Den tionde juni 2022 gav den förra regeringen utredaren Per Johansson i uppdrag att utvärdera de förändringar i sjukförsäkringen som genomfördes 2021. Det handlar bland annat om undantag för den skarpa gränsen för hur länge någon kan vara sjukskriven, trots att personen har arbetsförmåga i något annat arbete än sitt nuvarande. Syftet med förändringarna var att möjliggöra ökad återgång i arbete.
Sedan sjukförsäkringsreformen 2008 är principen att man ska kunna vara sjukskriven tre månader när man inte kan utföra sina ordinarie arbetsuppgifter. Därefter ska arbetsgivaren försöka hitta nya arbetsuppgifter. Och efter sex månader – med vissa undantag – krävs att en bedömning av arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden görs. Har man arbetsförmåga i något annat tänkbart arbete ska man inte vara sjukskriven.
Så har det inte alltid varit. Innan 2009 kunde människor gå sjukskrivna åratal trots att de hade arbetsförmåga. En bagare som blir allergisk mot mjöl skulle i princip kunna vara sjukskriven livet ut. Ingen prövning gjordes mot andra tänkbara arbetsuppgifter eller arbetsplatser.
Den förra socialdemokratiska regeringen valde dock år 2021 att i någon mån skruva tillbaka klockan genom att införa fler undantag från regeln om prövning av arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden efter sex månader.
Men när utredaren nyligen presenterade sin analys av dessa återställare kunde han konstatera:
För reformer där vi kunnat analysera effekter finner vi över lag en låg grad av måluppfyllelse.
Införda undantag i bedömningen mot normalt förekommande arbete (övervägande skäl respektive särskilda skäl) har, tvärtemot intentionerna, ökat sjukfrånvaron lägre än 550 dagar och minskat återgången i arbete.
Ser vi till den förra regeringens syfte med förändringarna tycks förändringen av reglerna ha varit kontraproduktiv. Så vi hoppas nu att regeringen återställer sjukförsäkringen som den var efter reformerna 2008. För skattenyttans skull.
Diskussionen om svenskt utlandsbistånd har länge varit polariserad. Kritiken mot biståndets inriktning och innehåll kommer i allmänhet från höger. Många minns nog Bai Bang i Vietnam. Platsen var föremål för Sveriges genom tiderna största biståndsprojekt i form av ett stort pappersbruk invigt 1982. Den totala svenska insatsen blev motsvarande två miljarder kronor i dagens penningvärde. […]
När Riksrevisionen i början av året i två rapporter konstaterade att både SiS-hem och HVB-hem lämnar mycket att önska var tystnaden närmast total från medierna (RiR 2024:7, 2024:9). Här på Kommissionen för Skattenytta valde vi dock att starta en egen analys. Vi ville se om det går att se om vissa kommuner är bättre på […]
Så var budgeten för 2025 lagd. Och så har ytterligare diskussioner kring marginaltänkande dragit igång. I sedvanlig ordning ligger fokus på de 60 miljarder som politikerna skjuter till – snarare än på de 2 800 miljarder som redan finns. Journalister och skattebetalare måste bli bättre på att analysera den politiska retoriken och taktiken och inte låta […]
Diskussionen om Northvolts problem har slutligen nått riksmedia. Röster höjs för att staten ska gå in med fler kreditgarantier och stöd. Regeringen säger dock blankt nej, vilket är bra. Det offentliga tar sin del genom att betala för samhällsservice och infrastruktur – också det ett risktagande med tanke på att projektet kanske aldrig lyfter. Ett […]
Nationellt ledtidsindex, som tas fram på initiativ av Bygg i Tid, undersöker årligen ledtiderna i 48 kommuner som tillsammans står för 79 procent av Sveriges byggande och 56 procent av landets befolkning. Intressant nog visar undersökningen att skillnaderna mellan kommuner är väldigt stora. I Sollentuna tar det 5,5 år från detaljplan till laga kraft, medan […]
Kommissionen för Skattenytta är en av många aktörer som försöker utvärdera verksamheten som bedrivs med offentliga medel. Vid sidan av oss finns Rådet för Kommunalekonomiska analyser (RKA) som ägs av Sveriges Kommuner och Regioner tillsammans med staten. RKA publicerar löpande data i databasen Kolada. Vi har även Riksrevisionen, som numera är Riksdagens granskningsorgan, men som […]
“Skolans uppgift är som sig bör – att skola arbetskraften.” Så skaldar proggruppen Blå Tåget i låten “Staten och kapitalet”. Och möjligen var detta ett relevant mål när låten skrevs. I dag handlar det om helt andra saker. Politiska partier och intresseorganisationer föreslår ständigt nya ämnen, som komplement till de befintliga. “Privatekonomi ska vara ett […]
USA har sedan 2018 en lag känd som ”OPEN Government Data Act”. Den är en del av Foundations for Evidence-Based Policymaking Act från 2018. Data som finansieras av federala pengar måste göras tillgängliga för allmänheten. Nu har EU fått motsvarande bestämmelser, men mer formaliserade. EU-kommissionen har identifierat särskilt värdefulla datamängder som en del av sin […]
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024