid som i Finland skulle det motsvara ca 13 000 lärartjänster eller en lönekostnad på över 7 mdr kronor. Därutöver kan potentialen för effektivisering i grundskolan beräknas till 7–8 mdr per år om alla kommuner når samma effektivitet som de 72 bästa i genomsnitt.
Den årliga nettovinsten för statskassan för varje person som lämnar sitt utanförskap uppgår till cirka 340 000 kronor. Sverige har i dagsläget ca 1,3 miljoner personer som inte är självförsörjande, framför allt till följd av en dåligt fungerande integration av de nyanlända. Om vi antar att en tredjedel av dessa kan övergå till att bli självförsörjande motsvarar det ca 90 mdr kronor.
En inkonsistent politik med ett försvårande regelverk, ogenomtänkta symbolpolitiska punktskatter, dåliga förutsättningar för investeringar samt brist på målformulering och analys gör att de miljö- och klimatmässiga mål riskerar att inte uppnås, varken på kort eller lång sikt.
Köerna i sjukvården beräknas medföra en samhällsekonomisk förlust på ca 2,8 mdr kronor per år (utan att det mänskliga lidandet är medräknat). Om de svenska läkarna träffade dubbelt så många patienter per dag skulle det motsvara ca 40 000 läkartjänster till (sett ur ett patientperspektiv) och kortare köer. Effektiviseringspotentialen i sjukhusvården kan försiktigt beräknas till 11–19 mdr kronor per år.
Rapporten visar entydigt att den politiskt uttryckta målsättningen inom de granskade områdena inte uppnås. Den lyfter också en rad tydliga exempel, dels på resursslöseri och potential för effektivisering, dels på potentialen för högre tillväxt och skatteintäkter. På ett systemövergripande plan visar rapporten på behovet av:
Potentialen finns där. Ett högprioriterat mål för politiska beslutsfattare på alla nivåer borde vara att se till att man verkligen tar hem den. Hur resurserna används är ett politiskt beslut – ska de läggas på mer och bättre tjänster inom samma område, ska de läggas på andra viktiga områden eller ska skatterna sänkas. Men oberoende av politisk syn borde alla rimligen kunna enas om att utnyttja de gemensamma resurserna så bra som det bara går. Målet måste alltid vara att leverera bättre resultat till lägre kostnad.
Mer information hittar du här.
Senioranalytiker och ledamot av Kommissionen för Skattenytta. Han har lång erfarenhet som chefekonom bland annat från Svenskt Näringsliv och Unionen.
Han har lång erfarenhet från näringslivet, bland annat från IKEA och jobbar idag som egen företagare.
Kostnadsvariationen mellan olika kommuners grundskoleverksamhet är betydande. I den allmänna debatten utgår man oftast från att merparten av denna variation antingen beror på skillnader i kommunernas förutsättningar att bedriva skolverksamhet eller en vilja att lyfta skolor och kommuner där eleverna har en oförmånlig bakgrund. Den här rapporten visar att det finns ytterligare och oförklarade variationer. […]
Detta seminarium kommer att slå hål på myten om att kostnadsvariationen i skolan endast beror på socioekonomiska skillnader eller geografi. För när hänsyn tagits till de möjliga förklaringarna återstår trots detta en stor oförklarad variation. Att skolkostnaderna varierar beroende på geografiska och demografiska faktorer är inget nytt. Inte heller att kostnaden varierar mellan olika kommungrupper. Inom […]
Mer resurser till välfärdssystemen riskerar att skapa ett monster över vilket vi inte har någon kontroll. Om regeringen på allvar vill göra sjukvården mer effektiv så behöver den ändra strategi, skriver Leif Östling i SVD Debatt (24/1). Regeringen har under sina första månader dragit på sig kritik för diverse så kallade vallöftesbrott. Debatten har varit vildvuxen […]
Vården är en av medborgarnas viktigaste frågor, men hur prioriteras egentligen användning av resurserna? Lyssna på Kommissionens hälsoekonom Mattias Lundbäck i ett samtal med Kajsa Dovstad, legitimerad läkare och programansvarig för välfärdspolitik Timbro, i podcasten ”Ekonomerna” som ges ut av Timbro.
Reformera sjukförsäkringen Det är dyrt för samhället om många är sjukskrivna. Att förhindra att sjuktalen fortsätter stiga bör vara en prioriterad fråga. Ann-Marie Begler, tidigare generaldirektör för Försäkringskassan, har skissat på förändringar som kan stoppa utvecklingen. Allt fler sjukskrivs trots att folkhälsan är god. Det öppnar för att sjukförsäkringen kan reformeras utan att människors hälsa […]
Identitetsbaserad brottslighet Begreppet identitet har många betydelser. I immigrationssammanhang avses som regel en persons namn, födelsedatum och medborgarskap. I folkbokföringssammanhang ingår även personnumret. En annan uppgift som har betydelse i affärssammanhang och för många av välfärdssystemen är personens faktiska bostadsadress. Det framkommer ständigt nya exempel på hur identiteter missbrukas. Fenomenet benämns ibland för id-fusk, ibland […]
Skattenytta i skolan Var sjunde skattekrona eller 357 miljarder kronor läggs på utbildning. Tyvärr är det oklart hur pass effektivt dessa resurser används och vilken nytta vi medborgare får för pengarna. Skolan är en av medborgarnas viktigaste valfrågor, men hur ser det egentligen ut med skattenyttan inom det svenska skolsystemet? Ett vanligt argument är att utbildningens […]
Var sjunde skattekrona eller 357 miljarder kronor läggs på utbildning. Tyvärr är det oklart hur pass effektivt dessa resurser används och vilken nytta vi medborgare får för pengarna. Ett vanligt argument är att utbildningens resultat och effekter är svåra eller omöjliga att mäta. Men mätproblem är inget unikt för skolan och kan inte motivera uteblivna […]
Swishnummer: 123 077 17 58
Bankgiro: 5822-8891
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023
