Arbetskraftsimporten lurar staten på miljardbelopp

mars 29, 2022

LSS-reformen som syftade till att ge bättre villkor för personer med omfattande funktionsnedsättning är i dag bortom politisk kontroll och fusket uppgår till miljardbelopp.

Här finns en invandringsrelaterad problematik som måste belysas, skriver Leif Östling och Ann-Marie Begler från Kommissionen för skattenytta.

DEBATT. Det går inte att blunda för det faktum att ineffektiviteten i användningen av våra skattemedel till inte obetydlig del beror på fusk med våra trygghetssystem. Detta är en brottslighet som innebär miljardförluster för staten. Sammantaget betalar våra välfärdssystem felaktigt ut runt 18 miljarder kronor varje år. Sedan år 2005 uppgår de felaktiga utbetalningarna till över 300 miljarder kronor. En svindlande summa som kan vara värd att ställa mot de ökade kostnader för exempelvis försvaret på drygt 40 miljarder kronor per år som nu är föremål för politiska finansieringsdiskussioner.

Kommissionen för skattenytta kommer att belysa denna problematik i en kommande rapport. Inte minst har vi här att gör med ett problem som drabbar assistansbranschen. Frågan är politiskt svårhanterlig eftersom det är så lätt att hamna i försvarsposition gentemot populistiska övertoner om angrepp på de svagaste i samhället. Men så är det inte. En förutsättning för att lyckas behålla en stark assistansverksamhet är att vi kommer till rätta med fusket och brottsligheten.

Vi måste våga se sanningen i vitögat. Den år 1994 införda LSS-reformen som syftade till att ge bättre villkor för personer med omfattande funktionsnedsättning är idag bortom politisk kontroll. Den ursprungliga budgeterade kostnaden var 3,3 miljarder i dagens penningvärde. År 2021 uppgick kostnaden till 24 miljarder. En ökning på 700 procent. Till detta finns flera förklaringar. Lagstiftningen har ändrats. Fler beviljas assistans i dag. De som beviljas assistans bedöms ha ett större behov än tidigare.

Men en förklaring till de skenande kostnaderna är utan tvivel att detta är en bransch som är utsatt för kriminalitet. I många fall utförs inte den assistans som personen beviljats och som bolaget begärt ersättning för, och i andra fall är det anmälda behovet av assistans överdrivet i förhållande till det faktiska behovet. Kostnaden för detta uppgår till miljardbelopp. Det är svårt att presentera en exakt summa då hela syftet med kriminaliteten är att obemärkt lura staten på pengar. Men studier har gjorts, exempelvis ”Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen” från 2019 som estimerade kostnaden till 3,3 miljarder kronor.

Vi ser ett samband mellan det ökande fusket och det ökande antalet personer som under den senaste tioårsperioden beviljats arbetstillstånd för att arbeta som personlig assistent. Det finns inga särskilda kvalifikationskrav för att få jobba som personlig assistent. Det enda som krävs är att personen har fyllt 18 år och i övrigt inte är förhindrad att utföra jobbet på grund av sjukdom eller hög ålder. Den enskilda brukaren har rätt att själv välja assistent, vilket är högst förståeligt med tanke på jobbets karaktär, men det öppnar också för omfattande fusk.

En relativt nyupptäckt företeelse är brott kopplade till dessa arbetstillstånd. ”Affärsidén” är att familj, brukare, bolag och assistenter samarbetar för att tillskansa sig omfattande ekonomiska resurser på brottslig väg. Om detta kan läsas i den utmärkta studien ”Strategisk rapport om hur personlig assistans och arbetstillstånd otillbörligt och systematiskt utnyttjas av organiserad brottslighet”, mest omtalad under namnet ”Olle”.

Här finns en invandringsrelaterad problematik som måste belysas. Genom att överdriva brukarens assistansbehov har huvudmännen skapat fabricerade anställningar för så kallade tredjelandsmedborgare, alltså personer som är medborgare i ett land utanför EU och som på detta sätt får möjlighet att söka arbetstillstånd som personliga assistenter. Vi talar om skenanställningar, arbetskraftsexploatering, i vissa fall illegalt arbete eller att redovisad assistans överhuvudtaget inte utförs.

Det går alltså inte att bortse från det faktum att vårt generösa system på assistansområdet beträffande arbetstillstånd rymmer stora problem. Den arbetsgivarstyrda prövningen kan utnyttjas av oseriösa och brottsliga företag som bara är ute efter att komma åt billig arbetskraft. I det myndighetsgemensamma samarbetet mot organiserad brottslighet mellan bland andra Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Polisen och Försäkringskassan konstateras omfattande bedrägerier med arbetstillstånd inom området personlig assistans.

