Skattenytta i miljösatsningar?

Christian Sandström

14 december 2022

SAMMANFATTNING

Den här rapporten beskriver och illustrerar uppkomsten av gröna bubblor med utgångspunkt i tre samtida exempel på hur satsningar på hållbar utveckling har medfört skyhöga förväntningar som sedan punkterats och varken lett till ekonomisk eller miljömässig utveckling. Syftet med rapporten är inte att hänga ut enskilda beslutsfattare, partier eller bolag utan att undersöka vilka systemfel som ligger bakom uppkomsten av gröna bubblor.

Ett flertal faktorer har bidragit gemensamt till att gröna bubblor skapas:

  • Direktiv från regeringen eller EU tvingar fram skyndsamt och ogenomtänkt agerande.
  • Förekomsten av stora bidrag från EU och olika myndigheter resulterar i överdriven riskaptit, inte minst i kombination med budgetarna hos kommunala bolag, som också förfogar över skattemedel.
  • Runt miljöfrågornas dignitet uppstår ofta en konsensuskultur där ingen ifrågasätter det som kallas för grönt. Följden blir att hopplösa och kostsamma projekt inte kritiseras förrän det är för sent.
  • Kommunala bolagsstrukturer och ingenjörstung verksamhet leder till begränsad insyn och styrning.

I den mån dessa faktorer existerar inom olika sektorer idag ska vi inte bli förvånande om fler gröna bubblor uppstår.

Faktorerna ovan har identifierats genom att studera tre olika gröna bubblor: etanolbilen, etanolproduktion från cellulosa (Sekab) samt biogas från grenar och kvistar (Gobigas).

Etanolbilen

Etanolbilen gick från försumbar till att som mest utgöra 20 procent av alla nyregistrerade bilar i Sverige 2008. Tekniken var undermålig, hade begränsad miljönytta och var i själva verket etiskt tveksam då etanolanvändningen medförde högre matpriser i fattiga länder. Pumplagen, miljöbilspremien och ett antal andra regleringar innebar ett orättvist stöd till etanol som bränsle under en period när elbilen fortfarande var i sin linda. När bubblan kollapsade under sin egen tyngd fick konsumenterna stå för kostnaderna.

Etanolproduktion från cellulosa

I Örnsköldsvik skulle det lilla kommunala bolaget Sekab göra etanol från cellulosa. Bolagets VD Per ”Etanol-Jesus” Carstedt var väl förankrad politiskt inom Centerpartiet med nära kontakt med Maud Olofsson, men även inom Socialdemokratin. Han ordnade stöd på mer än en miljard från Energimyndigheten, EU med flera offentliga finansiärer. Carstedts bidragsentreprenörskap kraschade sedan ner i en teknik som inte fungerar, utlandseskapader till Mozambique, Ghana, Tanzania, Brasilien, Ungern och Polen, oegentligheter och skulder på flera miljarder för ett antal småkommuner i Norrland. Den totala kostnaden för etanolbubblan i form av havererade motorer, etanolpumpar, misslyckade tekniksatsningar med mera uppskattas till minst sju miljarder kronor.

Biogas från grenar och kvistar

I Göteborg är mönstret likartat med Gobigas. Stora stöd från flera offentliga finansiärer, kommunala bolag med bristande insyn, retorik om att ”gå före” och ”vara världsledande” kraschade ner i miljardskulder och frånvaro av teknisk, ekonomisk och miljömässig utveckling.

Seminarium

YouTube video

Under seminariet presenterade professor Christan Sandström sin senaste rapport ”Skattenytta i miljösatsningar”, som kommenteras av Tobias Andersson (SD) och Niklas Nordström (S).  Leif Östling modererade diskussionen. Seminariet avslutades med en paneldiskussion med frågeställningen: Hur kan vi satsa på en hållbar och grön framtid utan att riskera en utebliven skattenytta för medborgaren? 

Mer information hittar du här.

RAPPORT

PRESENTATIONER (PDF)

FÖRFATTARE

Christian Sandström

Christian Sandström är biträdande professor vid Jönköping International Business School och Ratio. Han forskar och föreläser om samspelet mellan teknisk förändring och industriell omvandling. Sandström har tidigare skrivit om bland annat digitaliseringens konsekvenser för näringslivet samt hur generösa bidrag skapar gröna bubblor. Sandström disputerade vid Chalmers 2010 där han även blev docent 2014 och fick högskolans pedagogiska pris 2018. Han har gästforskat vid universitetet i Cambridge och vid ETH i Zürich.

