Att bedöma produktivitet inom somatisk specialist- och sjukhusvård
Hälso- och sjukvården bedrivs i huvudsak inom den offentliga sektorn med en hög andel skattefinansiering och låga patientavgifter. Samtidigt utmärks sektorn av så kallade marknadsimperfektioner som ojämn tillgång till information och stor osäkerhet om efterfrågan. Det innebär att traditionella marknadsmekanismer inte ger signaler om bristande produktivitet och effektivitet. Patienterna kan inte väga kostnader mot kvalitet för efterfrågade tjänster och konkurrensen mellan vårdgivare är bristfällig.
Benchmarking – det vill säga systematiska jämförelser av produktivitet, kvalitetsaspekter och andra utfallsmått kan då tjäna som ett kraftfullt verktyg för att kompensera för dessa brister och erhålla information om tjänster produceras effektivt. Inom hälsoekonomi och andra närliggande discipliner har metoder och mått för att analysera produktivitet och effektivitet utvecklats samtidigt som tillgången till data förbättrats.
Den svenska akutsjukhusvården har i tidigare jämförelser med de nordiska länderna uppvisat en låg produktivitet under flera år. I denna rapport presenteras en uppföljande kartläggning med en jämförelse av produktiviteten för den somatiska specialist- och sjukhusvården mellan de svenska regionerna. Resultaten visar på relativt stora skillnader mellan regionerna samt en något sjunkande produktivitet. Det indikerar att tidigare observerade produktivitetsproblem inom den svenska sjukhusvården kvarstår. Enklare samvariationer visar att hög produktivitet inte uppnåtts genom sänkt kvalitet. Regioner med höga kostnader för somatisk specialist- och sjukhusvård uppvisar även lägst produktivitet. Även om dessa samvariationer inte är signifikanta, pekar resultaten mot att ytterligare analyser av produktiviteten inom svensk hälso- och sjukvård är nödvändiga.
Svensk sjukvård saknar idag kontinuerliga uppföljningar av produktivitet och effektivitet. Visserligen presenteras och analyseras indikatorer i projektet om Öppna jämförelser samt enstaka initiativ från myndigheter och sjukvårdshuvudmän. I dessa sammanställningar kopplas och analyseras sällan prestationer, utfall och kvalitet till insatta resurser. Underlaget för att bedöma förbättringspotential kopplat till kostnader saknas.
I debatten om huvudmannaskapet för hälso- och sjukvården diskuteras vilken roll staten ska ha. Ett alternativ till ett förstatligande av sjukvården är att statliga myndigheter har ett tydligare uppdrag för kontinuerlig granskning och uppföljning av olika produktivitets- och effektivitetsaspekter. Det gäller även fördelningsfrågor om jämlik vård. Det finns exempel från våra nordiska grannländer där man till exempel i Finland regelbundet presenterar produktivitetsutvecklingen för akutsjukhusen. I Danmark har statliga myndigheter ansvar för liknande uppföljningar av regionernas kostnader, prestationer och utfall.
Med de speciella egenskaper som finns för produktion av sjukvårdstjänster och avsaknad av marknadssignaler kan benchmarking och jämförande studier vara ett kraftfullt verktyg för att identifiera områden och förekomst för effektiviseringar. Med denna rapport redovisas regionala skillnader som indikerar betydande potential till förbättringar samtidigt med metoder och ansatser för kontinuerliga uppföljningar.
Mer information hittar du här.
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024