Särskilt allvarligt är detta eftersom det många gånger är fråga om ett dubbelt utnyttjande. Dels handlar det om så kallad brukarimport – alltså personer med omfattande funktionsnedsättning som tas till Sverige i syfte att företag ska kunna utnyttja den personliga assistansen och göra stora vinster. Dels handlar det om anställda som får arbeta med dåliga villkor som inte ligger i linje med svensk arbetsrättslagstiftning eller kollektivavtal.

För att i grunden komma till rätta med arbetskraftsinvandringens påverkan på brottligheten inom assistansområdet måste vi diskutera denna fråga. Regeringen bör stoppa möjligheten till arbetskraftsimport av personliga assistenter till ett system som kan kontrollera och beivra denna typ av kriminell verksamhet finns på plats.

Allt annat är i grund och botten en ansvarslös hållning där de stora förlorarna även fortsättningsvis blir i första hand brukarna, men också alla skattebetalare som gärna bidrar för att hjälpa svårt funktionsnedsatta men som inte vill fortsätta att göda kriminell verksamhet.

DELA!

Relaterat innehåll

Hur illa fungerar den offentliga upphandlingen och vad kan vi göra åt det? 

Att upphandlingar inom offentlig verksamhet fungerar undermåligt är ingen hemlighet. Ta bara exemplet när Scania hjälpte Region Stockholm att upphandla munskydd under Covid-pandemin – och fick ned priset från 42 kronor till 27 kronor styck. Varför fungerar offentliga upphandlingar så dåligt när det privata näringslivet klarar det galant? Hur mycket kan vi skattebetalare vinna på […]

Regeringen förstår inte ledarskapets betydelse

Ledarskapet är avgörande för all utveckling inom såväl näringslivet som den offentliga sektorn. Vi har många exempel på att affärsverksamheter tvingats genomgå rätt brutala förändringar av ledningar, från toppen och många nivåer neråt, för att överleva kriser, skriver Göran Johnsson tidigare ordförande IF Metall och Leif Östling, tidigare koncernchef för Scania. Volvo AB utsåg Martin Lundstedt till vd […]

”Vi måste börja säga nej till dåliga chefer”

Inom både privat och offentlig sektor vimlar det av låtsaschefer och odugliga arbetsledare som får misslyckas uppåt. Arbetsgivarnas oförmåga att agera hotar hela Sveriges tillväxt. Näringslivet och fack måste kroka arm för att hitta en lösning, skriver näringslivsprofilen Leif Östling och fd Metallordförande Göran Johnsson.  Vi har en anställningsparadox i det svenska samhället. Allt färre […]

KOMMUNERNA SOM LEVERERAR MEST ÄLDREOMSORG FÖR PENGARNA

Linköping, Järfälla, Säter, Hylte, Vara, Torsby och Storuman är kommunerna som enligt Kommissionen för Skattenyttas rapport “Kvalitet till varje pris” får ut mest äldreomsorg för pengarna inom sin kommunkategori. Det betyder att de är mest framgångsrika på att leverera stöd i eget boende, stöd i särskilt boende och korttidsboende till sina invånare, sett till kostnaden […]

Debatt: Finansministerns vårbudget signalerar inte ett starkt ledarskap

Att göra väldigt lite av rädsla för att göra fel är inte ett gott ledarskap, skriver näringslivsprofilen Leif Östling som inte imponeras av regeringens vårbudget. Läs hela artikeln på Di Debatt (27/4-23). Vårbudgeten är med finansministerns egna ord ingenting som ger några popularitetspoäng. Och det är i grunden bra att vi har en regering som […]

Avveckla alla ”pyttemyndigheter”

Förvaltningsanslagen för våra myndigheter har ökat med 82 miljarder kronor på drygt tio år. 141 av 344 myndigheter har under 50 anställda. Behövs verkligen ”pyttemyndigheterna”, undrar Leif Östling. Läs artikeln i Di Debatt (4/3-23). För närvarande pågår en känslostyrd diskussion kring regeringens beslut att inte förlänga vissa generaldirektörsförordnanden, respektive att inte i förtid avsluta andra. […]

EU och skattenytta

Sverige är ordförande i EU i vår. Det är ett utmärkt tillfälle att öka kontrollen av budgeten. Hur kan EU:s stora budget användas mer effektivt? Kan vi skattebetalare vara säkra på att den gigantiska återhämtningsfonden hamnar rätt? Går det att stoppa missbruk och fusk? Vad får vi egentligen för pengarna? Leif Östling önskar att EU tittar närmare […]

”Vad fan får vi för pengarna?”

”Som medborgare är det bara att tacka för att Leif Östling efter sin ordförandetid i Svenskt Näringsliv har fortsatt att intressera sig för vilken return on investment som svenska skattebetalare borde kunna förvänta sig.” Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet (14/2).

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.

Swishnummer: 123 077 17 58

Bankgiro: 5822-8891

Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2023

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.