Tankefel om effektivisering

april 5, 2022

Mattias Lundbäck

Att försöka effektivisera den statliga förvaltningen är ett ”allvarligt tankefel”. Det menar Britta Lejon, förbundsordförande för fackförbundet ST (SvD Debatt 3/4). Hon talar om en ”svältkost” som gör det motiverat med ett stopp för alla kommande effektiviseringsåtgärder på våra myndigheter, det så kallade produktivitetskravet ska slopas.

Bild av Ashraf Chemban från Pixabay

Vi i Kommissionen för skattenytta blir djupt oroade av hennes resonemang. För oss är det viktigt med en stark och välfungerande offentlig sektor. Om den offentliga sektorn inte fungerar så fungerar inte heller näringslivet. Och då slår vi undan benen för finansieringen av vår offentliga välfärd.

Om inte effektiviseringskravet införts 1994 så hade statens löneutrymme varit 62 miljarder kronor större i budgeten 2021, vilket hade inneburit tusentals fler statliga jobb, resonerar Lejon utan att för ett ögonblick verka fundera över varifrån pengarna kommer. Det är våra skattepengar det handlar om, ursprungligen skapade i den privata företagsamheten och en förutsättning för att vårt välstånd ska växa. Med Lejons resonemang hade vi alla varit fattigare.

För att ST:s medlemmar ska ha det bra krävs att den offentliga verksamheten sköts effektivt. Bara så kan vi få en positiv spiral med en stark offentlig sektor som bidrar till ett starkt näringsliv som bidrar till ett ökat välstånd i landet. Då får vi det alla bättre.

Nästa misstag från Britta Lejon är att hon sätter ett likhetstecken mellan mer pengar och högre kvalitet. Så ser det inte alls ut i verkligheten. Inom kommunsektorn är det väldigt svårt att hitta några kvalitetsskillnader mellan de som satsar mest på barnomsorgen och de som satsar minst. På samma sätt förhåller det sig inom statsförvaltningen.  Ökar kvaliteten hos polisen i takt med att den tillförs mer resurser?  Lejon anför själv det faktum att vi får vänta uppemot ett halvår, ibland längre, på att få ett nytt pass. Är det någon som tror att det beror på att den offentliga sektorn har för lite resurser? Är det någon som inte tror att detta skulle kunna hanteras genom en omfördelning av befintliga resurser? Hur mycket mer resurser skulle behövas, Britta Lejon, för att medborgarna ska få ut sina pass i rimlig tid, så att de kan åka på en efterlängtad sommarsemester när restriktionerna nu äntligen släpps?

Riksrevisionen har precis studerat det Britta Lejon skriver om i rapporten RiR 2022:2 ”Räkna med mindre – den årliga omräkningen av myndigheternas anslag”. Och ST-ordföranden får fel på alla punkter:

  • Det produktivitetskrav som Lejon vill ta bort utgör en bra styrsignal för effektivisering.
  • Detta produktivitetskrav har inte hindrat myndigheterna att utföra sina uppdrag.
  • Det är inte så att dessa effektivitetskrav slår rakt av mot alla myndigheter. Två av tre av de myndigheter som studerats har fått politiskt beslutade tillskott som överstigit produktivitetsavdragen.

Det handlar om politiska omprioriteringar parallellt med försök att effektivisera. Och det är hela poängen. Vi i Kommissionen för skattenytta har ingenting att invända mot att mer resurser tillförs de sektorer inom offentlig sektor där detta krävs. Men vi menar att man måste titta på effektiviteten först så att inte goda pengar slängs efter dåliga.

Tycker Britta Lejon att det är rimligt att våra infrastrukturprojekt i genomsnitt blir 124 procent dyrare än planerat?

Tycker Britta Lejon att det är rimligt att våra välfärdssystem felaktigt betalar ut 18 miljarder kronor per år till medborgare som inte är berättigade till bidragen?

