För oss i Kommissionen för skattenytta är det viktigt att inte bidra till att diskussionen om vad vi får för våra skattepengar blir politiskt vinklad. Vår utgångspunkt har varit att politiker till både vänster och höger tycker att det är viktigt att skattemedlen används effektivt. De reaktioner vi fått, och den diskussion som nu tagit fart, ger oss belägg för att vi därvidlag har rätt. De positiva reaktionerna på vårt arbete har i lika stor utsträckning kommit från socialdemokrater som från oppositionsföreträdare.
Därför är det lite dystert att det första försöket att politisera debatten kommer från akademiskt håll. Två forskare från Göteborgs universitet, David Jivegård och Patrik Emblad, skriver i en replik: ”Ökad effektivitet i offentlig sektor är vanligen ett förklätt argument för nedskärningar” för att sedan förklara varför de tycker dylika nedskärningar är fel väg att gå.
Vi pläderar inte för nedskärningar. Skatternas storlek är en politisk fråga. Vi säger bara att det är bättre att först titta på hur effektivt befintliga medel används innan man beslutar om att tillsätta mer resurser. Annars riskerar vi att mer pengar bidrar till en än mer ineffektiv hantering av våra skattemedel, i stället för tvärtom.
Och detta i en tid när kraven på den offentliga sektorn ökar kraftigt, bland annat till följd av klimatomställning och försvarssatsningar. I ett sådant läge blir det extra viktigt att säkerställa att våra resurser används effektivt.
Göteborgsforskarna pekar på vår demografiska utmaning. Det är ett annat utmärkt exempel på varför vi måste börja använda våra skattemedel på ett mer effektivt sätt. De verkar också överens med oss om att Sverige tappat i köpkraft men menar att det beror på att svenska exportpriser ökar mindre än importpriserna. Ja, men det intressanta är ju vad som orsakat detta. I en framgångsrik och konkurrenskraftig ekonomi ser det inte ut så. Det är strukturproblemen i ekonomin, den låga skattenyttan, som är boven.
Avslutningsvis så noterar vi att Göteborgsforskarna hävdar att frågan om skattenytta är den som behandlats mest konsekvent och intensivt i de senaste 20 årens diskussion om offentlig verksamhet. Så kanske det är på Göteborgs universitet och det vore i sådana fall glädjande. För tyvärr tvingas vi nog konstatera att detta inte återspeglas i den politiska styrningen eller den offentliga förvaltningen.
Leif Östling ordförande, Kommissionen för skattenytta
Bettina Kashefi kanslichef, Kommissionen för skattenytta
Taylorism eller Toyota? Många kommuner mäter på minutbasis vad personalen gör hos de äldre. Men får man ut maximalt genom att rationalisera arbetet enligt Taylors principer eller genom att höja kompetensen och engagemanget hos de anställda? När varje chef tvingas ta hand om 40, ibland upp mot 50, anställda kan Taylorismen te sig lockande. Behövs […]
Vad är det för likhet mellan offentlig upphandling och ekonomisk brottslighet? Efter att ha läst Jens Nylanders senaste blogginlägg om den statliga myndigheten Vinnovas upphandling av konsulter frågar man sig snarare vilka skillnaderna är. Det verkar som att de ramavtal som myndigheten har tecknat inte har så mycket att göra med själva upphandlingen. Som när […]
Uttrycket Ockhams rakkniv härstammar från den engelska franciskanermunken William av Ockham som levde under 1300-talet, även om han själv aldrig formulerade principen i dessa termer. Principen kan sammanfattas som: ”Man ska inte multiplicera entiteter utöver nödvändighet.” I praktiken innebär detta att när man ställs inför flera hypoteser som förklarar samma fenomen, bör man välja den […]
Hamstern har, trots sin begränsade hjärnkapacitet, förmåga att planera inför framtiden. Ni blir säkert inte överraskade av att det är just detta djur som gett upphov till begreppet “hamstra”, det vill säga att spara av tillgångar för att kunna konsumera i framtiden. I en enkät som SVT Nyheter skickat ut till landets 21 regioner och […]
Onsdagen 21/2 arrangerade S och M på initiativ av Kommissionen för skattenytta seminariet “Med Sverige genom krisen”. Klas Eklund och Annika Winsth gav inledningsvis en aktuell bild av svensk ekonomi och satte dagens kris i relation till 1990-talets djupa lågkonjunktur. Därefter utvecklade Daniel Suhonen och Lars Jonung sina respektive bilder av varför – och i vilken utsträckning […]
PISA-mätningarna är det i dag bästa underlaget för att jämföra hur elever i olika länder presterar i skolan. Men när olika länder ligger såpass nära varandra resultatmässigt finns ändå en risk för att faktorer som inte har med kunskaperna överskuggar skillnaderna mellan olika länder. Sverige fick i den senaste PISA mätningen rekorddåliga resultat. Men detsamma […]
När Kommissionen för Skattenytta analyserar ledarskapet inom svensk äldreomsorg kan vi titta på konkreta data, som antalet anställda per chef och utbildningsnivån för de anställda. Men det vore naivt att tro att man med dessa mått skulle kunna förstå essensen i äldreomsorgens ledarskap. I bästa fall är statistiken en pusselbit för att förstå mekanismerna bakom. […]
Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.