Ledarskapet är avgörande för all utveckling inom såväl näringslivet som den offentliga sektorn. Vi har många exempel på att affärsverksamheter tvingats genomgå rätt brutala förändringar av ledningar, från toppen och många nivåer neråt, för att överleva kriser, skriver Göran Johnsson tidigare ordförande IF Metall och Leif Östling, tidigare koncernchef för Scania.
Volvo AB utsåg Martin Lundstedt till vd för bolaget år 2015. Fram till dess hade Volvo haft en låg lönsamhet. Konkurrenten Scanias vinst var mer än dubbelt så hög. Med ny vd i Volvo kom hela toppledningen i företaget att förnyas. De förde in en ny kultur i hela företaget, från verkstadsgolvet och upp. Resan har tagit nästan ett decennium, men Volvo kom i kapp. Det visar vad ledarskapet betyder för en bättre produktivitet i alla delar av stora organisationer.
Situationen är densamma inom den offentliga sektorn. Förbättringspotentialen är på många håll betydande. Såväl respekten för skattebetalarnas pengar som utövandet av ledarskapet visar stora brister. Det bidrar till det läckage av pengar som vi i dag ser.
Regeringens Produktivitetskommission har därför en viktig och grannlaga uppgift. Den ska spänna över ett brett fält och inbegripa både näringslivet och den skattefinansierade offentliga verksamheten. Syftet är att ”uppnå en högre tillväxt och en mer kostnadseffektiv offentlig sektor”.
Trots det nämns i det nio sidor långa kommittédirektivet inte frågan om hur ledarskapet fungerar och utövas annat än i en bisats för att definiera begreppet ”teknisk utveckling”. Det visar på att regeringen inte förstår hur avgörande ledarskapet är för produktivitetsutvecklingen. Alternativt saknar den modet att sätta fokus på denna kontroversiella fråga. Eftersom detta är en så central del av all tillväxtrelaterad produktivitetsutveckling kommer kommissionens slutrapport med all sannolikhet att bli en hyllvärmare. Detta kan vi säga redan nu.
Det är i sig ett slöseri med statens resurser att tillsätta utredningar som inte ges direktiv och förutsättningar att leverera en användbar produkt. Varje gång regeringen lägger ut uppdrag utan att tillhandahålla rätt verktyg ser vi prov på bristande chefskap. I detta fall träffar kritiken finansminister Elisabeth Svantesson.
Direktiven ger i och för sig utredaren, tidigare statssekreteraren Hans Lindblad, möjlighet att tänka utanför boxen. Men det blir svårt för en utredare att lägga till ledarskapsfrågan i efterhand, lite grann så där på ett hörn. Det borde ha varit ett huvudkriterium.
När den ryggmärgsmässiga lösningen på en icke fungerande verksamhet är att tillföra mer ekonomiska resurser handlar det ofta om bristande ledarskap. Inga andra alternativ övervägs. Ingen grundlig analys av orsakerna till problemen vidtas. Titta exempelvis på Polisen vars anslag ökade med 43 procent mellan 2015 och 2021, och som vi vet fortsätter att öka. Samtidigt ligger uppklarningsprocenten kvar på samma nivå, omkring 13-14 procent. Allt detta är främst en ledarskapsfråga. Nu förfogar Polisen över 37 miljarder kronor. Om myndigheten till detta fogat 37 starka operativa chefer hade satsningen kunnat få effekt.
Samma sak med den dramatiska utvecklingen inom äldreomsorgen. År 2020 ansåg 28 procent av socialcheferna inom omsorgen att det var svårt att rekrytera och behålla personal. Två år senare, 2022, var motsvarande siffra 61 procent, enligt en undersökning från fackförbundet Vision. Att förstå och kunna göra någonting åt den utvecklingen utan att utgå från ledarskapet, det vill säga chefernas styrka och förmåga att organisera sitt arbete, torde vara ogörligt. Att tvingas förlita sig på nationalekonomiska modeller för att förstå sådant som arbetsglädje, motivation, eget ansvar och utvecklingsmöjligheter är en hopplös uppgift.
Tittar vi på sjukskrivningarna är det också frapperande att de är 85 procent högre för personal inom särskilda boendeformer (särskilt boende för äldre och för personer med funktionshinder) än för snittet av arbetskraften. Det handlar om 16,7 sjukskrivningsdagar om året, vilket motsvarar nästan en månads faktisk arbetstid. Snittet för riket är 9,0 dagar. Här spelar förstås också annat än ledarskapet in. Men det är omöjligt att hantera problematiken om man inte börjar i ledarskapet.
