Arbetskraftsimporten lurar staten på miljardbelopp

mars 29, 2022

LSS-reformen som syftade till att ge bättre villkor för personer med omfattande funktionsnedsättning är i dag bortom politisk kontroll och fusket uppgår till miljardbelopp.

Här finns en invandringsrelaterad problematik som måste belysas, skriver Leif Östling och Ann-Marie Begler från Kommissionen för skattenytta.

DEBATT. Det går inte att blunda för det faktum att ineffektiviteten i användningen av våra skattemedel till inte obetydlig del beror på fusk med våra trygghetssystem. Detta är en brottslighet som innebär miljardförluster för staten. Sammantaget betalar våra välfärdssystem felaktigt ut runt 18 miljarder kronor varje år. Sedan år 2005 uppgår de felaktiga utbetalningarna till över 300 miljarder kronor. En svindlande summa som kan vara värd att ställa mot de ökade kostnader för exempelvis försvaret på drygt 40 miljarder kronor per år som nu är föremål för politiska finansieringsdiskussioner.

Kommissionen för skattenytta kommer att belysa denna problematik i en kommande rapport. Inte minst har vi här att gör med ett problem som drabbar assistansbranschen. Frågan är politiskt svårhanterlig eftersom det är så lätt att hamna i försvarsposition gentemot populistiska övertoner om angrepp på de svagaste i samhället. Men så är det inte. En förutsättning för att lyckas behålla en stark assistansverksamhet är att vi kommer till rätta med fusket och brottsligheten.

Vi måste våga se sanningen i vitögat. Den år 1994 införda LSS-reformen som syftade till att ge bättre villkor för personer med omfattande funktionsnedsättning är idag bortom politisk kontroll. Den ursprungliga budgeterade kostnaden var 3,3 miljarder i dagens penningvärde. År 2021 uppgick kostnaden till 24 miljarder. En ökning på 700 procent. Till detta finns flera förklaringar. Lagstiftningen har ändrats. Fler beviljas assistans i dag. De som beviljas assistans bedöms ha ett större behov än tidigare.

Men en förklaring till de skenande kostnaderna är utan tvivel att detta är en bransch som är utsatt för kriminalitet. I många fall utförs inte den assistans som personen beviljats och som bolaget begärt ersättning för, och i andra fall är det anmälda behovet av assistans överdrivet i förhållande till det faktiska behovet. Kostnaden för detta uppgår till miljardbelopp. Det är svårt att presentera en exakt summa då hela syftet med kriminaliteten är att obemärkt lura staten på pengar. Men studier har gjorts, exempelvis ”Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen” från 2019 som estimerade kostnaden till 3,3 miljarder kronor.

Vi ser ett samband mellan det ökande fusket och det ökande antalet personer som under den senaste tioårsperioden beviljats arbetstillstånd för att arbeta som personlig assistent. Det finns inga särskilda kvalifikationskrav för att få jobba som personlig assistent. Det enda som krävs är att personen har fyllt 18 år och i övrigt inte är förhindrad att utföra jobbet på grund av sjukdom eller hög ålder. Den enskilda brukaren har rätt att själv välja assistent, vilket är högst förståeligt med tanke på jobbets karaktär, men det öppnar också för omfattande fusk.

En relativt nyupptäckt företeelse är brott kopplade till dessa arbetstillstånd. ”Affärsidén” är att familj, brukare, bolag och assistenter samarbetar för att tillskansa sig omfattande ekonomiska resurser på brottslig väg. Om detta kan läsas i den utmärkta studien ”Strategisk rapport om hur personlig assistans och arbetstillstånd otillbörligt och systematiskt utnyttjas av organiserad brottslighet”, mest omtalad under namnet ”Olle”.

Här finns en invandringsrelaterad problematik som måste belysas. Genom att överdriva brukarens assistansbehov har huvudmännen skapat fabricerade anställningar för så kallade tredjelandsmedborgare, alltså personer som är medborgare i ett land utanför EU och som på detta sätt får möjlighet att söka arbetstillstånd som personliga assistenter. Vi talar om skenanställningar, arbetskraftsexploatering, i vissa fall illegalt arbete eller att redovisad assistans överhuvudtaget inte utförs.

Det går alltså inte att bortse från det faktum att vårt generösa system på assistansområdet beträffande arbetstillstånd rymmer stora problem. Den arbetsgivarstyrda prövningen kan utnyttjas av oseriösa och brottsliga företag som bara är ute efter att komma åt billig arbetskraft. I det myndighetsgemensamma samarbetet mot organiserad brottslighet mellan bland andra Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Polisen och Försäkringskassan konstateras omfattande bedrägerier med arbetstillstånd inom området personlig assistans.

Särskilt allvarligt är detta eftersom det många gånger är fråga om ett dubbelt utnyttjande. Dels handlar det om så kallad brukarimport – alltså personer med omfattande funktionsnedsättning som tas till Sverige i syfte att företag ska kunna utnyttja den personliga assistansen och göra stora vinster. Dels handlar det om anställda som får arbeta med dåliga villkor som inte ligger i linje med svensk arbetsrättslagstiftning eller kollektivavtal.

