Sverige snart fattigast i Norden

mars 22, 2022

Kommissionen för Skattenytta

Sverige är på väg att bli Nordens fattigaste land. Det är den sorgliga slutsats vi i Kommissionen för skattenytta tvingas dra i vår första delrapport ”Skattenytta, institutioner och välstånd” som presenteras i dag. OECD:s välståndsliga talar sitt tydliga språk. Välståndsutvecklingen är starkt korrelerad med skattenyttan. Hur vår skattefinansierade välfärd fungerar avgör förutsättningarna för företagande och tillväxt. Något som i sin tur möjliggör finansieringen av våra offentliga tjänster.

Sverige har här en historisk läxa att lära. Tyvärr verkar vi i stället nu i en säkerhetspolitisk allvarlig situation med stark bäring även på vår finanspolitik vara på väg att återupprepa gamla synder.

Misstaget har varit att vi aldrig tittat på effektiviteten i våra offentliga åtaganden utan i stället bara fyllt på med mer pengar när verksamheternas kvalitet brustit. Ökade skatteuttag utan medföljande kvalitetsförbättringar har sedan minskat vår köpkraft och förpassat oss från fjärde plats i välståndsligan år 1970 till 11:e plats i dag. Om vi behållit vår position hade våra resurser varit runt 320 miljarder kronor högre. Detta motsvarar nästan kostnaden för hela sjukvården, eller notan för det militära försvaret under sex år.

Tappet har medfört att våra nordiska grannar springer ifrån oss. Under de senaste 50 åren har vi sämst utveckling i Norden. Mellan år 2010 och 2019 har Danmark, Island och Finland klättrat i välståndsligan medan Sverige har tappat. Vi väljer 2019 som jämförelseår så att inte enskilda avvikelser under pandemin tillåts spela in.  Norge ligger med sin olja i ohotad nordisk topp. Bara Finland ligger fortfarande efter Sverige i den ligan. Men med nuvarande trend är vi snart förbisprungna även av vårt östra grannland.

I detta läge är Sverige på väg att göra om samma misstag igen.

De ökade försvarsanslagen till två procent av BNP ska finansieras med en ”beredskapsskatt”.

Högre livsmedelspriser och drivmedelspriser ska trollas bort genom att justera punktskatterna nedåt och i stället ta ut en ny värnskatt, det vill säga en förhöjd statlig inkomstskatt.

Eftersatta behov inom hälso- och sjukvård samt äldreomsorg på grund av pandemin kommer att ytterligare öka kraven på det offentliga åtagandet. Lösningen blir även där mer resurser, det vill säga höjda skatter.

Med högre skatt på arbete minskar den disponibla inkomsten vilket, i kombination med stigande priser, innebär en press uppåt på lönerna. Innebörden i detta blir en ökad kostnadsbörda för både offentlig och privat sektor.  Detta innebär naturligtvis ökade risker för tappade marknadsandelar. Det leder i sin tur till att vi får mindre resurser till den offentliga sektorn. Då uppkommer nya krav på skatteökningar. Hela tiden fortsätter spiralen nedåt. Hela tiden tappar vi i välståndsligan. Hela tiden blir vi fattigare.

Vi måste komma ur denna negativa spiral – och möjligheterna är stora. Vi måste börja titta på hur våra offentliga verksamheter ska kunna skötas mer effektivt – hur vi får mer nytta för varje skattekrona. Grunderna för att nå dit belyses i vår första rapport som handlar om en benchmarking mellan länder vad gäller tillgångar och effektiviteten i delar av den offentliga sektorn. Där har vi mycket att lära av Danmark. Vi måste bli mycket mer snabbfotade så att vi smidigt kan förändra vår offentliga sektor i takt med att omvärlden förändras.

En viktig del i att uppnå detta är att skapa en transparens i systemet så att medborgarna själva har en möjlighet att bedöma skattenyttan. Först då skapas det ett tillräckligt starkt och tillräckligt snabbt omvandlingstryck. En första förutsättning för det är att vi vet hur mycket skatt vi faktiskt betalar.

Om vi tittar på de totala indirekta skatterna, arbetsgivaravgiften, momsen som är välkänd men som flertalet ändå inte räknar in i sin totala skattekvot, och olika punktskatter, så uppgick de år 1971 till 30 procent av skatteuttaget. Nu är siffran 55 procent (2020). Det finns, visar vår rapport, ett mycket tydligt samband mellan skattetransparens och skattenytta. Om det är någonting som en ny skattereform borde beakta så är det just detta.

