Folkhälsan i Sverige är i ett internationellt perspektiv fortsatt god och för stora delar av svenska folket utvecklas den positivt. Under 2006–2018 ökade, enligt Folkhälsomyndigheten, andelen personer som angav att de har god hälsa. De allra flesta, mer än 70 procent, uppger att deras allmäntillstånd är gott. Dödligheten före 65 års ålder sjönk. Medellivslängden ökade med 1,7 år i genomsnitt.
Samtidigt präglas den svenska sjukförsäkringen av stora regionala skillnader och betydande variation över tid. I regleringsbrevet för år 2016 gav regeringen i uppdrag till Försäkringskassan att antalet sjukpenningdagar år 2020 i snitt skulle vara 9,0. Det innebar att fram till 2020 skulle antalet sjukpenningdagar minska med drygt 5,5 miljoner. I juni 2021 nåddes till slut ett sjukpenningtal om 9,0. Därefter sker åter en ökning. Kostnaden för sjukpenningen 2022 förväntas uppgå till ca 40 miljarder. År 2026 uppskattas kostnaden till drygt 42 miljarder.
Rapporten har skrivits av Bertil Thorslund tillsammans med Ann-Marie Begler. Bertil Thorslund har arbetat länge med statistik, analyser och prognoser på Försäkringskassan och Ann-Marie Begler är tidigare generaldirektör på Försäkringskassan. De gav en bild av hur sjukfrånvaron sett ut genom åren och beskrev regionala och diagnosmässiga förändringar över tiden. Förändringarna är stora och svåra att förklara med variationer i folkhälsan. På seminariet presenterades också förslag till förbättringar och utveckling. I paneldiskussionen diskuterades frågan om hur vi kan få en sjukförsäkring som är rättvis och stabil över tid.
Seminariets kommentatorer var Therese Svanström, ordförande TCO, Pathric Hägglund, Skatteverket och Andreas Larsson, Försäkringskassan. Bettina Kashefi inledde seminariet och modererade diskussionen.
Therese Svanström är ordförande på TCO. Hon har bred erfarenhet från de fackliga organisationerna Vision och Unionen. Hon har även arbetat i Regeringskansliet, både som politisk sakkunnig i Näringsdepartementet och i Socialdepartementet där hon även var statssekreterare.
Pathric Hägglund är docent i nationalekonomi och har tidigare analyserat och forskat kring sjukförsäkringen på bland annat Inspektionen för socialförsäkringen och Riksrevisionen. Han är idag verksam vid Skatteverket.
Andreas Larsson har en gedigen erfarenhet från Försäkringskassan. Under 18 år har han jobbat med olika delar av verksamheten och är idag chef för programmet ”Förnyelse av sjukförsäkringens förvaltning”. Programmet arbetar med att leda, samordna och driva det långsiktiga utvecklings- och förnyelsearbetet inom sjukförsäkringen.
Bettina Kashefi, Kanslichef, Kommissionen för Skattenytta
Ann-Marie Begler, Senioranalytiker
Bertil Thorslund, Konsult
Pathric Hägglund, Docent i nationalekonom (Skatteverket)
Therese Svanström, Ordförande TCO
Andreas Larsson, Programchef på Försäkringskassan
Inflation, räntor och en svag krona pressar svenska hushåll att vända på varenda krona. Avspeglas detta även i regeringens arbete? Är man varsam med våra gemensamma resurser? Används skattebetalarnas pengar på ett effektivt sätt? Panelsamtalet syftar till att granska budgetpropositionen för 2024 i ljuset av dessa frågor. Panelen kommer bland annat att belysa budgetens inriktning och vägen […]
Vad borde vi få för pengarna? Leif Östling och Kommissionen för Skattenytta bjuder in till seminarium för att presentera resultat av det gångna årets arbete. Efter Leifs inledning, kommer Mattias Lundbäck att presentera de viktigaste lärdomarna av Kommissionen för Skattenyttas arbete så här långt. Medverkar gör Karin Johansson, vice VD för Svenskt Näringsliv, Adam Reuterskiöld (M), riksdagsledamot och tidigare kommunstyrelsens ordförande […]
Sedan Finland helt nyligen genomfört en vårdreform är Sverige det enda nordiska landet som inte har ett nationellt sjukvårdssystem. Viktigaste motiven för en starkare statlig styrning i de nordiska länderna har varit att skapa en mer jämlik vård, nyttja hela landets sjukvårdsresurser genom att minska antalet organisatoriska sjukvårdsregioner och öka patienternas möjlighet att söka vård […]
Polismyndighetens mål om att ha 10 000 fler polisanställda år 2024 kommer endast att uppnås genom att rekrytera fler civila än tänkt. Men civilt anställda inom Polisen får inte utföra samma arbetsuppgifter som utbildade poliser. Det ställer till problem. I dag ansvarar Polisen för vitt skilda uppgifter. Bland annat att förebygga brott, upprätthålla den allmänna ordningen samt bedriva spaning […]
Sedan millennieskiftet har antalet chefer och högutbildade inom administrationen ökat kraftigt på landets högskolor och universitet. Det är oklart varför. Men om trenden håller i sig kan det ge sämre förutsättningar för lärosätenas forskning och undervisning, skriver nationalekonomen Anders Kärnä i en ny SNS-rapport. Rapporten kommenterades av Johan Eklund, professor i nationalekonomi och chefekonom för Sydsvenska Industri- och […]
Detta seminarium kommer att slå hål på myten om att kostnadsvariationen i skolan endast beror på socioekonomiska skillnader eller geografi. För när hänsyn tagits till de möjliga förklaringarna återstår trots detta en stor oförklarad variation. Att skolkostnaderna varierar beroende på geografiska och demografiska faktorer är inget nytt. Inte heller att kostnaden varierar mellan olika kommungrupper. Inom […]
Sverige är ordförande i EU i vår. Det är ett utmärkt tillfälle att öka kontrollen av budgeten. Hur kan EU:s stora budget användas mer effektivt? Kan vi skattebetalare vara säkra på att den gigantiska återhämtningsfonden hamnar rätt? Går det att stoppa missbruk och fusk? Vad får vi egentligen för pengarna? Leif Östling önskar att EU tittar närmare […]
Vilken nytta gör våra skattemedel? Vad får vi för pengarna? Kommissionen för skattenytta har under år 2022 studerat detta. Slutsatsen är att effektiviseringspotentialen är stor och det går att få ut mer nytta för varje skattekrona. Seminariet Bokslut 2022 diskuterar hur våra gemensamma resurser används och vad som behöver göras för att förbättra leveransen till […]
Swishnummer: 123 077 17 58
Bankgiro: 5822-8891
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023