DELA!

Relaterat innehåll

Vad får skattebetalarna i årets höstbudget?

Inflation, räntor och en svag krona pressar svenska hushåll att vända på varenda krona. Avspeglas detta även i regeringens arbete? Är man varsam med våra gemensamma resurser? Används skattebetalarnas pengar på ett effektivt sätt? Panelsamtalet syftar till att granska budgetpropositionen för 2024 i ljuset av dessa frågor. Panelen kommer bland annat att belysa budgetens inriktning och vägen […]

Kommunikatörer målar över rosten på samhällskroppen

Expansionen av kommunikatörer i vår offentliga förvaltning har fått många att förvånat höja på ögonbrynen. På tio år har antalet kommunikatörer i våra myndigheter ökat med 1 000 personer från drygt 2 500 till drygt 3 500. Det är en ökning med 40 procent. I praktiken är ökningen sannolikt ännu större då många i dag […]

Vad borde vi få för pengarna? – Årsrapport 2023

Mer skattenytta – Vad borde vi få för pengarna? Den här rapporten sammanfattar Kommissionen för skattenyttas arbete under 2023. Vad finns det för effektiviseringspotential i kommunal skola och äldreomsorg?Vad vet kommunpolitikerna om effektiviteten i sin kommun?Hur stora är problemen med snabbt växande administration? Vårt välstånd och välfärd byggdes av företagande, utrikeshandel och internationellöppenhet. Men det […]

”Vi måste börja säga nej till dåliga chefer”

Inom både privat och offentlig sektor vimlar det av låtsaschefer och odugliga arbetsledare som får misslyckas uppåt. Arbetsgivarnas oförmåga att agera hotar hela Sveriges tillväxt. Näringslivet och fack måste kroka arm för att hitta en lösning, skriver näringslivsprofilen Leif Östling och fd Metallordförande Göran Johnsson.  Vi har en anställningsparadox i det svenska samhället. Allt färre […]

Mer skattenytta – Almedalen 2023

Vad borde vi få för pengarna? Leif Östling och Kommissionen för Skattenytta bjuder in till seminarium för att presentera resultat av det gångna årets arbete. Efter Leifs inledning, kommer Mattias Lundbäck att presentera de viktigaste lärdomarna av Kommissionen för Skattenyttas arbete så här långt.  Medverkar gör Karin Johansson, vice VD för Svenskt Näringsliv, Adam Reuterskiöld (M), riksdagsledamot och tidigare kommunstyrelsens ordförande […]

Är det dags att införa ett nationellt sjukvårdssystem även i Sverige? 8/6

Sedan Finland helt nyligen genomfört en vårdreform är Sverige det enda nordiska landet som inte har ett nationellt sjukvårdssystem. Viktigaste motiven för en starkare statlig styrning i de nordiska länderna har varit att skapa en mer jämlik vård, nyttja hela landets sjukvårdsresurser genom att minska antalet organisatoriska sjukvårdsregioner och öka patienternas möjlighet att söka vård […]

Hur avlastar vi Polisen – så att de kan fokusera mer på brotten?

Polismyndighetens mål om att ha 10 000 fler polisanställda år 2024 kommer endast att uppnås genom att rekrytera fler civila än tänkt. Men civilt anställda inom Polisen får inte utföra samma arbetsuppgifter som utbildade poliser. Det ställer till problem. I dag ansvarar Polisen för vitt skilda uppgifter. Bland annat att förebygga brott, upprätthålla den allmänna ordningen samt bedriva spaning […]

KOMMUNERNA SOM LEVERERAR MEST ÄLDREOMSORG FÖR PENGARNA

Linköping, Järfälla, Säter, Hylte, Vara, Torsby och Storuman är kommunerna som enligt Kommissionen för Skattenyttas rapport “Kvalitet till varje pris” får ut mest äldreomsorg för pengarna inom sin kommunkategori. Det betyder att de är mest framgångsrika på att leverera stöd i eget boende, stöd i särskilt boende och korttidsboende till sina invånare, sett till kostnaden […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.

Swishnummer: 123 077 17 58

Bankgiro: 5822-8891

Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2023

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.
})