När Riksrevisionen i början av året i två rapporter konstaterade att både SiS-hem och HVB-hem lämnar mycket att önska var tystnaden närmast total från medierna (RiR 2024:7, 2024:9).
Här på Kommissionen för Skattenytta valde vi dock att starta en egen analys. Vi ville se om det går att se om vissa kommuner är bättre på att upphandla och följa upp ungdomsvård (bland annat HVB-hem) än andra.
Vi har tidigare studerat äldreomsorgen och skolan, två områden som i förhållande till individ- och familjeomsorgen är ganska väl genomlysta. Kan man göra samma sak med ungdomsvården och då särskilt HVB-hemmen?
HVB handlas ofta upp av små kommuner, som vi misstänker har rätt begränsade möjligheter att bedöma de externa aktörernas kvalitet? Med detta inte sagt att stora kommuner är bättre. Eller att det fungerar bättre i kommunernas egen regi. Tyvärr är HVB-hemmen en verksamhet där systematisk uppföljning och styrning lyser med sin frånvaro.
Det är tråkigt att behöva konstatera det, för det finns faktiskt aktörer som arbetar enligt vedertagna program och med vetenskapliga metoder. När vi konstaterar att HVB inte fungerar väl spiller kritiken över på dessa seriösa utförare.
Själv deltog jag på ett seminarium i Almedalen som arrangerats av Utfallsfonden och som handlade om hur man kan skapa drivkrafter för att arbeta mer målinriktat. Eldsjälarna som arbetar med barn- och ungdomsvård kämpar dock i motvind. För nyligen kom Polisen med en rapport där man konstaterade att minst 12 HVB-hem kontrolleras av kriminella aktörer.
Då vaknade i alla fall Sveriges Television. För i dag presenterade man nyheten att Sveriges kommuner under 2023 betalat ut 200 miljoner till just dessa kriminella HVB-aktörer.
Men det krävs ännu mer genomlysning. Vi har en del idéer om hur sektorn ska kunna granskas ytterligare och vi bloggade om detta för tre veckor sedan. Kommissionen kommer att återkomma i frågan.
Diskussionen om svenskt utlandsbistånd har länge varit polariserad. Kritiken mot biståndets inriktning och innehåll kommer i allmänhet från höger. Många minns nog Bai Bang i Vietnam. Platsen var föremål för Sveriges genom tiderna största biståndsprojekt i form av ett stort pappersbruk invigt 1982. Den totala svenska insatsen blev motsvarande två miljarder kronor i dagens penningvärde. […]
Så var budgeten för 2025 lagd. Och så har ytterligare diskussioner kring marginaltänkande dragit igång. I sedvanlig ordning ligger fokus på de 60 miljarder som politikerna skjuter till – snarare än på de 2 800 miljarder som redan finns. Journalister och skattebetalare måste bli bättre på att analysera den politiska retoriken och taktiken och inte låta […]
Diskussionen om Northvolts problem har slutligen nått riksmedia. Röster höjs för att staten ska gå in med fler kreditgarantier och stöd. Regeringen säger dock blankt nej, vilket är bra. Det offentliga tar sin del genom att betala för samhällsservice och infrastruktur – också det ett risktagande med tanke på att projektet kanske aldrig lyfter. Ett […]
Nationellt ledtidsindex, som tas fram på initiativ av Bygg i Tid, undersöker årligen ledtiderna i 48 kommuner som tillsammans står för 79 procent av Sveriges byggande och 56 procent av landets befolkning. Intressant nog visar undersökningen att skillnaderna mellan kommuner är väldigt stora. I Sollentuna tar det 5,5 år från detaljplan till laga kraft, medan […]
Kommissionen för Skattenytta är en av många aktörer som försöker utvärdera verksamheten som bedrivs med offentliga medel. Vid sidan av oss finns Rådet för Kommunalekonomiska analyser (RKA) som ägs av Sveriges Kommuner och Regioner tillsammans med staten. RKA publicerar löpande data i databasen Kolada. Vi har även Riksrevisionen, som numera är Riksdagens granskningsorgan, men som […]
“Skolans uppgift är som sig bör – att skola arbetskraften.” Så skaldar proggruppen Blå Tåget i låten “Staten och kapitalet”. Och möjligen var detta ett relevant mål när låten skrevs. I dag handlar det om helt andra saker. Politiska partier och intresseorganisationer föreslår ständigt nya ämnen, som komplement till de befintliga. “Privatekonomi ska vara ett […]
USA har sedan 2018 en lag känd som ”OPEN Government Data Act”. Den är en del av Foundations for Evidence-Based Policymaking Act från 2018. Data som finansieras av federala pengar måste göras tillgängliga för allmänheten. Nu har EU fått motsvarande bestämmelser, men mer formaliserade. EU-kommissionen har identifierat särskilt värdefulla datamängder som en del av sin […]
Planen att digitalisera de nationella proven i årskurs tre har lagts på is. Skolministern vill inte att lågstadieelever ska bli alltför beroende av digitala hjälpmedel. “Det är bättre att barnen lär sig skriva för hand än att de tvingas till digitalt skrivande”, menar skolministern. “Har man ett digitalt nationellt prov i årskurs tre så riskerar […]
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024