Kommissionen för Skattenytta är en av många aktörer som försöker utvärdera verksamheten som bedrivs med offentliga medel. Vid sidan av oss finns Rådet för Kommunalekonomiska analyser (RKA) som ägs av Sveriges Kommuner och Regioner tillsammans med staten. RKA publicerar löpande data i databasen Kolada. Vi har även Riksrevisionen, som numera är Riksdagens granskningsorgan, men som uteslutande granskar saten verksamheter.
Och på det sociala området är Socialstyrelsen giganten, även om Myndigheten för vårdanalys och Inspektionen för vård- och omsorg tagit över en del analysuppgifter.
Vår kommission har givetvis inte lika stora resurser som våra offentligt finansierade kollegor. Men vi försöker ta igen det genom att vara bättre på att kommunicera, förklara och sammanställa data om offentlig sektor. Inte minst är vi unika därför att vi tittar BÅDE på kommunsektorn och staten, det vill säga hela det offentliga åtagandet!
Det gör oss ibland beroende av myndigheterna ovan. Som när vi för några månader sedan beslutade oss för att granska HVB-verksamheten – långt innan Polisen släppte sin rapport om att 18 HVB-hem kontrolleras av kriminella element.
Döm om vår förvåning när vi på Socialstyrelsens hemsida möttes av beskedet att en enkel statistisk körning av data från Barn- och ungdomsregistret skulle ta mer än sex månader att genomföra – trots att vi betalar dem för arbetet (en andra gång, eftersom vi redan betalat detta genom skattsedeln!).
Så här står det nämligen på Socialstyrelsens hemsida:
“Väntetiden för att få en handläggare är just nu cirka 6-7 månader.
Vanligtvis tar det sedan cirka 2-3 veckor att handlägga en beställning men det kan ta längre tid beroende av hur din beställning är utformad. I ren arbetstid tar de flesta beställningar mellan 2 och 8 arbetstimmar. Räkna alltså med att det tar minst 7 månader från det att vi fått in din beställning till dess att du har din leverans.”
Sex till sju månader, alltså. För en enkel specialkörning av statistik. Om ni undrar så innehåller detta register känsliga uppgifter – resultatet av själva körningen är dock inte känsligt. Vi vill helt enkelt bara veta hur många dagar i snitt som varje barn vistats på HVB-hem i varje kommun. Detta för att kunna beräkna dygnskostnaden.
Men det tar alltså ett halvår. Om vi nu inte lyckas lösa problemet på något sätt. Annars måste ni tyvärr vänta på vår rapport om Barn- och ungdomsvården i allmänhet och HVB-hemmen i synnerhet.
Tillägg: Lyckligtvis tog det inte ett halvår. Vi fick data i dag (3 oktober) och kommer nu att ta oss an uppgiften att analysera och jämföra kommunerna.
Sverige har 367 myndigheter. Kan det vara rimligt, frågar sig många. Regeringen tillsatte därför “Utredningen om en översyn av mindre myndigheters uppgifter och organisering” för att se om de befintliga uppgifterna kan flyttas för att på detta sätt göra verksamheterna effektivare. Även om antalet myndigheter minskat över tid – från ungefär 1 300 stycken runt […]
På 1970-talet hyste politikerna en stor tilltro till statens förmåga att driva företag. Det var ett decennium då staten försökte bygga Stålverk-80, förstatliga läkemedelsindustrin och rädda svenska varv och textilindustrin. Sedan, under det nyliberala 1980-talet, förändrades synen. Offentlig drift blev synonymt med ineffektivitet. Inom ramen för managementfilosofin New Public Management försökte politikerna applicera marknadsprinciper för […]
Den 4 februari arrangerade Kommissionen för Skattenytta seminariet “Är det dags för Sverige att införa ett eget DOGE/effektiviseringskansli?”. Denna fråga diskuterades vid seminariet där Hanna Bocander (M), tidigare KSO Danderyd, Boel Godner (S), KSO Södertälje, Daniel Källenfors (M), KSO Lidingö och Kristian Seth deltog. Hur förbättrar man effektiviteten i offentlig sektor i allmänhet och […]
Hur ska röran i kommunernas IT-system redas ut? Johan Eriksson, insight leader på Google i norra Europa, pekar ut några goda alternativ vid utveckling av digitala lösningar: Ändå är det sällan som dessa principer följs. Man bygger nya system, men delar inte med sig. Man försöker göra alltför mycket i samma system. Man anlitar företag, […]
Utvecklingen i Syrien och det allt mindre stabila omvärldsläget ger oss anledning att ställa frågan om hur vi får mer pang för pengarna. Ett allt viktigare utgiftsområde i Sverige är nämligen försvaret – både det militära och det civila. Men hur mäter vi skattenyttan av säkerhet? Försvar är en kollektiv nyttighet. Det går alltså inte […]
I en insändare i DN skriver Albert Nilsson, nybliven pensionär, att det som går att göra i Västerbotten inte går att göra i resten av landet. Att använda 1177-direkt. “Så här ser det ofta ut när man söker vård i Stockholm: man ringer 1177, sitter i telefonkö, sjuksköterskan säger att ”det där behöver en läkare […]
Goldman Sachs har så här långt skrivit av (= förlorat!) tio miljarder kronor i Northvolt. Bortsett från vårt gemensamma pensionskapital är det tack och lov förvånansvärt lite offentliga pengar som gått förlorade i projektet. Vilken lärdom drar vi av detta spektakel? I nationalekonomin finns det en gren som kallas “corporate governance”. Det handlar om hur […]
USA:s president-elect Donald Trump har flaggat för att entreprenörerna Elon Musk och Vivek Ramaswamy ska leda ett statligt Departement för effektivisering av offentlig sektor – förmodligen inspirerat av Kommissionen för Skattenyttas förslag om ett Effektiviseringskansli i statsrådsberedningen. Vid ett valmöte i oktober lovade Elon Musk att spara två biljoner dollar i den federala budgeten. Det […]
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2025