Den här rapporten beskriver och illustrerar uppkomsten av gröna bubblor med utgångspunkt i tre samtida exempel på hur satsningar på hållbar utveckling har medfört skyhöga förväntningar som sedan punkterats och varken lett till ekonomisk eller miljömässig utveckling. Syftet med rapporten är inte att hänga ut enskilda beslutsfattare, partier eller bolag utan att undersöka vilka systemfel som ligger bakom uppkomsten av gröna bubblor.
Ett flertal faktorer har bidragit gemensamt till att gröna bubblor skapas:
I den mån dessa faktorer existerar inom olika sektorer idag ska vi inte bli förvånande om fler gröna bubblor uppstår.
Faktorerna ovan har identifierats genom att studera tre olika gröna bubblor: etanolbilen, etanolproduktion från cellulosa (Sekab) samt biogas från grenar och kvistar (Gobigas).
Etanolbilen gick från försumbar till att som mest utgöra 20 procent av alla nyregistrerade bilar i Sverige 2008. Tekniken var undermålig, hade begränsad miljönytta och var i själva verket etiskt tveksam då etanolanvändningen medförde högre matpriser i fattiga länder. Pumplagen, miljöbilspremien och ett antal andra regleringar innebar ett orättvist stöd till etanol som bränsle under en period när elbilen fortfarande var i sin linda. När bubblan kollapsade under sin egen tyngd fick konsumenterna stå för kostnaderna.
I Örnsköldsvik skulle det lilla kommunala bolaget Sekab göra etanol från cellulosa. Bolagets VD Per ”Etanol-Jesus” Carstedt var väl förankrad politiskt inom Centerpartiet med nära kontakt med Maud Olofsson, men även inom Socialdemokratin. Han ordnade stöd på mer än en miljard från Energimyndigheten, EU med flera offentliga finansiärer. Carstedts bidragsentreprenörskap kraschade sedan ner i en teknik som inte fungerar, utlandseskapader till Mozambique, Ghana, Tanzania, Brasilien, Ungern och Polen, oegentligheter och skulder på flera miljarder för ett antal småkommuner i Norrland. Den totala kostnaden för etanolbubblan i form av havererade motorer, etanolpumpar, misslyckade tekniksatsningar med mera uppskattas till minst sju miljarder kronor.
I Göteborg är mönstret likartat med Gobigas. Stora stöd från flera offentliga finansiärer, kommunala bolag med bristande insyn, retorik om att ”gå före” och ”vara världsledande” kraschade ner i miljardskulder och frånvaro av teknisk, ekonomisk och miljömässig utveckling.
Under seminariet presenterade professor Christan Sandström sin senaste rapport ”Skattenytta i miljösatsningar”, som kommenteras av Tobias Andersson (SD) och Niklas Nordström (S). Leif Östling modererade diskussionen. Seminariet avslutades med en paneldiskussion med frågeställningen: Hur kan vi satsa på en hållbar och grön framtid utan att riskera en utebliven skattenytta för medborgaren?
Mer information hittar du här.
Christian Sandström är biträdande professor vid Jönköping International Business School och Ratio. Han forskar och föreläser om samspelet mellan teknisk förändring och industriell omvandling. Sandström har tidigare skrivit om bland annat digitaliseringens konsekvenser för näringslivet samt hur generösa bidrag skapar gröna bubblor. Sandström disputerade vid Chalmers 2010 där han även blev docent 2014 och fick högskolans pedagogiska pris 2018. Han har gästforskat vid universitetet i Cambridge och vid ETH i Zürich.
Kostnadsvariationen mellan olika kommuners grundskoleverksamhet är betydande. I den allmänna debatten utgår man oftast från att merparten av denna variation antingen beror på skillnader i kommunernas förutsättningar att bedriva skolverksamhet eller en vilja att lyfta skolor och kommuner där eleverna har en oförmånlig bakgrund. Den här rapporten visar att det finns ytterligare och oförklarade variationer. […]
Detta seminarium kommer att slå hål på myten om att kostnadsvariationen i skolan endast beror på socioekonomiska skillnader eller geografi. För när hänsyn tagits till de möjliga förklaringarna återstår trots detta en stor oförklarad variation. Att skolkostnaderna varierar beroende på geografiska och demografiska faktorer är inget nytt. Inte heller att kostnaden varierar mellan olika kommungrupper. Inom […]
Förvaltningsanslagen för våra myndigheter har ökat med 82 miljarder kronor på drygt tio år. 141 av 344 myndigheter har under 50 anställda. Behövs verkligen ”pyttemyndigheterna”, undrar Leif Östling i Di Debatt (4/3). För närvarande pågår en känslostyrd diskussion kring regeringens beslut att inte förlänga vissa generaldirektörsförordnanden, respektive att inte i förtid avsluta andra. För mig […]
Sverige är ordförande i EU i vår. Det är ett utmärkt tillfälle att öka kontrollen av budgeten. Hur kan EU:s stora budget användas mer effektivt? Kan vi skattebetalare vara säkra på att den gigantiska återhämtningsfonden hamnar rätt? Går det att stoppa missbruk och fusk? Vad får vi egentligen för pengarna? Leif Östling önskar att EU tittar närmare […]
”Som medborgare är det bara att tacka för att Leif Östling efter sin ordförandetid i Svenskt Näringsliv har fortsatt att intressera sig för vilken return on investment som svenska skattebetalare borde kunna förvänta sig.” Det skriver Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet (14/2).
”Mannen som frågade vad fan vi får för skattepengarna tillsatte en granskning för att ta reda på just det. Nu är resultatet här. Slutsatsen? Skatteslöseriet var värre än han trodde. Det måste bli slutet för politikers iver att ständigt kräva medborgarna på mer pengar.” De skriver Susanna Silfverskiöld i Smedjan (9/2). Läs hela årsrapporten här. […]
”Kommissionen för skattenytta presenterade i förra veckan sitt bokslut för 2022. Det är ingen uppmuntrande läsning för den som tycker att staten borde uppvisa samma omsorg om skattepengarna när de spenderas som när de drivs in.” Skriver Henrik Westman i Dagens Industri (31/1)
Leif Östling intervjuas i Dagens Industri om sitt initiativ Kommissionen för Skattenytta. Han konstaterar där att ”Grundproblemet är inte, som de flesta tror, brist på resurser. Problemet är hur resurserna används. Vårt grävande visar ett otroligt resursslöseri, som i sin tur verkar bero på bristande ledarskap och styrning, luddiga mål och noll uppföljning. En fastighet […]
Swishnummer: 123 077 17 58
Bankgiro: 5822-8891
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023
