Framtiden allt längre bort

december 4, 2021

Mattias Lundbäck

Ekonomen Alex Tabarrok skriver på bloggen ”Marginal Revolution” att framtiden blir allt mer avlägsen. Om produktiviteten hade fortsatt att växa lika mycket som mellan 1953 och 1973 skulle vi redan i dag ha det välstånd som vi nu förväntar oss att ha år 2076. Och hade ekonomin forsatt att växa som vi trodde den skulle göra 2005 så hade vi i dag haft den välståndsnivå som vi nu förväntar oss att ha år 2037.

Det finns många faktorer som påverkar produktivitetens utveckling och därmed tillväxten. I den privata sektorn säljs varor och tjänster ofta på en privat marknad. Det gör att vi lättare kan sätta produktionen i relation till konsumenternas värderingar.

I offentlig sektor är det mycket svårare att uppskatta produktiviteten. Men att vi talar mindre om produktivitet i offentlig sektor innebär inte att den är mindre viktig. Sanningen är att produktiviteten i den offentliga sektorn är precis lika viktig som produktiviteten i den privata.

Till skillnad från den privata sektorn – där vi har marknadspriser – måste vi försöka uppskatta produktiviteten i den offentliga sektorn. Vi kan se hur mycket bättre sjukvården blivit på att rädda liv eller hur mycket bättre elever blivit på att lära sig saker.

Redan när vi ställer frågan inser vi att det här med produktivitet i offentlig sektor – ehuru viktigt – inte är lätt att hantera. Hur värderar vi exempelvis barnens kunskaper och hur mäter vi sjukvårdens förmåga att rädda liv?

När det gäller skolbarnens lärande kan vi kanske mäta hur mycket ett ytterligare skolår påverkar deras livsinkomster. Vi får ett marknadspris på skolans insatser. Tyvärr fångar detta mått förstås bara en del av det skolan bidrar med – vi kan också tänka oss att skolan skapar en gemensam värdegrund och bidrar till en bättre sammanhållning i samhället.

När det gäller sjukvården är det måhända något enklare. I dag finns internationella data från Världshälsoorganisationen (WHO) om hur sjukvården i olika länder lyckas undvika att människor dör i förtid. I det internationella indexet HAQ1 används WHO-data för att ranka olika länders sjukvårdssystem. Kampen om första platserna är hård, men Island, Norge, Australien och Finland ligger i topp – även om det kanske är svårt att avgöra vilket land som faktiskt har bäst sjukvård. Sedan bör man givetvis även sätta resultatet i relation till hur mycket resurser de olika länderna lägger på vård och omsorg.

Svårigheterna att mäta produktivitet i offentlig sektor kan dock inte tillåtas dölja det faktum att produktiviteten *är* viktig. Det innebär bara att vi måste lägga energi på att hitta allt bättre sätt att mäta den viktiga insats som görs inom den skattefinansierade delen av ekonomin.


  1. Fullman, N., Yearwood, J., Abay, S.M., Abbafati, C., Abd-Allah, F., Abdela, J., Abdelalim, A., Abebe, Z., Abebo, T.A., Aboyans, V., 2018. Measuring performance on the Healthcare Access and Quality Index for 195 countries and territories and selected subnational locations: a systematic analysis from the Global Burden of Disease Study 2016. The Lancet 391, 2236–2271.

DELA!

Relaterat innehåll

Sveriges ekonomiska läge och skattenytta

Sverige har under de senaste decennierna fallit tillbaka i OECDs välståndsliga. År 1970 var Sverige på plats fyra, men hade år 2019 fallit ner till elfte plats. Under perioden 1970-2019 var Sverige det enda nordiska land som föll i ranking. Sverige tillsammans med Italien och Grekland är de europeiska länder som fallit mest mellan 1970 […]

Skattenytta i miljö och klimat

Rapporten Skattenytta i medborgarnas prioriterade valfrågor? skriven av Lars Jagrén och Anders Bjurud lyfter ett antal problem med att säkerställa effektiviteten för miljö-och klimatpolitiken. Miljöbalkens regler om miljötillstånd motverkar sitt syfte För 20 år sedan, år 2003, konstaterade Miljöbalkskommittén att miljöbalkens regler om miljötillstånd motverkar sitt syfte. Problemen finns fortfarande kvar och enligt en undersökning […]

Medborgarrevision leder till ökad demokrati 

Tanken på medborgarrevision enligt Mats Svegfors är att kommunerna ska redovisa för sina medborgare vad de fått för pengarna. Medborgarna ska ha möjlighet att själva utvärdera hur väl skola, vård och omsorg utförts. På så sätt ökar kännedomen om hur skattepengarna använts under mandatperioden och väljarna kan göra mer informerade val och därmed stärks demokratin. […]

Upp till bevis om pengarna, regeringen!

I regeringens budgetproposition står det att: ”Statens resurser ska användas effektivt”. Det är utmärkt om våra gemensamma resurser hanteras på smartast möjliga sätt. Vi har flera förslag på hur. Det är mycket bra att Ulf Kristerssons nya regering lovar att staten ”tydligare och bättre ska prioritera sina kärnverksamheter”. Kommissionen för Skattenytta har i ett flertal […]

OECDs Digital Government Index är dyster läsning 

Ett av de viktigaste redskapen för att öka effektiviteten i den offentliga sektorn är att utnyttja de möjligheter som digitaliseringen ger. Det gäller allt ifrån att skapa gemensamma system och standarder, till att ta bort föråldrade regelverk vad gäller informationsdelning liksom att utnyttja nya tekniska möjligheter i undervisning, vård och administration. En nödvändig del i […]

Tankefel om effektivisering

Att försöka effektivisera den statliga förvaltningen är ett ”allvarligt tankefel”. Det menar Britta Lejon, förbundsordförande för fackförbundet ST (SvD Debatt 3/4). Hon talar om en ”svältkost” som gör det motiverat med ett stopp för alla kommande effektiviseringsåtgärder på våra myndigheter, det så kallade produktivitetskravet ska slopas. Vi i Kommissionen för skattenytta blir djupt oroade av […]

När politikerna börjar ta tillbaka

Välfärdsforskaren Andreas Bergh skriver i DN (31/1) att en besiktningsman skulle få allt svårare att godkänna nya delar i det svenska välfärdsbygget. Han tar exemplet med regeringens elpriskompensation – en konsekvens av att politiker inte vågar stå för det som de egentligen ville åstadkomma: Att elen, för miljöns skull, ska vara dyr.  “När dom som skulle […]

Ska kommuner verkligen flytta problemen till andra?

I Dagens Samhälle (14/1) kan vi läsa om att Sigtuna kommun tillsatt flera tjänstemän som ska försöka få människor i behov av försörjningsstöd att flytta till andra kommuner. Samtidigt läser vi att Höganäs kommun genom att starta bolag vill undvika att betala moms.  Som kommunmedborgare måste vi ställa oss frågan – är det acceptabelt att […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.

Swishnummer: 123 077 17 58

Bankgiro: 5822-8891

Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2023

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.