Att försöka effektivisera den statliga förvaltningen är ett ”allvarligt tankefel”. Det menar Britta Lejon, förbundsordförande för fackförbundet ST (SvD Debatt 3/4). Hon talar om en ”svältkost” som gör det motiverat med ett stopp för alla kommande effektiviseringsåtgärder på våra myndigheter, det så kallade produktivitetskravet ska slopas.
Vi i Kommissionen för skattenytta blir djupt oroade av hennes resonemang. För oss är det viktigt med en stark och välfungerande offentlig sektor. Om den offentliga sektorn inte fungerar så fungerar inte heller näringslivet. Och då slår vi undan benen för finansieringen av vår offentliga välfärd.
Om inte effektiviseringskravet införts 1994 så hade statens löneutrymme varit 62 miljarder kronor större i budgeten 2021, vilket hade inneburit tusentals fler statliga jobb, resonerar Lejon utan att för ett ögonblick verka fundera över varifrån pengarna kommer. Det är våra skattepengar det handlar om, ursprungligen skapade i den privata företagsamheten och en förutsättning för att vårt välstånd ska växa. Med Lejons resonemang hade vi alla varit fattigare.
För att ST:s medlemmar ska ha det bra krävs att den offentliga verksamheten sköts effektivt. Bara så kan vi få en positiv spiral med en stark offentlig sektor som bidrar till ett starkt näringsliv som bidrar till ett ökat välstånd i landet. Då får vi det alla bättre.
Nästa misstag från Britta Lejon är att hon sätter ett likhetstecken mellan mer pengar och högre kvalitet. Så ser det inte alls ut i verkligheten. Inom kommunsektorn är det väldigt svårt att hitta några kvalitetsskillnader mellan de som satsar mest på barnomsorgen och de som satsar minst. På samma sätt förhåller det sig inom statsförvaltningen. Ökar kvaliteten hos polisen i takt med att den tillförs mer resurser? Lejon anför själv det faktum att vi får vänta uppemot ett halvår, ibland längre, på att få ett nytt pass. Är det någon som tror att det beror på att den offentliga sektorn har för lite resurser? Är det någon som inte tror att detta skulle kunna hanteras genom en omfördelning av befintliga resurser? Hur mycket mer resurser skulle behövas, Britta Lejon, för att medborgarna ska få ut sina pass i rimlig tid, så att de kan åka på en efterlängtad sommarsemester när restriktionerna nu äntligen släpps?
Riksrevisionen har precis studerat det Britta Lejon skriver om i rapporten RiR 2022:2 ”Räkna med mindre – den årliga omräkningen av myndigheternas anslag”. Och ST-ordföranden får fel på alla punkter:
Det produktivitetskrav som Lejon vill ta bort utgör en bra styrsignal för effektivisering.
Detta produktivitetskrav har inte hindrat myndigheterna att utföra sina uppdrag.
Det är inte så att dessa effektivitetskrav slår rakt av mot alla myndigheter. Två av tre av de myndigheter som studerats har fått politiskt beslutade tillskott som överstigit produktivitetsavdragen.
Det handlar om politiska omprioriteringar parallellt med försök att effektivisera. Och det är hela poängen. Vi i Kommissionen för skattenytta har ingenting att invända mot att mer resurser tillförs de sektorer inom offentlig sektor där detta krävs. Men vi menar att man måste titta på effektiviteten först så att inte goda pengar slängs efter dåliga.
Tycker Britta Lejon att det är rimligt att våra infrastrukturprojekt i genomsnitt blir 124 procent dyrare än planerat?
Tycker Britta Lejon att det är rimligt att våra välfärdssystem felaktigt betalar ut 18 miljarder kronor per år till medborgare som inte är berättigade till bidragen?
Ett mer effektivt hanterande av våra skattemedel gynnar också ST:s medlemmar.
I regeringens budgetproposition står det att: ”Statens resurser ska användas effektivt”. Det är utmärkt om våra gemensamma resurser hanteras på smartast möjliga sätt. Vi har flera förslag på hur. Det är mycket bra att Ulf Kristerssons nya regering lovar att staten ”tydligare och bättre ska prioritera sina kärnverksamheter”. Kommissionen för Skattenytta har i ett flertal […]
Ett av de viktigaste redskapen för att öka effektiviteten i den offentliga sektorn är att utnyttja de möjligheter som digitaliseringen ger. Det gäller allt ifrån att skapa gemensamma system och standarder, till att ta bort föråldrade regelverk vad gäller informationsdelning liksom att utnyttja nya tekniska möjligheter i undervisning, vård och administration. En nödvändig del i […]
Välfärdsforskaren Andreas Bergh skriver i DN (31/1) att en besiktningsman skulle få allt svårare att godkänna nya delar i det svenska välfärdsbygget. Han tar exemplet med regeringens elpriskompensation – en konsekvens av att politiker inte vågar stå för det som de egentligen ville åstadkomma: Att elen, för miljöns skull, ska vara dyr. “När dom som skulle […]
I Dagens Samhälle (14/1) kan vi läsa om att Sigtuna kommun tillsatt flera tjänstemän som ska försöka få människor i behov av försörjningsstöd att flytta till andra kommuner. Samtidigt läser vi att Höganäs kommun genom att starta bolag vill undvika att betala moms. Som kommunmedborgare måste vi ställa oss frågan – är det acceptabelt att […]
Dagens Arena konstaterar i en granskning av om- och tillbyggnaden av Liljevalchs: “Det senare projektet [Liljevalchs] hade först vid inriktningsbeslutet 2014 en budget på 147 miljoner kronor, i vilken renovering av konsthallen samt om- och tillbyggnad var inräknade. 17 miljoner för renovering, 130 för om- och tillbyggnad.” Dagens Arena 18/4 2021 I tidningen Fastighetsnytt menar dock Tobias Olsson och Anna Forsberg från […]
Modenycken att sälja och hyra tillbaka fastigheter är en kommunal och regional variant av Ebberöds klassiska bank. Så skriver tidningen Fokus apropå beräkningar från Kommuninvest och SKR (Sveriges kommuner och regioner) om hur en omvänd fastighetsspekulation med offentliga medel skapat en fördyring för skattebetalarna. Allt helt i onödan. Ni minns Ebberöds Bank, ursprungligen ett danskt […]
Riksrevisionen konstaterar i rapporten om kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar (Skr 2021/22:80) att många infrastrukturprojekt blir betydligt dyrare än beräknat. Trots detta är det ovanligt att projekten stoppas, något som borde vara helt naturligt om dessa efter omvärdering inte uppfyller kravet på samhällsekonomisk lönsamhet. För att göra politiken trovärdig måste regeringen då och då säga nej. Annars kommer beslut att fortsätta fattas […]
Egentligen är principen enkel. Att konkurrensutsätta offentlig verksamhet kan ofta vara ett bra sätt att öka effektiviteten. Nyckelordet är just “konkurrens”. Men om offentliga huvudmän försätter sig i en situation där de gör sig beroende av privata monopol finns risk för att skattebetalarna på sikt förlorar på affären. Tyvärr är det inte ovanligt att staten och andra offentliga huvudmän försätter sig själva i en besvärlig situation. Att sälja grundläggande […]
Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.