Återställ sjukförsäkringen – för skattenyttans skull!
april 27, 2024
Den tionde juni 2022 gav den förra regeringen utredaren Per Johansson i uppdrag att utvärdera de förändringar i sjukförsäkringen som genomfördes 2021. Det handlar bland annat om undantag för den skarpa gränsen för hur länge någon kan vara sjukskriven, trots att personen har arbetsförmåga i något annat arbete än sitt nuvarande. Syftet med förändringarna var att möjliggöra ökad återgång i arbete.
Sedan sjukförsäkringsreformen 2008 är principen att man ska kunna vara sjukskriven tre månader när man inte kan utföra sina ordinarie arbetsuppgifter. Därefter ska arbetsgivaren försöka hitta nya arbetsuppgifter. Och efter sex månader – med vissa undantag – krävs att en bedömning av arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden görs. Har man arbetsförmåga i något annat tänkbart arbete ska man inte vara sjukskriven.
Så har det inte alltid varit. Innan 2009 kunde människor gå sjukskrivna åratal trots att de hade arbetsförmåga. En bagare som blir allergisk mot mjöl skulle i princip kunna vara sjukskriven livet ut. Ingen prövning gjordes mot andra tänkbara arbetsuppgifter eller arbetsplatser.
Den förra socialdemokratiska regeringen valde dock år 2021 att i någon mån skruva tillbaka klockan genom att införa fler undantag från regeln om prövning av arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden efter sex månader.
Men när utredaren nyligen presenterade sin analys av dessa återställare kunde han konstatera:
För reformer där vi kunnat analysera effekter finner vi över lag en låg grad av måluppfyllelse.
Införda undantag i bedömningen mot normalt förekommande arbete (övervägande skäl respektive särskilda skäl) har, tvärtemot intentionerna, ökat sjukfrånvaron lägre än 550 dagar och minskat återgången i arbete.
Ser vi till den förra regeringens syfte med förändringarna tycks förändringen av reglerna ha varit kontraproduktiv. Så vi hoppas nu att regeringen återställer sjukförsäkringen som den var efter reformerna 2008. För skattenyttans skull.
USA har sedan 2018 en lag känd som ”OPEN Government Data Act”. Den är en del av Foundations for Evidence-Based Policymaking Act från 2018. Data som finansieras av federala pengar måste göras tillgängliga för allmänheten. Nu har EU fått motsvarande bestämmelser, men mer formaliserade. EU-kommissionen har identifierat särskilt värdefulla datamängder som en del av sin […]
Planen att digitalisera de nationella proven i årskurs tre har lagts på is. Skolministern vill inte att lågstadieelever ska bli alltför beroende av digitala hjälpmedel. “Det är bättre att barnen lär sig skriva för hand än att de tvingas till digitalt skrivande”, menar skolministern. “Har man ett digitalt nationellt prov i årskurs tre så riskerar […]
Stockholms kommun har valt att starta ett HVB-hem i egen regi. HVB är en förkortning för Hem för vård och boende. Målgruppen är unga som av olika skäl inte kan bo hos sina föräldrar – det kan handla om missbruksproblem eller andra sociala problem som gör att barnet måste tas om hand. Somliga barn får […]
Lagen om vård av unga (LVU) ger möjlighet för sociala myndigheter att tvångsvårda barn- och unga. Att vården följer de riktlinjer som satts upp borde vara självklart. Men i Riksrevisionens granskning konstateras att i stort sett ingenting fungerar. Personalen har fel kompetens, interna styrdokument följs inte, vården utvärderas inte och det är otydligt vad vården […]
Frågan i rubriken tycks kanske konstig – självklart är det väl så. Eller också är det inte så, lite beroende på vad man tycker om EU. Verkligheten är mer komplicerad. Det gott om exempel på att pengar felanvänds i EU – precis som skattepengar felanvänds i Sverige. Ändå vore det kanske ingen bra idé att […]
Taylorism eller Toyota? Många kommuner mäter på minutbasis vad personalen gör hos de äldre. Men får man ut maximalt genom att rationalisera arbetet enligt Taylors principer eller genom att höja kompetensen och engagemanget hos de anställda? När varje chef tvingas ta hand om 40, ibland upp mot 50, anställda kan Taylorismen te sig lockande. Behövs […]
Vad är det för likhet mellan offentlig upphandling och ekonomisk brottslighet? Efter att ha läst Jens Nylanders senaste blogginlägg om den statliga myndigheten Vinnovas upphandling av konsulter frågar man sig snarare vilka skillnaderna är. Det verkar som att de ramavtal som myndigheten har tecknat inte har så mycket att göra med själva upphandlingen. Som när […]
Uttrycket Ockhams rakkniv härstammar från den engelska franciskanermunken William av Ockham som levde under 1300-talet, även om han själv aldrig formulerade principen i dessa termer. Principen kan sammanfattas som: ”Man ska inte multiplicera entiteter utöver nödvändighet.” I praktiken innebär detta att när man ställs inför flera hypoteser som förklarar samma fenomen, bör man välja den […]
Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.