Skattenytta i miljösatsningar?

Christian Sandström

14 december 2022

SAMMANFATTNING

Den här rapporten beskriver och illustrerar uppkomsten av gröna bubblor med utgångspunkt i tre samtida exempel på hur satsningar på hållbar utveckling har medfört skyhöga förväntningar som sedan punkterats och varken lett till ekonomisk eller miljömässig utveckling. Syftet med rapporten är inte att hänga ut enskilda beslutsfattare, partier eller bolag utan att undersöka vilka systemfel som ligger bakom uppkomsten av gröna bubblor.

Ett flertal faktorer har bidragit gemensamt till att gröna bubblor skapas:

  • Direktiv från regeringen eller EU tvingar fram skyndsamt och ogenomtänkt agerande.
  • Förekomsten av stora bidrag från EU och olika myndigheter resulterar i överdriven riskaptit, inte minst i kombination med budgetarna hos kommunala bolag, som också förfogar över skattemedel.
  • Runt miljöfrågornas dignitet uppstår ofta en konsensuskultur där ingen ifrågasätter det som kallas för grönt. Följden blir att hopplösa och kostsamma projekt inte kritiseras förrän det är för sent.
  • Kommunala bolagsstrukturer och ingenjörstung verksamhet leder till begränsad insyn och styrning.

I den mån dessa faktorer existerar inom olika sektorer idag ska vi inte bli förvånande om fler gröna bubblor uppstår.

Faktorerna ovan har identifierats genom att studera tre olika gröna bubblor: etanolbilen, etanolproduktion från cellulosa (Sekab) samt biogas från grenar och kvistar (Gobigas).

Etanolbilen

Etanolbilen gick från försumbar till att som mest utgöra 20 procent av alla nyregistrerade bilar i Sverige 2008. Tekniken var undermålig, hade begränsad miljönytta och var i själva verket etiskt tveksam då etanolanvändningen medförde högre matpriser i fattiga länder. Pumplagen, miljöbilspremien och ett antal andra regleringar innebar ett orättvist stöd till etanol som bränsle under en period när elbilen fortfarande var i sin linda. När bubblan kollapsade under sin egen tyngd fick konsumenterna stå för kostnaderna.

Etanolproduktion från cellulosa

I Örnsköldsvik skulle det lilla kommunala bolaget Sekab göra etanol från cellulosa. Bolagets VD Per ”Etanol-Jesus” Carstedt var väl förankrad politiskt inom Centerpartiet med nära kontakt med Maud Olofsson, men även inom Socialdemokratin. Han ordnade stöd på mer än en miljard från Energimyndigheten, EU med flera offentliga finansiärer. Carstedts bidragsentreprenörskap kraschade sedan ner i en teknik som inte fungerar, utlandseskapader till Mozambique, Ghana, Tanzania, Brasilien, Ungern och Polen, oegentligheter och skulder på flera miljarder för ett antal småkommuner i Norrland. Den totala kostnaden för etanolbubblan i form av havererade motorer, etanolpumpar, misslyckade tekniksatsningar med mera uppskattas till minst sju miljarder kronor.

Biogas från grenar och kvistar

I Göteborg är mönstret likartat med Gobigas. Stora stöd från flera offentliga finansiärer, kommunala bolag med bristande insyn, retorik om att ”gå före” och ”vara världsledande” kraschade ner i miljardskulder och frånvaro av teknisk, ekonomisk och miljömässig utveckling.

Seminarium

YouTube video

Under seminariet presenterade professor Christan Sandström sin senaste rapport ”Skattenytta i miljösatsningar”, som kommenteras av Tobias Andersson (SD) och Niklas Nordström (S).  Leif Östling modererade diskussionen. Seminariet avslutades med en paneldiskussion med frågeställningen: Hur kan vi satsa på en hållbar och grön framtid utan att riskera en utebliven skattenytta för medborgaren? 

Mer information hittar du här.

RAPPORT

PRESENTATIONER (PDF)

FÖRFATTARE

Christian Sandström

Christian Sandström är biträdande professor vid Jönköping International Business School och Ratio. Han forskar och föreläser om samspelet mellan teknisk förändring och industriell omvandling. Sandström har tidigare skrivit om bland annat digitaliseringens konsekvenser för näringslivet samt hur generösa bidrag skapar gröna bubblor. Sandström disputerade vid Chalmers 2010 där han även blev docent 2014 och fick högskolans pedagogiska pris 2018. Han har gästforskat vid universitetet i Cambridge och vid ETH i Zürich.

DELA!

Relaterat innehåll

Seminarium: Almedalen 

Två år in i mandatperioden – vad har regeringen åstadkommit? Leif Östling och Kommissionen för skattenytta bjuder in till seminarium för att ta tempen på bl.a. regeringens sjukvårdspolitik. Halva mandatperioden har gått, men har den svenska sjukvården blivit bättre? Medverkar gör Ulrica Schenström, vd på tankesmedjan Fores, och Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet. Samtalet […]

Vad fungerar bäst – privat eller offentligt driven välfärd?

Kommissionen för skattenytta bjöd in till rapportsläpp och samtal om vad som fungerar bäst – privat eller offentligt driven välfärd. Medverkade gjorde Monica Renstig, rapportförfattare, Christine Lorne (C), regionråd, Désirée Pethrus (KD), oppositionsregionråd samt Åsa Schlyter, verksamhetschef Prima, barn- och vuxenpsykiatri. Samtalet modererades av Bettina Kashefi. 

Fel se vårdblockaden som en övertidsfråga

Vårdförbundet har räknat ut att deras medlemmar jobbade tre miljoner timmar övertid under förra året. Det låter chockerande med ungefär 8 200 övertidstimmar per dag. Men om övertiden gäller de 63 000 anställda som nu tagits ut i blockad motsvarar det en halvtimme per medarbetare. Fördelar man det på samtliga medlemmar i Vårdförbundet, 114 000 […]

Replik: Berner slåss mot väderkvarnar

https://www.di.se/debatt/replik-berner-slass-mot-vaderkvarnar Att hushålla med skattemedlen borde vara viktigt för alla. Men det är främst viktigt för dem med små medel. Det skriver regeringen under på. Och i ärlighetens namn tror jag att Joachim Berner också, när han satt sig in i Kommissionens arbete, håller med, skriver Bettina Kashefi, Kanslichef, Kommissionen för skattenytta. Läs hela repliken via länken.

Är det önskvärt med digitala hjälpmedel inom äldreomsorgen?

Vi nås nästan dagligen av rapporter om brist på personal inom äldreomsorgen. De närmsta tio åren beräknas den bristen dessutom öka. Ett alternativ till att vända utvecklingen är genom att använda välfärdsteknik i större utsträckning. På så sätt skulle personalen kunna avlastas. Men trots det går utvecklingen av välfärdsteknik långsamt. Är välfärdsteknik lösningen på äldreomsorgens utmaningar? Kan […]

Lärarutbildningen brottas med stora problem – går situationen att lösa?

Kommissionen för Skattenytta bjöd in till rapportsläpp och seminarium om tillståndet i den svenska lärarutbildningen. Det är sedan lång tid väl känt att lärarutbildningen brottas med stora avhopp och bristande attraktivitet. Men trots detta har man från politiskt håll inte gjort tillräckligt. Går situationen att lösa? Och hur påverkas elever av detta? Medverkade gjorde Eva […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Presskontakt:
Oskar Rådehed 
073-2042303

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2024

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.