Ett mer effektivt hanterande av våra skattemedel gynnar också ST:s medlemmar.

DELA!

Relaterat innehåll

Sveriges ekonomiska läge och skattenytta

Sverige har under de senaste decennierna fallit tillbaka i OECDs välståndsliga. År 1970 var Sverige på plats fyra, men hade år 2019 fallit ner till elfte plats. Under perioden 1970-2019 var Sverige det enda nordiska land som föll i ranking. Sverige tillsammans med Italien och Grekland är de europeiska länder som fallit mest mellan 1970 […]

Skattenytta i miljö och klimat

Rapporten Skattenytta i medborgarnas prioriterade valfrågor? skriven av Lars Jagrén och Anders Bjurud lyfter ett antal problem med att säkerställa effektiviteten för miljö-och klimatpolitiken. Miljöbalkens regler om miljötillstånd motverkar sitt syfte För 20 år sedan, år 2003, konstaterade Miljöbalkskommittén att miljöbalkens regler om miljötillstånd motverkar sitt syfte. Problemen finns fortfarande kvar och enligt en undersökning […]

Medborgarrevision leder till ökad demokrati 

Tanken på medborgarrevision enligt Mats Svegfors är att kommunerna ska redovisa för sina medborgare vad de fått för pengarna. Medborgarna ska ha möjlighet att själva utvärdera hur väl skola, vård och omsorg utförts. På så sätt ökar kännedomen om hur skattepengarna använts under mandatperioden och väljarna kan göra mer informerade val och därmed stärks demokratin. […]

Upp till bevis om pengarna, regeringen!

I regeringens budgetproposition står det att: ”Statens resurser ska användas effektivt”. Det är utmärkt om våra gemensamma resurser hanteras på smartast möjliga sätt. Vi har flera förslag på hur. Det är mycket bra att Ulf Kristerssons nya regering lovar att staten ”tydligare och bättre ska prioritera sina kärnverksamheter”. Kommissionen för Skattenytta har i ett flertal […]

OECDs Digital Government Index är dyster läsning 

Ett av de viktigaste redskapen för att öka effektiviteten i den offentliga sektorn är att utnyttja de möjligheter som digitaliseringen ger. Det gäller allt ifrån att skapa gemensamma system och standarder, till att ta bort föråldrade regelverk vad gäller informationsdelning liksom att utnyttja nya tekniska möjligheter i undervisning, vård och administration. En nödvändig del i […]

När politikerna börjar ta tillbaka

Välfärdsforskaren Andreas Bergh skriver i DN (31/1) att en besiktningsman skulle få allt svårare att godkänna nya delar i det svenska välfärdsbygget. Han tar exemplet med regeringens elpriskompensation – en konsekvens av att politiker inte vågar stå för det som de egentligen ville åstadkomma: Att elen, för miljöns skull, ska vara dyr.  “När dom som skulle […]

Ska kommuner verkligen flytta problemen till andra?

I Dagens Samhälle (14/1) kan vi läsa om att Sigtuna kommun tillsatt flera tjänstemän som ska försöka få människor i behov av försörjningsstöd att flytta till andra kommuner. Samtidigt läser vi att Höganäs kommun genom att starta bolag vill undvika att betala moms.  Som kommunmedborgare måste vi ställa oss frågan – är det acceptabelt att […]

Dunning-Kruger och Liljevalchs

Dagens Arena konstaterar i en granskning av om- och tillbyggnaden av Liljevalchs:  “Det senare projektet [Liljevalchs] hade först vid inriktningsbeslutet 2014 en budget på 147 miljoner kronor, i vilken renovering av konsthallen samt om- och tillbyggnad var inräknade. 17 miljoner för renovering, 130 för om- och tillbyggnad.” Dagens Arena 18/4 2021 I tidningen Fastighetsnytt menar dock Tobias Olsson och Anna Forsberg från […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.

Swishnummer: 123 077 17 58

Bankgiro: 5822-8891

Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2023

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.