Avslutningsvis kan vi samtidigt konstatera att bara en måttlig förbättring av effektiviteten, det vill säga ökning av skattenyttan, skulle få stora effekter. En effektivisering av den offentliga sektorn med modesta 1,4 procent, samma krav som ofta åläggs existerande statliga myndigheter i statsbudgeten, skulle motsvara ökade resurser på 36 miljarder kronor. Bara med det är hela den planerade ökningen av försvarsanslagen till två procent av BNP nästan finansierad.

Leif Östling

Ordförande Kommissionen för skattenytta

Bettina Kashefi

Kanslichef Kommissionen för skattenytta

DELA!

Relaterat innehåll

Låt USA bli ett varnande exempel 

Kommissionen för Skattenytta fokuserar huvudsakligen på svensk skattenytta. Samtidigt måste vi konstatera att valet i USA i stor utsträckning påverkar Sverige. Om USA slutar stödja Ukraina kommer EU och Sverige att behöva tagga upp. Och om Demokraterna och Republikanerna fortsätter låtsas som om USA och den federala budgeten saknar budgetbegränsningar kommer problemen där småningom att […]

New Public Management (NPM) är dött – länge leve NPM

Kritiken mot styrfilosofin New Public Management (NPM) har varit hård, men få förstår varför. Termen uppfattas av några som synonym med onödig administration, misstro och enögt fokus på pengar, medan andra helt enkelt ser den som sunt förnuft genom mål och resultatstyrning.  Kritikerna av NPM lanserade begreppet “tillitsbaserad styrning”. Begreppet kommer från den av regeringen […]

Vem älskar vårdköerna?

Frågan i rubriken kan tyckas märklig. Naturligtvis tycker ingen om vårdköer. Men ändå – i Sverige står ett stort antal människor i vårdkö. Så vårdköerna måste fylla någon funktion för någon – annars skulle de rimligen inte finnas. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skriver på sin egen hemsida: “Om vårdens kapacitet skulle öka med 1,3 […]

Dousa, stå på dig! 

Diskussionen om svenskt utlandsbistånd har länge varit polariserad. Kritiken mot biståndets inriktning och innehåll kommer i allmänhet från höger. Många minns nog Bai Bang i Vietnam. Platsen var föremål för Sveriges genom tiderna största biståndsprojekt i form av ett stort pappersbruk invigt 1982.  Den totala svenska insatsen blev motsvarande två miljarder kronor i dagens penningvärde. […]

Äntligen vaknade medierna 

När Riksrevisionen i början av året i två rapporter konstaterade att både SiS-hem och HVB-hem lämnar mycket att önska var tystnaden närmast total från medierna (RiR 2024:7, 2024:9).  Här på Kommissionen för Skattenytta valde vi dock att starta en egen analys. Vi ville se om det går att se om vissa kommuner är bättre på […]

Låt oss ge budgeten en vecka

Så var budgeten för 2025 lagd. Och så har ytterligare diskussioner kring marginaltänkande dragit igång. I sedvanlig ordning ligger fokus på de 60 miljarder som politikerna skjuter till – snarare än på de 2 800 miljarder som redan finns.   Journalister och skattebetalare måste bli bättre på att analysera den politiska retoriken och taktiken och inte låta […]

Industriklivet – ett batteri av felaktiga åtgärder 

Diskussionen om Northvolts problem har slutligen nått riksmedia. Röster höjs för att staten ska gå in med fler kreditgarantier och stöd. Regeringen säger dock blankt nej, vilket är bra. Det offentliga tar sin del genom att betala för samhällsservice och infrastruktur – också det ett risktagande med tanke på att projektet kanske aldrig lyfter.  Ett […]

Lär av Östersund 

Nationellt ledtidsindex, som tas fram på initiativ av Bygg i Tid, undersöker årligen ledtiderna i 48 kommuner som tillsammans står för 79 procent av Sveriges byggande och 56 procent av landets befolkning. Intressant nog visar undersökningen att skillnaderna mellan kommuner är väldigt stora. I Sollentuna tar det 5,5 år från detaljplan till laga kraft, medan […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Presskontakt:
Oskar Rådehed 
073-2042303

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2024

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.