För att förbättra situationen måste därför också chefernas arbetssituation beaktas. Det är ett faktum att chefer i offentlig förvaltning har betydligt fler underställda jämfört med den privata sidan, drygt 30 procent av de offentliga cheferna har fler än 20 medarbetare. Motsvarade siffra för privat sektor är drygt 20 procent. Det ger chefer i offentlig verksamhet ett sämre utgångsläge.
Ser man till skattenyttan vore det bättre att i förtid avsluta projekt som inte har någon framgångspotential än att istadigt föra dem i mål. Så på vilket problem är Produktivitetskommissionen lösningen? Inte på produktivitetsproblemet, i alla fall. Därför: Lägg ned denna kommission och tillsätt i stället en gedigen ledarskapsutredning.
Göran Johnsson tidigare ordförande IF Metall, utredare av kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen
Leif Östling ordförande, Kommissionen för skattenytta, tidigare koncernchef för Scania
Att upphandlingar inom offentlig verksamhet fungerar undermåligt är ingen hemlighet. Ta bara exemplet när Scania hjälpte Region Stockholm att upphandla munskydd under Covid-pandemin – och fick ned priset från 42 kronor till 27 kronor styck. Varför fungerar offentliga upphandlingar så dåligt när det privata näringslivet klarar det galant? Hur mycket kan vi skattebetalare vinna på […]
Inom både privat och offentlig sektor vimlar det av låtsaschefer och odugliga arbetsledare som får misslyckas uppåt. Arbetsgivarnas oförmåga att agera hotar hela Sveriges tillväxt. Näringslivet och fack måste kroka arm för att hitta en lösning, skriver näringslivsprofilen Leif Östling och fd Metallordförande Göran Johnsson. Vi har en anställningsparadox i det svenska samhället. Allt färre […]
Linköping, Järfälla, Säter, Hylte, Vara, Torsby och Storuman är kommunerna som enligt Kommissionen för Skattenyttas rapport “Kvalitet till varje pris” får ut mest äldreomsorg för pengarna inom sin kommunkategori. Det betyder att de är mest framgångsrika på att leverera stöd i eget boende, stöd i särskilt boende och korttidsboende till sina invånare, sett till kostnaden […]
Att göra väldigt lite av rädsla för att göra fel är inte ett gott ledarskap, skriver näringslivsprofilen Leif Östling som inte imponeras av regeringens vårbudget. Läs hela artikeln på Di Debatt (27/4-23). Vårbudgeten är med finansministerns egna ord ingenting som ger några popularitetspoäng. Och det är i grunden bra att vi har en regering som […]
Förvaltningsanslagen för våra myndigheter har ökat med 82 miljarder kronor på drygt tio år. 141 av 344 myndigheter har under 50 anställda. Behövs verkligen ”pyttemyndigheterna”, undrar Leif Östling. Läs artikeln i Di Debatt (4/3-23). För närvarande pågår en känslostyrd diskussion kring regeringens beslut att inte förlänga vissa generaldirektörsförordnanden, respektive att inte i förtid avsluta andra. […]
Sverige är ordförande i EU i vår. Det är ett utmärkt tillfälle att öka kontrollen av budgeten. Hur kan EU:s stora budget användas mer effektivt? Kan vi skattebetalare vara säkra på att den gigantiska återhämtningsfonden hamnar rätt? Går det att stoppa missbruk och fusk? Vad får vi egentligen för pengarna? Leif Östling önskar att EU tittar närmare […]
”Som medborgare är det bara att tacka för att Leif Östling efter sin ordförandetid i Svenskt Näringsliv har fortsatt att intressera sig för vilken return on investment som svenska skattebetalare borde kunna förvänta sig.” Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet (14/2).
Leif Östling intervjuas i Dagens Industri om sitt initiativ Kommissionen för Skattenytta. Han konstaterar där att ”Grundproblemet är inte, som de flesta tror, brist på resurser. Problemet är hur resurserna används. Vårt grävande visar ett otroligt resursslöseri, som i sin tur verkar bero på bristande ledarskap och styrning, luddiga mål och noll uppföljning. En fastighet […]
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023