Det är dyrt för samhället om många är sjukskrivna. Att förhindra att sjuktalen fortsätter stiga bör vara en prioriterad fråga. Ann-Marie Begler, tidigare generaldirektör för Försäkringskassan, har skissat på förändringar som kan stoppa utvecklingen.
Allt fler sjukskrivs trots att folkhälsan är god. Det öppnar för att sjukförsäkringen kan reformeras utan att människors hälsa äventyras. Det skriver Bertil Thorslund och Ann-Marie Begler, tidigare analytiker respektive generaldirektör på Försäkringskassan, i rapporten ”Skattenytta i sjukförsäkringen – en illa ställd diagnos”.
De totala samhällskostnaderna för sjukskrivningar var 609 miljarder kronor 2017. Bara Försäkringskassans kostnader beräknas bli 42 miljarder 2026, vilket är en rejäl ökning från 2010, då kostnaden var 17 miljarder. Myndigheten räknar med en ökning framöver.
En anledning är att lagstiftningen har ändrats. 2016 togs den bortre parantesen bort. 2020 stoppades tillfälligt bedömningarna mot normalt förekommande arbete dag 181-364 i rehabiliteringskedjan, och 2021 beslutades att arbetsförmåga bara ska prövas inom det egna yrket. Ytterligare undantag infördes 2022.
Särskilt har sjukskrivning på grund av psykiatriska diagnoser ökat rejält. Från 15 procent av totalkostnaden 1975 till 25 procent idag. Från 30 procent av sjukfallen 2005 till närmare 60 procent idag. I dag står psykiatriska diagnoser för nästan hälften av produktionsbortfallet på grund av sjukfrånvaro. Ökningen kan bero på överdiagnostisering, att normala reaktioner och beteenden får en diagnosetikett.
Thorslund och Begler pekar i rapporten på förslag som kan leda till sjunkande sjuktal:
Mer information hittar du här.
Mer resurser till välfärdssystemen riskerar att skapa ett monster över vilket vi inte har någon kontroll. Om regeringen på allvar vill göra sjukvården mer effektiv så behöver den ändra strategi, skriver Leif Östling i SVD Debatt (24/1). Regeringen har under sina första månader dragit på sig kritik för diverse så kallade vallöftesbrott. Debatten har varit vildvuxen […]
Vården är en av medborgarnas viktigaste frågor, men hur prioriteras egentligen användning av resurserna? Lyssna på Kommissionens hälsoekonom Mattias Lundbäck i ett samtal med Kajsa Dovstad, legitimerad läkare och programansvarig för välfärdspolitik Timbro, i podcasten ”Ekonomerna” som ges ut av Timbro.
Medborgarnas prioriterade valfrågor 2022 En lång rad undersökningar visar att grundproblemet för offentligt finansierad verksamhet inte är en brist på resurser, utan i hanteringen av resurserna. Diskussionen om skattenytta och ineffektivitet är i stor utsträckning frånvarande och den vanligaste lösningen är ofta ”mer resurser” snarare än ställa frågan om hur de befintliga resurserna kan användas bättre. Därför bör användandet […]
Bristande effektivitet och skattenytta kostar samhället mångmiljardbelopp både på kortare och längre sikt. Den allvarligaste konsekvensen av detta är att bristerna leder till sämre konkurrenskraft och tillväxt och därmed till lägre skatteintäkter. Hade Sverige inte förlorat i konkurrenskraft under främst 1980- och 1990-talet hade vi med oförändrat skattetryck haft ca 320 mdr kronor mer i […]
Hälso- och sjukvården utgör en betydande andel av de samlade offentliga utgifterna. I denna rapport granskas prestationer, kostnader och effektivitet utifrån internationella jämförelser, från bästa praxis och utvärderingar som gjorts av den svenska sjukvården. I rapporten lyfter vi fram ett antal utmaningar som sjukvården behöver hantera för att förbättra kvaliteten och resursutnyttjandet. Den svenska sjukvården […]
Svensk sjukvårds skattenytta Hälso- och sjukvården utgör en betydande andel av de samlade offentliga utgifterna. I rapporten granskas prestationer, kostnader och effektivitet utifrån internationella jämförelser, bästa praxis och utvärderingar som gjorts av den svenska sjukvården. I rapporten lyfter vi fram ett antal utmaningar som sjukvården behöver hantera för att förbättra kvaliteten och resursutnyttjandet. Den svenska sjukvården är i […]
Att bedöma produktivitet inom somatisk specialist- och sjukhusvård Hälso- och sjukvården bedrivs i huvudsak inom den offentliga sektorn med en hög andel skattefinansiering och låga patientavgifter. Samtidigt utmärks sektorn av så kallade marknadsimperfektioner som ojämn tillgång till information och stor osäkerhet om efterfrågan. Det innebär att traditionella marknadsmekanismer inte ger signaler om bristande produktivitet och […]
Hur vände Karolinska sjukhuset underskott till överskott? Och hur kan digitalisering spara tid, pengar och sjukdagar? Karolinska Universitetssjukhuset, en av stockholmarnas mest kostsamma och samtidigt mest värdefulla förvaltningar. Nuvarande sjukhusdirektör och tidigare kirurg Björn Zoëga, lyckades under häpnadsväckande kort tid vända minus till plus – och därtill leverera mer sjukvård. Under seminariet beskriver han hur förenkling, […]
Swishnummer: 123 077 17 58
Bankgiro: 5822-8891
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023