För oss i Kommissionen för skattenytta är det viktigt att inte bidra till att diskussionen om vad vi får för våra skattepengar blir politiskt vinklad. Vår utgångspunkt har varit att politiker till både vänster och höger tycker att det är viktigt att skattemedlen används effektivt. De reaktioner vi fått, och den diskussion som nu tagit fart, ger oss belägg för att vi därvidlag har rätt. De positiva reaktionerna på vårt arbete har i lika stor utsträckning kommit från socialdemokrater som från oppositionsföreträdare.
Därför är det lite dystert att det första försöket att politisera debatten kommer från akademiskt håll. Två forskare från Göteborgs universitet, David Jivegård och Patrik Emblad, skriver i en replik: ”Ökad effektivitet i offentlig sektor är vanligen ett förklätt argument för nedskärningar” för att sedan förklara varför de tycker dylika nedskärningar är fel väg att gå.
Vi pläderar inte för nedskärningar. Skatternas storlek är en politisk fråga. Vi säger bara att det är bättre att först titta på hur effektivt befintliga medel används innan man beslutar om att tillsätta mer resurser. Annars riskerar vi att mer pengar bidrar till en än mer ineffektiv hantering av våra skattemedel, i stället för tvärtom.
Och detta i en tid när kraven på den offentliga sektorn ökar kraftigt, bland annat till följd av klimatomställning och försvarssatsningar. I ett sådant läge blir det extra viktigt att säkerställa att våra resurser används effektivt.
Göteborgsforskarna pekar på vår demografiska utmaning. Det är ett annat utmärkt exempel på varför vi måste börja använda våra skattemedel på ett mer effektivt sätt. De verkar också överens med oss om att Sverige tappat i köpkraft men menar att det beror på att svenska exportpriser ökar mindre än importpriserna. Ja, men det intressanta är ju vad som orsakat detta. I en framgångsrik och konkurrenskraftig ekonomi ser det inte ut så. Det är strukturproblemen i ekonomin, den låga skattenyttan, som är boven.
Avslutningsvis så noterar vi att Göteborgsforskarna hävdar att frågan om skattenytta är den som behandlats mest konsekvent och intensivt i de senaste 20 årens diskussion om offentlig verksamhet. Så kanske det är på Göteborgs universitet och det vore i sådana fall glädjande. För tyvärr tvingas vi nog konstatera att detta inte återspeglas i den politiska styrningen eller den offentliga förvaltningen.
Leif Östling
ordförande, Kommissionen för skattenytta
Bettina Kashefi
kanslichef, Kommissionen för skattenytta
Den svenska biståndsmyndigheten SIDA:s projekt med ekologisk hallonodling i Kosovo har ett vällovligt syfte. Men är detta vad svenska biståndsmedel egentligen ska användas till? Det finns så många frågor – bland annat om det är lämpligt att ett sådant projekt styrs från ett främmande land. Vad kostar administrationen av projektet och hur mycket blir kvar […]
I Sverige läggs var sjunde skattekrona på utbildning. Trots detta ökar andelen underkända elever och Sveriges resultat i internationella PISA-undersökningar. Leder mer pengar till skolan till högre resultat? Den totala kostnaden för utbildning Sverige uppgick 2020 till ca 357 miljarder kronor. Av dessa gick 222 miljarder kronor till för- och grundskola och 54 miljarder till […]
Polismyndigheten är Sveriges största myndighet, med uppdrag att minska brottsligheten och öka människors trygghet. År 2020 var den totala kostnaden för trygghet och säkerhet 69 miljarder kronor. Resurserna delades upp enligt fölande: Enligt rapporten “Skattenytta i medborgarnas viktigaste valfrågor?” ligger andelen otrygga medborgare kvar på en fortsatt hög nivå – 25-30% av befolkningen. Vissa brott […]
Sverige har under de senaste decennierna fallit tillbaka i OECDs välståndsliga. År 1970 var Sverige på plats fyra, men hade år 2019 fallit ner till elfte plats. Under perioden 1970-2019 var Sverige det enda nordiska land som föll i ranking. Sverige tillsammans med Italien och Grekland är de europeiska länder som fallit mest mellan 1970 […]
Rapporten Skattenytta i medborgarnas prioriterade valfrågor? skriven av Lars Jagrén och Anders Bjurud lyfter ett antal problem med att säkerställa effektiviteten för miljö-och klimatpolitiken. Miljöbalkens regler om miljötillstånd motverkar sitt syfte För 20 år sedan, år 2003, konstaterade Miljöbalkskommittén att miljöbalkens regler om miljötillstånd motverkar sitt syfte. Problemen finns fortfarande kvar och enligt en undersökning […]
Omfattningen av de felaktiga utbetalningarna från samtliga trygghetssystem beräknas uppgå till ca 18 miljarder årligen. Trots att regeringen gjort otaliga utredningar fortsätter brottsligheten att öka och för varje år betalar medborgarna inte bara för brotten utan även för de nya utredningarna. Ett hot mot demokratin Välfärdssystemen byggdes upp i Sverige under 1900-talet och innebär ett […]
Tanken på medborgarrevision enligt Mats Svegfors är att kommunerna ska redovisa för sina medborgare vad de fått för pengarna. Medborgarna ska ha möjlighet att själva utvärdera hur väl skola, vård och omsorg utförts. På så sätt ökar kännedomen om hur skattepengarna använts under mandatperioden och väljarna kan göra mer informerade val och därmed stärks demokratin. […]
I en DN-debattartikel (20/4) skriver ett antal fackliga företrädare och akademiker att ”… Sverige kan inte längre styras som ett företag”. De har tre konkreta förslag. 1) Sluta hantera staten som ett företag. 2) Skrota de generella besparingarna i staten. 3) Inrätta Myndigheten för god förvaltning. Vi tror att författarna kämpar mot en halmdocka. Precis […]
Swishnummer: 123 077 17 58
Bankgiro: 5822-8891
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023
