Priset på el har skjutit i höjden, speciellt i södra Sverige. Vem bär ansvaret för att det blivit så här? Är det nedlagda kärnkraftverk, Putin eller Tysklands omställning till grön energi som förklarar prisrekorden?
Variationen för de svenska elpriserna är enorm. Pågen varnar för att man inte kommer att kunna förse svenska hushåll med frukost, samtidigt som Svenska Kraftnät varslar om rullande bortkopplingar av elabonnenter i vinter.
Sett ur skattenyttaperspektiv ter sig hanteringen av elnät och elförsörjning de senaste åren inte som optimal. Vad kostade det egentligen att rusta ner kärnkraften för att sedan behöva rusta upp den igen – nu när Europa drabbats energikris och Sverige av elbrist? Varför tillgodosåg man inte behovet av stabil baskraft? Och i stället för att bygga ut överföringskapaciteten när man hade chansen valde staten till sist, som nödlösning, att dela in landet i fyra elområden – mellan vilka priset i dag kan variera hundrafalt.
Under seminariet restes följande frågor:
Seminariets talare och författare var Christian Sandström, biträdande professor vid Jönköping International Business School och Ratio. Han forskar och föreläser om samspelet mellan teknisk förändring och industriell omvandling. Han har tidigare skrivit om bland annat digitaliseringens konsekvenser för näringslivet samt hur generösa bidrag skapar gröna bubblor. Christian disputerade vid Chalmers 2010 där han även blev docent 2014 och fick högskolans pedagogiska pris 2018. Han har även gästforskat vid universitetet i Cambridge och vid ETH i Zürich.
Seminariet kommenteras av Jan Blomgren och Lina Håkansdotter. Jan Blomgren är professor i tillämpad kärnfysik och VD för Institute for Nuclear Business Excellence (INBEx) samt författare till boken ”Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning”. Lina Håkansdotter är ansvarig för samhällskontakter på H2 Green Steel med en bakgrund som civilingenjör från KTH. Hon har lång erfarenhet från policyarbete inom energi och klimat från industri och energi, bland annat från Skogsindustrierna, Uniper och Svensk Näringsliv.
Seminariet modererades av Leif Östling.
Utan en expansion av kärnkraften i Sverige på lång sikt framstår elektrifieringen av svensk industri som omöjlig. Den regering som tillträder efter valet behöver hantera frågor gällande såväl kärnkraften som den långsiktiga elförsörjningen och projekten i norra Sverige. Se Leif Östling och Christian Sandström i ett samtal med Hugo Selling om energikrisen.
Leif Östling, Ordförande, Kommissionen för Skattenytta
Christian Sandström, Biträdande professor inom Digital Business vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping
Lina Håkansdotter, Ansvarig för samhällskontakter på H2 Green Steel
Jan Blomgren, Professor i tillämpad kärnfysik
Detta seminarium kommer att slå hål på myten om att kostnadsvariationen i skolan endast beror på socioekonomiska skillnader eller geografi. För när hänsyn tagits till de möjliga förklaringarna återstår trots detta en stor oförklarad variation. Att skolkostnaderna varierar beroende på geografiska och demografiska faktorer är inget nytt. Inte heller att kostnaden varierar mellan olika kommungrupper. Inom […]
Sverige är ordförande i EU i vår. Det är ett utmärkt tillfälle att öka kontrollen av budgeten. Hur kan EU:s stora budget användas mer effektivt? Kan vi skattebetalare vara säkra på att den gigantiska återhämtningsfonden hamnar rätt? Går det att stoppa missbruk och fusk? Vad får vi egentligen för pengarna? Leif Östling önskar att EU tittar närmare […]
Vilken nytta gör våra skattemedel? Vad får vi för pengarna? Kommissionen för skattenytta har under år 2022 studerat detta. Slutsatsen är att effektiviseringspotentialen är stor och det går att få ut mer nytta för varje skattekrona. Seminariet Bokslut 2022 diskuterar hur våra gemensamma resurser används och vad som behöver göras för att förbättra leveransen till […]
Gröna bubblor Miljarder läggs på gröna projekt som inte gör nytta. Staten har gjort stora investeringar i etanolbilar, etanolproduktion från cellulosa eller biogas från grenar och kvistar. Cirka tio miljarder har lagts på projekt som varken lett till ekonomisk eller miljömässig utveckling. I en färsk rapport skriver forskaren Christian Sandström om dessa så kallade ”gröna bubblor” – och […]
Skattenytta i sjukförsäkringen – en illa ställd diagnos? Folkhälsan i Sverige är i ett internationellt perspektiv fortsatt god och för stora delar av svenska folket utvecklas den positivt. Under 2006–2018 ökade, enligt Folkhälsomyndigheten, andelen personer som angav att de har god hälsa. De allra flesta, mer än 70 procent, uppger att deras allmäntillstånd är gott. […]
Digitaliseringens möjligheter Tidigare under året lyfte kommissionen frågan om de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen som beräknas uppgå till ca 18 miljarder årligen. Ann-Marie Begler, tidigare generaldirektör på Försäkringskassan, Brottsförebyggande rådet och Skolinspektionen, presenterade under ett seminarium tidigare under året den omfattande problematiken och publicerade i samband med detta en promemoria med fokus på arbetstillstånd och personlig assistans. Detta seminarium belyste digitaliseringens […]
Ett internationellt perspektiv Den svenska sjukvården definieras idag av hög kvalitet, men också bristande tillgänglighet och lågt förtroende bland köande patienter. På längre sikt väntas utmaningar i form av exempelvis en åldrande befolkning och ökad efterfrågan på vård. Därför behövs en breddad diskussion om hur framtidens sjukvård ska finansieras och organiseras. Seminariets talare var Mattias […]
Skattenytta med medborgarrevision De offentliga utgifterna uppgick till närmare 2600 miljarder år 2021. Det motsvarar ungefär halva Sveriges BNP. Kommunsektorns del var drygt 1100 miljarder. Samtidigt görs ingen effektivitetsrevision av kommunsektorn – fokus riktas mot resursinsatser i stället för resultatredovisning. Eftersom medborgarna finansierar de offentliga verksamheterna bör de ha rätt till en öppen och begriplig redovisning av kostnader och resultat. Vi bör […]
Swishnummer: 123 077 17 58
Bankgiro: 5822-8891
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023
