Det svenska elsystemet befinner sig i en strukturell kris. Nedläggningen av kärnkraft har varit en politisk prioritering som på sikt leder till ökade kostnader för hushållen:
Parallellt med stigande kostnader för hushåll och företag finns det långtgående planer på en utökad elkonsumtion i industrin. Elbehovet har beräknats öka från dagens 140 TWh till mellan 240 och 310 TWh år 2045.
Tre statligt kontrollerade bolag – SSAB, LKAB och Vattenfall, samt ett privatkontrollerat företag vid namn H2 Green Steel har tillsammans för avsikt att tillverka stål med hjälp av vätgas. Målet är att minska CO2–utsläppen från stålproduktion genom att använda vätgas. Restprodukten blir i stället vatten. En sådan produktionsprocess tar emellertid stora mängder elektricitet i anspråk, närmare bestämt 82 TWh. 82 TWh motsvarar mer än hälften av Sverige nuvarande elkonsumtion. De fyra bolagens 82 TWh kan också jämföras med Finlands totala elkonsumtion år 2021 på 81 TWh.
Den nuvarande produktionen av vatten- och vindkraft i Norrland uppgick till cirka 57 TWh år 2020. En ökning av elanvändningen i Norrland riskerar att vara oförenlig med ett stabilt elsystem i norra Sverige. Det skulle krävas en betydande expansion av vindkraften. I tider av nedlagd kärnkraft och ett alltmer volatilt elsystem är det oklart varifrån elektriciteten skall komma för att göra dessa satsningar. Expansion av vindkraft i en sådan utsträckning framstår som svårt. Vattenkraften lär också vara svår att bygga ut med tanke på tillståndsprocesser och opinionsklimatet.
Utan en betydande satsning på återupprustning av kärnkraftverk samt en expansion av kärnkraften i Sverige på lång sikt framstår elektrifieringen av svensk industri som omöjlig. Den regering som tillträder efter valet behöver hantera frågor gällande såväl kärnkraften som den långsiktiga elförsörjningen och projekten i norra Sverige.
Mer information hittar du här.
Christian Sandström är biträdande professor vid Jönköping International Business School och Ratio. Han forskar och föreläser om samspelet mellan teknisk förändring och industriell omvandling. Sandström har tidigare skrivit om bland annat digitaliseringens konsekvenser för näringslivet samt hur generösa bidrag skapar gröna bubblor. Sandström disputerade vid Chalmers 2010 där han även blev docent 2014 och fick högskolans pedagogiska pris 2018. Han har gästforskat vid universitetet i Cambridge och vid ETH i Zürich.
Sverige är ordförande i EU i vår. Det är ett utmärkt tillfälle att öka kontrollen av budgeten. Hur kan EU:s stora budget användas mer effektivt? Kan vi skattebetalare vara säkra på att den gigantiska återhämtningsfonden hamnar rätt? Går det att stoppa missbruk och fusk? Vad får vi egentligen för pengarna? Leif Östling önskar att EU tittar närmare […]
Leif Östling intervjuas i Dagens Industri om sitt initiativ Kommissionen för Skattenytta. Han konstaterar där att ”Grundproblemet är inte, som de flesta tror, brist på resurser. Problemet är hur resurserna används. Vårt grävande visar ett otroligt resursslöseri, som i sin tur verkar bero på bristande ledarskap och styrning, luddiga mål och noll uppföljning. En fastighet […]
Vilken nytta gör våra skattemedel? Vad får vi för pengarna? Kommissionen för skattenytta har under år 2022 studerat detta. Slutsatsen är att effektiviseringspotentialen är stor och det går att få ut mer nytta för varje skattekrona. Seminariet Bokslut 2022 diskuterar hur våra gemensamma resurser används och vad som behöver göras för att förbättra leveransen till […]
Under EU-ordförandeskapet bör Sverige resa frågan om behovet av en kommission för skattenytta även på EU-nivå. Det kan spara unionens medlemsländer så mycket som 1 800 miljarder kronor, mer än hela den svenska statsbudgeten. Det skrev Leif Östling, i Smedjan 14/12 2022. Jag föddes i september 1945, bara några månader efter andra världskrigets slut. Europa låg i ruiner. […]
Gröna bubblor Miljarder läggs på gröna projekt som inte gör nytta. Staten har gjort stora investeringar i etanolbilar, etanolproduktion från cellulosa eller biogas från grenar och kvistar. Cirka tio miljarder har lagts på projekt som varken lett till ekonomisk eller miljömässig utveckling. I en färsk rapport skriver forskaren Christian Sandström om dessa så kallade ”gröna bubblor” – och […]
Den här rapporten beskriver och illustrerar uppkomsten av gröna bubblor med utgångspunkt i tre samtida exempel på hur satsningar på hållbar utveckling har medfört skyhöga förväntningar som sedan punkterats och varken lett till ekonomisk eller miljömässig utveckling. Syftet med rapporten är inte att hänga ut enskilda beslutsfattare, partier eller bolag utan att undersöka vilka systemfel […]
”Det är bra att man granskar hur skattebetalares pengar används på ett effektivt och bra sätt.” skriver nye infrastrukturministern Andreas Carlson i DN (9/12) Leif Östling på Kommissionen för skattenytta hälsar att detta är ett välkommet budskap. Nu återstår bara för regeringen att visa detta även i handling. Läs artikel i Dagens Nyheter här.
Vid ett seminarium den 25/10 lyfte Kommissionen för skattenytta frågan om medborgarrevision. Detta arbete uppmärksammas på ledarplats i Barometern som också kommenterar kommissionens roll i det offentliga samtalet. Läs artikeln här Låt medborgarna granska kommunerna (barometern.se) Läs rapporten om medborgarrevision, skriven av Mats Svegfors här. Seminarium om revision av kommunsektorn
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024