Egentligen är principen enkel. Att konkurrensutsätta offentlig verksamhet kan ofta vara ett bra sätt att öka effektiviteten. Nyckelordet är just “konkurrens”. Men om offentliga huvudmän försätter sig i en situation där de gör sig beroende av privata monopol finns risk för att skattebetalarna på sikt förlorar på affären.
Tyvärr är det inte ovanligt att staten och andra offentliga huvudmän försätter sig själva i en besvärlig situation. Att sälja grundläggande infrastruktur – som elnät och fastigheter – kan på kort sikt framstå som en bra affär. Det kortsiktiga budgetutrymmet blir större och kapital frigörs för andra investeringar.
Det blir ofta mindre roligt på lång sikt. När den offentliga huvudmannen ska omförhandla kontrakten och i realiteten saknar alternativ. För politikerna som säljer ut framstår det som en bra affär, men för deras efterträdare kan beslutet bli dyrköpt.
Att tänka igenom vad man säljer och hur är A och O. Tyvärr är det inte ovanligt att politiker som motsätter sig vinster i välfärden med glädje säljer ut offentliga tillgångar som är nödvändiga för att den offentliga verksamheten alls ska kunna fungera.
Avregleringen av elmarknaden, försäljningen av Posten, hanteringen av Vattenfall, diverse kommunala lease-back-affärer, styrningen av Trafikverket. Listan över områden där resultatet sannolikt blivit bättre om beslutsfattarna tänkt efter före är lång.
Lägg till detta att politiker som ofta skyller egna tillkortakommanden på en marknad som de själva ansvarar för att styra upp och reglera. Är det bra för svensk ekonomi att elpriset spontant varierar från noll till fyra kronor per kilowattimme? Politikerna skyller på marknaden, men ytterst är det de själva som stiftat de lagar som styr både efterfrågan och utbud på el.
Frågan är inte om det är bra eller dåligt med konkurrensutsättning och privatisering. Privatisering är ofta bra och att öppna marknader för privata företag kan bidra till att öka konkurrensen. Å andra sidan – bolagiseringar och privatiseringar som inte leder till konkurrens är ofta meningslösa och i värsta fall rent skadliga för den offentliga ekonomin.
Sverige har under de senaste decennierna fallit tillbaka i OECDs välståndsliga. År 1970 var Sverige på plats fyra, men hade år 2019 fallit ner till elfte plats. Under perioden 1970-2019 var Sverige det enda nordiska land som föll i ranking. Sverige tillsammans med Italien och Grekland är de europeiska länder som fallit mest mellan 1970 […]
Rapporten Skattenytta i medborgarnas prioriterade valfrågor? skriven av Lars Jagrén och Anders Bjurud lyfter ett antal problem med att säkerställa effektiviteten för miljö-och klimatpolitiken. Miljöbalkens regler om miljötillstånd motverkar sitt syfte För 20 år sedan, år 2003, konstaterade Miljöbalkskommittén att miljöbalkens regler om miljötillstånd motverkar sitt syfte. Problemen finns fortfarande kvar och enligt en undersökning […]
Tanken på medborgarrevision enligt Mats Svegfors är att kommunerna ska redovisa för sina medborgare vad de fått för pengarna. Medborgarna ska ha möjlighet att själva utvärdera hur väl skola, vård och omsorg utförts. På så sätt ökar kännedomen om hur skattepengarna använts under mandatperioden och väljarna kan göra mer informerade val och därmed stärks demokratin. […]
I regeringens budgetproposition står det att: ”Statens resurser ska användas effektivt”. Det är utmärkt om våra gemensamma resurser hanteras på smartast möjliga sätt. Vi har flera förslag på hur. Det är mycket bra att Ulf Kristerssons nya regering lovar att staten ”tydligare och bättre ska prioritera sina kärnverksamheter”. Kommissionen för Skattenytta har i ett flertal […]
Ett av de viktigaste redskapen för att öka effektiviteten i den offentliga sektorn är att utnyttja de möjligheter som digitaliseringen ger. Det gäller allt ifrån att skapa gemensamma system och standarder, till att ta bort föråldrade regelverk vad gäller informationsdelning liksom att utnyttja nya tekniska möjligheter i undervisning, vård och administration. En nödvändig del i […]
Att försöka effektivisera den statliga förvaltningen är ett ”allvarligt tankefel”. Det menar Britta Lejon, förbundsordförande för fackförbundet ST (SvD Debatt 3/4). Hon talar om en ”svältkost” som gör det motiverat med ett stopp för alla kommande effektiviseringsåtgärder på våra myndigheter, det så kallade produktivitetskravet ska slopas. Vi i Kommissionen för skattenytta blir djupt oroade av […]
Välfärdsforskaren Andreas Bergh skriver i DN (31/1) att en besiktningsman skulle få allt svårare att godkänna nya delar i det svenska välfärdsbygget. Han tar exemplet med regeringens elpriskompensation – en konsekvens av att politiker inte vågar stå för det som de egentligen ville åstadkomma: Att elen, för miljöns skull, ska vara dyr. “När dom som skulle […]
I Dagens Samhälle (14/1) kan vi läsa om att Sigtuna kommun tillsatt flera tjänstemän som ska försöka få människor i behov av försörjningsstöd att flytta till andra kommuner. Samtidigt läser vi att Höganäs kommun genom att starta bolag vill undvika att betala moms. Som kommunmedborgare måste vi ställa oss frågan – är det acceptabelt att […]
Swishnummer: 123 077 17 58
Bankgiro: 5822-8891
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023