För att i grunden komma till rätta med arbetskraftsinvandringens påverkan på brottligheten inom assistansområdet måste vi diskutera denna fråga. Regeringen bör stoppa möjligheten till arbetskraftsimport av personliga assistenter till ett system som kan kontrollera och beivra denna typ av kriminell verksamhet finns på plats.

Allt annat är i grund och botten en ansvarslös hållning där de stora förlorarna även fortsättningsvis blir i första hand brukarna, men också alla skattebetalare som gärna bidrar för att hjälpa svårt funktionsnedsatta men som inte vill fortsätta att göda kriminell verksamhet.

DELA!

Relaterat innehåll

”Politikerna måste samarbeta bättre”

Effektiviteten i offentlig sektor inte är ett vänsterprojekt eller ett högerprojekt. Det är ett samhällsprojekt för medborgarna, oavsett hur de röstar, skriver Leif Östling. Låt mig därför ta initiativ till ett projekt för att lyfta skattenyttaperspektivet från den sakpolitiska gyttjebrottningen. Jag bjuder härmed in regionråd Aida Hadžialić och oppositionsregionråd Kristoffer Tamsons till ett gemensamt möte i […]

Varför behöver granskningen av offentliga verksamheter förbättras?

Kommissionen för skattenytta bjöd in till seminarium för att diskutera; * Misshushållning med skattebetalarnas pengar – hur ser det ut?* Behovet av ökad professionalisering i granskningen av kommunal verksamhet* Hur regering och riksdag kan förstärka tillsynen av kommunsektorn* Hur medborgarnas insyn i kommunala verksamheter kan förstärkas* Behov av försöksverksamhet med benchmarking mellan kommuner Medverkade gjorde Peter Clemedtson, tidigare VD på PwC […]

Vad fungerar bäst – privat eller offentligt driven välfärd?

Kommissionen för skattenytta bjöd in till rapportsläpp och samtal om vad som fungerar bäst – privat eller offentligt driven välfärd. Medverkade gjorde Monica Renstig, rapportförfattare, Christine Lorne (C), regionråd, Désirée Pethrus (KD), oppositionsregionråd samt Åsa Schlyter, verksamhetschef Prima, barn- och vuxenpsykiatri. Samtalet modererades av Bettina Kashefi. 

Hur illa fungerar den offentliga upphandlingen och vad kan vi göra åt det? 

Att upphandlingar inom offentlig verksamhet fungerar undermåligt är ingen hemlighet. Ta bara exemplet när Scania hjälpte Region Stockholm att upphandla munskydd under Covid-pandemin – och fick ned priset från 42 kronor till 27 kronor styck. Varför fungerar offentliga upphandlingar så dåligt när det privata näringslivet klarar det galant? Hur mycket kan vi skattebetalare vinna på […]

Regeringen förstår inte ledarskapets betydelse

Ledarskapet är avgörande för all utveckling inom såväl näringslivet som den offentliga sektorn. Vi har många exempel på att affärsverksamheter tvingats genomgå rätt brutala förändringar av ledningar, från toppen och många nivåer neråt, för att överleva kriser, skriver Göran Johnsson tidigare ordförande IF Metall och Leif Östling, tidigare koncernchef för Scania. Volvo AB utsåg Martin Lundstedt till vd […]

Gör krångliga regler oss fattiga?

Lagar och regler är nödvändiga för att samhället ska fungera på ett rättssäkert och effektivt sätt. Men när regelverken i stället sätter krokben för verksamheter så förfelas deras syften. Onödig byråkrati, motverkande verksamhetsmål, dåliga IT-system och ineffektiva processer skapar frustrerade medarbetare, försämrad konkurrenskraft och slöseri med skattemedel. I förlängningen skadar det Sveriges ekonomi och hämmar […]

”Vi måste börja säga nej till dåliga chefer”

Inom både privat och offentlig sektor vimlar det av låtsaschefer och odugliga arbetsledare som får misslyckas uppåt. Arbetsgivarnas oförmåga att agera hotar hela Sveriges tillväxt. Näringslivet och fack måste kroka arm för att hitta en lösning, skriver näringslivsprofilen Leif Östling och fd Metallordförande Göran Johnsson.  Vi har en anställningsparadox i det svenska samhället. Allt färre […]

KOMMUNERNA SOM LEVERERAR MEST ÄLDREOMSORG FÖR PENGARNA

Linköping, Järfälla, Säter, Hylte, Vara, Torsby och Storuman är kommunerna som enligt Kommissionen för Skattenyttas rapport “Kvalitet till varje pris” får ut mest äldreomsorg för pengarna inom sin kommunkategori. Det betyder att de är mest framgångsrika på att leverera stöd i eget boende, stöd i särskilt boende och korttidsboende till sina invånare, sett till kostnaden […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Presskontakt:
Oskar Rådehed 
073-2042303

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2024

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.