Linköping, Järfälla, Säter, Hylte, Vara, Torsby och Storuman är kommunerna som enligt Kommissionen för Skattenyttas rapport “Kvalitet till varje pris” får ut mest äldreomsorg för pengarna inom sin kommunkategori. Det betyder att de är mest framgångsrika på att leverera stöd i eget boende, stöd i särskilt boende och korttidsboende till sina invånare, sett till kostnaden för personal, material och kapital. För att Sverige ska klara av att möta den åldrande befolkningens behov, måste fler kommuner göra som Linköping, Järfälla, Säter, Hylte, Vara, Torsby och Storuman.
Det finns dessvärre en betydande variation i effektivitet och kvalitet mellan kommunerna i Sverige. I dag ligger Sverige med sina 2,9 procent av BNP på äldreomsorg långt över snittet i OECD. Äldreomsorgen är, förutom att den ger stöd och hjälp till äldre, därmed en viktig pusselbit för att tillhandahålla arbetstillfällen. En effektivare verksamhet skulle således inte bara ge mer omsorg till de som är i behov av den, utan även bidra till den svenska ekonomin i form av förbättrad förvärvsfrekvens.
De kommande tio åren kommer andelen invånare som är äldre än 80 år att öka med nästan 50 procent, vilket innebär att äldreomsorgskostnaderna kommer att öka med cirka 50 miljarder per år. Det förefaller samtidigt osannolikt att svenska kommuner skulle kunna öka utrymmet för den offentliga äldreomsorgen från dagens 130 miljarder till närmare 180 miljarder – utan att antingen höja kommunalskatten drastiskt, eller skära ner på exempelvis grundskola eller andra former av vård och omsorg.
För att samhället ska kunna fortsätta tillhandahålla den äldreomsorg som förväntas, måste det därför identifieras förbättringsmöjligheter och sätt att bedriva äldreomsorgen på ett mer effektivt sätt. Andra kommuner i Sverige behöver dra lärdom av av Linköping, Järfälla, Säter, Hylte, Vara, Torsby och Storuman och tillämpa liknande strategier och arbetssätt för att garantera möjligheten att leverera god välfärd till de allt fler äldre. Frågan är om andra kommuner tar lärdom av deras framgångsrika arbete?
► Fakta: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) delar in kommunerna i 9 st kommungruppsindelningar, bland annat ”pendlingskommun nära storstad”, ”mindre tätort” och ”landsbygdskommun”. Ovannämnda kommuner levererar mest äldreomsorg inom sin kommunkategori.
Att göra väldigt lite av rädsla för att göra fel är inte ett gott ledarskap, skriver näringslivsprofilen Leif Östling som inte imponeras av regeringens vårbudget. Läs hela artikeln på Di Debatt (27/4-23). Vårbudgeten är med finansministerns egna ord ingenting som ger några popularitetspoäng. Och det är i grunden bra att vi har en regering som […]
Förvaltningsanslagen för våra myndigheter har ökat med 82 miljarder kronor på drygt tio år. 141 av 344 myndigheter har under 50 anställda. Behövs verkligen ”pyttemyndigheterna”, undrar Leif Östling. Läs artikeln i Di Debatt (4/3-23). För närvarande pågår en känslostyrd diskussion kring regeringens beslut att inte förlänga vissa generaldirektörsförordnanden, respektive att inte i förtid avsluta andra. […]
Sverige är ordförande i EU i vår. Det är ett utmärkt tillfälle att öka kontrollen av budgeten. Hur kan EU:s stora budget användas mer effektivt? Kan vi skattebetalare vara säkra på att den gigantiska återhämtningsfonden hamnar rätt? Går det att stoppa missbruk och fusk? Vad får vi egentligen för pengarna? Leif Östling önskar att EU tittar närmare […]
”Som medborgare är det bara att tacka för att Leif Östling efter sin ordförandetid i Svenskt Näringsliv har fortsatt att intressera sig för vilken return on investment som svenska skattebetalare borde kunna förvänta sig.” Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet (14/2).
Leif Östling intervjuas i Dagens Industri om sitt initiativ Kommissionen för Skattenytta. Han konstaterar där att ”Grundproblemet är inte, som de flesta tror, brist på resurser. Problemet är hur resurserna används. Vårt grävande visar ett otroligt resursslöseri, som i sin tur verkar bero på bristande ledarskap och styrning, luddiga mål och noll uppföljning. En fastighet […]
Skattenytta med medborgarrevision De offentliga utgifterna uppgick till närmare 2600 miljarder år 2021. Det motsvarar ungefär halva Sveriges BNP. Kommunsektorns del var drygt 1100 miljarder. Samtidigt görs ingen effektivitetsrevision av kommunsektorn – fokus riktas mot resursinsatser i stället för resultatredovisning. Eftersom medborgarna finansierar de offentliga verksamheterna bör de ha rätt till en öppen och begriplig redovisning av kostnader och resultat. Vi bör […]
De sammanlagda offentliga utgifterna uppgick till ca 2 600 Mdkr, närmare 50 procent av BNP år 2021. Fördelningen var enligt nedan: Det är medborgarnas skattepengar som stat, region och kommun använder och det är vi i vår egenskap av medborgare som ytterst äger verksamheterna. Vi bör ha rätt till en öppen och begriplig redovisning av kostnader […]
Är tiden mogen för diskussionen om skattenytta? Vi undersökte hur opinionen sett ut före och efter valet 2022 och diskuterade vilka frågor som hade betydelse för valresultatet samt vilka frågor som inte togs upp under valrörelsen. Därefter följde en diskussion kring hur vi använder våra gemensamma resurser i den offentliga sektorn. Vågar vi hoppas på att effektivitet blir en […]
Swishnummer: 123 077 17 58
Bankgiro: 5822-8891
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023
