Priset på el har skjutit i höjden, speciellt i södra Sverige. Vem bär ansvaret för att det blivit så här? Är det nedlagda kärnkraftverk, Putin eller Tysklands omställning till grön energi som förklarar prisrekorden?
Variationen för de svenska elpriserna är enorm. Pågen varnar för att man inte kommer att kunna förse svenska hushåll med frukost, samtidigt som Svenska Kraftnät varslar om rullande bortkopplingar av elabonnenter i vinter.
Sett ur skattenyttaperspektiv ter sig hanteringen av elnät och elförsörjning de senaste åren inte som optimal. Vad kostade det egentligen att rusta ner kärnkraften för att sedan behöva rusta upp den igen – nu när Europa drabbats energikris och Sverige av elbrist? Varför tillgodosåg man inte behovet av stabil baskraft? Och i stället för att bygga ut överföringskapaciteten när man hade chansen valde staten till sist, som nödlösning, att dela in landet i fyra elområden – mellan vilka priset i dag kan variera hundrafalt.
Under seminariet restes följande frågor:
Seminariets talare och författare var Christian Sandström, biträdande professor vid Jönköping International Business School och Ratio. Han forskar och föreläser om samspelet mellan teknisk förändring och industriell omvandling. Han har tidigare skrivit om bland annat digitaliseringens konsekvenser för näringslivet samt hur generösa bidrag skapar gröna bubblor.
Seminariet kommenteras av Jan Blomgren och Lina Håkansdotter. Jan Blomgren är professor i tillämpad kärnfysik och VD för Institute for Nuclear Business Excellence (INBEx) samt författare till boken ”Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning”. Lina Håkansdotter är ansvarig för samhällskontakter på H2 Green Steel med en bakgrund som civilingenjör från KTH. Hon har lång erfarenhet från policyarbete inom energi och klimat från industri och energi, bland annat från Skogsindustrierna, Uniper och Svensk Näringsliv.
Seminariet modererades av Leif Östling.
Utan en expansion av kärnkraften i Sverige på lång sikt framstår elektrifieringen av svensk industri som omöjlig. Den regering som tillträder efter valet behöver hantera frågor gällande såväl kärnkraften som den långsiktiga elförsörjningen och projekten i norra Sverige. Se Leif Östling och Christian Sandström i ett samtal med Hugo Selling om energikrisen.
Leif Östling, Ordförande, Kommissionen för Skattenytta
Christian Sandström, Biträdande professor inom Digital Business vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping
Lina Håkansdotter, Ansvarig för samhällskontakter på H2 Green Steel
Jan Blomgren, Professor i tillämpad kärnfysik
Inflation, räntor och en svag krona pressar svenska hushåll att vända på varenda krona. Avspeglas detta även i regeringens arbete? Är man varsam med våra gemensamma resurser? Används skattebetalarnas pengar på ett effektivt sätt? Panelsamtalet syftar till att granska budgetpropositionen för 2024 i ljuset av dessa frågor. Panelen kommer bland annat att belysa budgetens inriktning och vägen […]
Vad borde vi få för pengarna? Leif Östling och Kommissionen för Skattenytta bjuder in till seminarium för att presentera resultat av det gångna årets arbete. Efter Leifs inledning, kommer Mattias Lundbäck att presentera de viktigaste lärdomarna av Kommissionen för Skattenyttas arbete så här långt. Medverkar gör Karin Johansson, vice VD för Svenskt Näringsliv, Adam Reuterskiöld (M), riksdagsledamot och tidigare kommunstyrelsens ordförande […]
Sedan Finland helt nyligen genomfört en vårdreform är Sverige det enda nordiska landet som inte har ett nationellt sjukvårdssystem. Viktigaste motiven för en starkare statlig styrning i de nordiska länderna har varit att skapa en mer jämlik vård, nyttja hela landets sjukvårdsresurser genom att minska antalet organisatoriska sjukvårdsregioner och öka patienternas möjlighet att söka vård […]
Polismyndighetens mål om att ha 10 000 fler polisanställda år 2024 kommer endast att uppnås genom att rekrytera fler civila än tänkt. Men civilt anställda inom Polisen får inte utföra samma arbetsuppgifter som utbildade poliser. Det ställer till problem. I dag ansvarar Polisen för vitt skilda uppgifter. Bland annat att förebygga brott, upprätthålla den allmänna ordningen samt bedriva spaning […]
Sedan millennieskiftet har antalet chefer och högutbildade inom administrationen ökat kraftigt på landets högskolor och universitet. Det är oklart varför. Men om trenden håller i sig kan det ge sämre förutsättningar för lärosätenas forskning och undervisning, skriver nationalekonomen Anders Kärnä i en ny SNS-rapport. Rapporten kommenterades av Johan Eklund, professor i nationalekonomi och chefekonom för Sydsvenska Industri- och […]
Detta seminarium kommer att slå hål på myten om att kostnadsvariationen i skolan endast beror på socioekonomiska skillnader eller geografi. För när hänsyn tagits till de möjliga förklaringarna återstår trots detta en stor oförklarad variation. Att skolkostnaderna varierar beroende på geografiska och demografiska faktorer är inget nytt. Inte heller att kostnaden varierar mellan olika kommungrupper. Inom […]
Sverige är ordförande i EU i vår. Det är ett utmärkt tillfälle att öka kontrollen av budgeten. Hur kan EU:s stora budget användas mer effektivt? Kan vi skattebetalare vara säkra på att den gigantiska återhämtningsfonden hamnar rätt? Går det att stoppa missbruk och fusk? Vad får vi egentligen för pengarna? Leif Östling önskar att EU tittar närmare […]
Vilken nytta gör våra skattemedel? Vad får vi för pengarna? Kommissionen för skattenytta har under år 2022 studerat detta. Slutsatsen är att effektiviseringspotentialen är stor och det går att få ut mer nytta för varje skattekrona. Seminariet Bokslut 2022 diskuterar hur våra gemensamma resurser används och vad som behöver göras för att förbättra leveransen till […]
Swishnummer: 123 077 17 58
Bankgiro: 5822-8891
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023
