Brist på el och skattenytta

SEMINARIUM

Hur påverkas hushållens ekonomi av den elkris vi befinner oss i? Hur ser skattenyttan ut?

Priset på el har skjutit i höjden, speciellt i södra Sverige. Vem bär ansvaret för att det blivit så här? Är det nedlagda kärnkraftverk, Putin eller Tysklands omställning till grön energi som förklarar prisrekorden?

YouTube video

Variationen för de svenska elpriserna är enorm. Pågen varnar för att man inte kommer att kunna förse svenska hushåll med frukost, samtidigt som Svenska Kraftnät varslar om rullande bortkopplingar av elabonnenter i vinter.

Sett ur skattenyttaperspektiv ter sig hanteringen av elnät och elförsörjning de senaste åren inte som optimal. Vad kostade det egentligen att rusta ner kärnkraften för att sedan behöva rusta upp den igen – nu när Europa drabbats energikris och Sverige av elbrist? Varför tillgodosåg man inte behovet av stabil baskraft? Och i stället för att bygga ut överföringskapaciteten när man hade chansen valde staten till sist, som nödlösning, att dela in landet i fyra elområden – mellan vilka priset i dag kan variera hundrafalt.

Under seminariet restes följande frågor:

  • Hur påverkas hushållens ekonomi av den elkris vi befinner oss i? Hur ser skattenyttan ut?
  • Hotet om avstängd el i vinter – hur ser konsekvenserna ut?
  • Invasionen av Ukraina skapar helt nya spelregler. Hur och vem tar ansvar för Sveriges elförsörjning? Vad blundar vi fortfarande för? Vad kan vi göra på kort och lång sikt?
  • Hur många GWh kommer att behövas för att tillgodose produktion av alla satsningar i norr? Är det möjligt – och i så fall hur?

Seminariets talare och författare var Christian Sandström, biträdande professor vid Jönköping International Business School och Ratio. Han forskar och föreläser om samspelet mellan teknisk förändring och industriell omvandling. Han har tidigare skrivit om bland annat digitaliseringens konsekvenser för näringslivet samt hur generösa bidrag skapar gröna bubblor.

Seminariet kommenteras av Jan Blomgren och Lina Håkansdotter. Jan Blomgren är professor i tillämpad kärnfysik och VD för Institute for Nuclear Business Excellence (INBEx) samt författare till boken ”Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning”. Lina Håkansdotter är ansvarig för samhällskontakter på H2 Green Steel med en bakgrund som civilingenjör från KTH. Hon har lång erfarenhet från policyarbete inom energi och klimat från industri och energi, bland annat från Skogsindustrierna, Uniper och Svensk Näringsliv.

Seminariet modererades av Leif Östling.

Varför är energikrisen en viktig fråga för kommissionen?

YouTube video

Utan en expansion av kärnkraften i Sverige på lång sikt framstår elektrifieringen av svensk industri som omöjlig. Den regering som tillträder efter valet behöver hantera frågor gällande såväl kärnkraften som den långsiktiga elförsörjningen och projekten i norra Sverige. Se Leif Östling och Christian Sandström i ett samtal med Hugo Selling om energikrisen.

Tid och datum

kl
13:00
-
14:30

MEDVERKANDE

Leif Östling, Ordförande, Kommissionen för Skattenytta

Christian Sandström, Biträdande professor inom Digital Business vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Lina Håkansdotter, Ansvarig för samhällskontakter på H2 Green Steel

Jan Blomgren, Professor i tillämpad kärnfysik

RAPPORT

PRESENTATIONER (PDF)

Kontakt

DELA!

Relaterat innehåll

Vad får skattebetalarna i årets höstbudget?

Inflation, räntor och en svag krona pressar svenska hushåll att vända på varenda krona. Avspeglas detta även i regeringens arbete? Är man varsam med våra gemensamma resurser? Används skattebetalarnas pengar på ett effektivt sätt? Panelsamtalet syftar till att granska budgetpropositionen för 2024 i ljuset av dessa frågor. Panelen kommer bland annat att belysa budgetens inriktning och vägen […]

Mer skattenytta – Almedalen 2023

Vad borde vi få för pengarna? Leif Östling och Kommissionen för Skattenytta bjuder in till seminarium för att presentera resultat av det gångna årets arbete. Efter Leifs inledning, kommer Mattias Lundbäck att presentera de viktigaste lärdomarna av Kommissionen för Skattenyttas arbete så här långt.  Medverkar gör Karin Johansson, vice VD för Svenskt Näringsliv, Adam Reuterskiöld (M), riksdagsledamot och tidigare kommunstyrelsens ordförande […]

Är det dags att införa ett nationellt sjukvårdssystem även i Sverige? 8/6

Sedan Finland helt nyligen genomfört en vårdreform är Sverige det enda nordiska landet som inte har ett nationellt sjukvårdssystem. Viktigaste motiven för en starkare statlig styrning i de nordiska länderna har varit att skapa en mer jämlik vård, nyttja hela landets sjukvårdsresurser genom att minska antalet organisatoriska sjukvårdsregioner och öka patienternas möjlighet att söka vård […]

Hur avlastar vi Polisen – så att de kan fokusera mer på brotten?

Polismyndighetens mål om att ha 10 000 fler polisanställda år 2024 kommer endast att uppnås genom att rekrytera fler civila än tänkt. Men civilt anställda inom Polisen får inte utföra samma arbetsuppgifter som utbildade poliser. Det ställer till problem. I dag ansvarar Polisen för vitt skilda uppgifter. Bland annat att förebygga brott, upprätthålla den allmänna ordningen samt bedriva spaning […]

Allt fler högutbildade administratörer på universiteten – avlastning eller belastning?

Sedan millennieskiftet har antalet chefer och högutbildade inom administrationen ökat kraftigt på landets högskolor och universitet. Det är oklart varför. Men om trenden håller i sig kan det ge sämre förutsättningar för lärosätenas forskning och undervisning, skriver nationalekonomen Anders Kärnä i en ny SNS-rapport. Rapporten kommenterades av Johan Eklund, professor i nationalekonomi och chefekonom för Sydsvenska Industri- och […]

Myten om skolkostnader – utjämning som inte jämnar ut

Detta seminarium kommer att slå hål på myten om att kostnadsvariationen i skolan endast beror på socioekonomiska skillnader eller geografi. För när hänsyn tagits till de möjliga förklaringarna återstår trots detta en stor oförklarad variation. Att skolkostnaderna varierar beroende på geografiska och demografiska faktorer är inget nytt. Inte heller att kostnaden varierar mellan olika kommungrupper. Inom […]

EU och skattenytta

Sverige är ordförande i EU i vår. Det är ett utmärkt tillfälle att öka kontrollen av budgeten. Hur kan EU:s stora budget användas mer effektivt? Kan vi skattebetalare vara säkra på att den gigantiska återhämtningsfonden hamnar rätt? Går det att stoppa missbruk och fusk? Vad får vi egentligen för pengarna? Leif Östling önskar att EU tittar närmare […]

Årsbokslut 2022

Vilken nytta gör våra skattemedel? Vad får vi för pengarna? Kommissionen för skattenytta har under år 2022 studerat detta. Slutsatsen är att effektiviseringspotentialen är stor och det går att få ut mer nytta för varje skattekrona. Seminariet Bokslut 2022 diskuterar hur våra gemensamma resurser används och vad som behöver göras för att förbättra leveransen till […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.

Swishnummer: 123 077 17 58

Bankgiro: 5822-8891

Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2023

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.
})