Mer skattenytta – Vad borde vi få för pengarna?
Den här rapporten sammanfattar Kommissionen för skattenyttas arbete under 2023.
Vad finns det för effektiviseringspotential i kommunal skola och äldreomsorg?
Vad vet kommunpolitikerna om effektiviteten i sin kommun?
Hur stora är problemen med snabbt växande administration?
Vårt välstånd och välfärd byggdes av företagande, utrikeshandel och internationell
öppenhet. Men det baseras också på väl fungerande regelverk och institutioner
liksom på tillgång till infrastruktur och utbildning, det vill säga på en effektiv
offentligt finansierad sektor. Företagens framgångar skapade i sin tur jobb och
skatteinkomster som ger förutsättningar för nya offentliga investeringar och för
framväxten av välfärdsstaten.
En väl fungerande och effektiv välfärd (i hög grad skattefinansierad) är en
nödvändig förutsättning för företagande, företagstillväxt och välstånd. Alla
medborgare är givetvis beroende av att polis och rättsväsende fungerar och att det
finns tillgång till vård, skola och omsorg.
Sverige har en stor offentlig sektor och internationellt sett höga skatter. De offentliga
utgifterna uppgår sammantaget till ca 2 800 miljarder kronor, eller hälften av BNP. Av de
totala offentliga utgifterna svarar kommunerna för 780 miljarder konor, och regionerna för
knappt 440 miljarder kronor. Tillsammans motsvarar det 44 procent av alla offentliga
utgifter. De statliga utgifterna är cirka 1 200 miljarder kronor och pensionssystemet
motsvarar ungefär 380 miljarder kronor. Antalet förvärvsarbetande i den offentliga sektorn
är 1,6 miljoner personer eller omkring en tredjedel av samtliga förvärvsarbetande. De
offentliga utgifterna finansieras till helt övervägande del via skatter.
Den demografiska utvecklingen, med snabbt ökande andel äldre jämfört med
andelen i yrkesverksam ålder, är en utmaning för såväl den privata som för den
offentliga sektorn. Detta inte minst eftersom den tuffa internationella konkurrensen
gör det svårt för Sverige att utan negativa konsekvenser ha högre skatter än andra
länder.
Antalet äldre (80+) kommer under den kommande 10-årsperioden att öka snabbare
än antalet personer i yrkesaktiv ålder (se figur 1). Detta kommer att sätta stor press
uppåt på kostnaderna men utgör också en stor komptensutmaning. Figur 2 visar
tydligt hur kostnaderna ökar med stigande ålder.
Behovet av att öka effektiviteten och skattenyttan stärks av att Sverige redan i
utgångsläget har stora brister, problem och behov i samhället som behöver
hanteras. Därtill har ytterligare nya prioriteringar tillkommit till följd av det nya
säkerhetspolitiska läget.
Senioranalytiker och ledamot av Kommissionen för Skattenytta. Han har lång erfarenhet som chefekonom bland annat från Företagarna och Unionen.
Vården är en av medborgarnas viktigaste frågor, men hur prioriteras egentligen användning av resurserna? Lyssna på Kommissionens hälsoekonom Mattias Lundbäck i ett samtal med Kajsa Dovstad, legitimerad läkare och programansvarig för välfärdspolitik Timbro, i podcasten ”Ekonomerna” som ges ut av Timbro.
Leif Östling öppnade den femte luckan i Svenska Dagbladets Ledarsidas julkalender. Han vill se en lag mot politisk klåfingrighet – att ansvarsfördelningen mellan politiker och tjänstemän blir tydligare i den kommunala förvaltningen. Länk till lucköppningen här.
Hur påverkas hushållens ekonomi av den elkris vi befinner oss i? Hur ser skattenyttan ut? Priset på el har skjutit i höjden, speciellt i södra Sverige. Vem bär ansvaret för att det blivit så här? Är det nedlagda kärnkraftverk, Putin eller Tysklands omställning till grön energi som förklarar prisrekorden? Variationen för de svenska elpriserna är […]
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023