Lokala politiker väljer privata leverantörer

december 6, 2021

Mattias Lundbäck

Den pedagogiska verksamheten i kommunerna fördelas i fyra undergrupper; förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Sett över riket upphandlas 10,8 procent av den pedagogiska verksamheten från privata aktörer. Detta döljer dock stora skillnader – både mellan kategorier och mellan kommuner. 

Inom gymnasieskolan upphandlas 18,3 procent av den totala verksamheten av privata leverantörer. De kommuner som upphandlar mest totalt sett är Täby med 51,5 procent och Upplands Väsby med 48,5 procent.1 Inom grundskolan är andelen lägre – 7,7 procent av grundskoleverksamheten köps in av privata utförare. 

Ser man i stället till andelen elever som går i friskola är den 15,4 procent för grundskolan och 28,4 för gymnasieskolan.2 

Inom vård och omsorg är det 17 procent av verksamheten som köps av privata leverantörer. Vård och omsorg i kommunerna omfattar tre områden; vård och omsorg om äldre, vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning samt individ- och familjeomsorg. 

Den senare kategorin har störst andel privata utförare, både inom vården av barn och unga samt för vuxna med missbruksproblem är andelen privata utförare nära 30 procent. 

Andelen LSS-insatser som köps av privata utförare är 14,8 procent – där exkluderas ersättningen från Försäkringskassan, som avser LASS (Lagen om assistansersättning). 

Inom äldreomsorgen är andelen privat verksamhet 10,1 procent – och ungefär lika mycket både för omsorg i eget boende och särskilt boende.3 

Regionerna köper 9,7 procent av sin hälso- och sjukvård från privata aktörer. Inom primärvården är andelen privata utförare dock hela 33,3 procent.4 

Andelen privata utförare ökar över tid – på de flesta verksamhetsområden. Figuren visar att uppgången varit stadig allt sedan friskolor fick möjlighet att etablera sig – tack vare friskolereformen 1992. 

Vården, skolan och omsorgen sysselsätter sammanlagt runt 1 327 000 personer. Av dessa arbetar 1 031 000 i offentlig sektor och 296 000 i privat sektor. 

Det är tydligt att politiker från olika politiker drar samma slutsats när de ställs inför valet att driva verksamhet i egen regi eller att låta någon annan driva verksamheten. I allt fler fall väljer man det senare alternativet. Man måste fråga de lokala politikerna om deras faktiska motiv, men uppenbart ser man ofta ett behov av att ta in hjälp. 

På central nivå förs en diskussion om huruvida man ska begränsa den möjligheten. Men kanske vore det bättre att höra med de lokala politiker – ofta på vänstersidan – varför de väljer privata alternativ? 

______

  1. https://skr.se/skr/ekonomijuridik/ekonomi/sektornisiffror/kopavverksamhet/kommunernaskopavverksamhet.35844.html 
  2. https://www.ekonomifakta.se/fakta/valfarden-i-privat-regi/skolan-i-privat-regi/elever-i-friskola/ 
  3. https://kolada.se/verktyg/jamforaren/?_p=jamforelse&focus=2328&tab_id=166919 
  4. https://kolada.se/verktyg/jamforaren/?_p=jamforelse&focus=2329&tab_id=166918 

DELA!

Relaterat innehåll

Hur ser skattenyttan ut i svensk skola?

I Sverige läggs var sjunde skattekrona på utbildning. Trots detta ökar andelen underkända elever och Sveriges resultat i internationella PISA-undersökningar. Leder mer pengar till skolan till högre resultat? Den totala kostnaden för utbildning Sverige uppgick 2020 till ca 357 miljarder kronor. Av dessa gick 222 miljarder kronor till för- och grundskola och 54 miljarder till […]

Kan Sverige lära av andra länders sjukvårdssystem?

Regeringen är i färd med att organisera om svensk sjukvård. Forskare tittat på länder som varit framgångsrika. Vad kan vi i Sverige inspireras av? I Tidöavtalet står det att en utredning ska titta på om sjukvården ska hanteras nationellt i stället för i regionerna. Syfte är ”… att åstadkomma en hälso- och sjukvård som ges […]

KD efterfrågar skattenytta

Kristdemokraternas profilfråga i valrörelsen kommer ånyo att vara vårdrelaterad. Skippa regionerna. Låt kommunerna ta hand om primärvården och staten om specialistvården. Tanken är att ett litet parti här kan gå snabbare fram eftersom de inte har så många regionpolitiker att ta hänsyn till.  När partiordföranden Ebba Busch talar om vården vid ett lunchmöte tisdagen efter påsk […]

Hur påverkas effektiviteten inom sjukvården när ledarskapet ständigt byter hand?

Under de senaste 17 åren har Karolinska Universitetssjukhuset haft fyra olika sjukhusdirektörer vilka har suttit mellan tre till sju år.  Ledarskap diskuteras flitigt, men hur påverkar rotationen av ledningen i sig resultatet av vården? Framgångsrikt ledarskap inom vården kräver att patienter och medarbetare, styrelse och ledning men även att kritiker och debattörer hinner säga sitt. […]

Vårdkvalitet förutsätter tillgänglighet och förtroende

Enligt en enkät från Nätverket mot cancer har mer än hälften av de som upptäcks ha cancer haft symptom mer än två månader. En tredjedel sökte vård inom en månad. Fyra av tio inledde behandling fem månader eller senare efter de första symptomen. För tre av tio krävdes mer än tre besök innan remiss skrevs.  Tillgänglighet och kvalitet […]

Kan Sverige lära av Schweiz?

Ett sätt att utveckla och förbättra effektiviteten i exempelvis sjukvården är att lära och ta intryck av andra länder. Det enda skälet att inte göra det vore om vi var fullt övertygade om att den svenska vården är världens bästa och att vi intet kan lära av andra.  En av ledamöterna i Kommissionen för Skattenytta, Mattias […]

Betalt för att *inte* producera el

Kristianstadsbladet skriver att vindkraftsproducenter i framtiden kan få betalt för att *inte* producera el. Det kan förstås tyckas märkligt att staten betalar någon för att *inte* producera el – det normala är ju att man får betalt för att producera el.  Men bakgrunden är att vindkraften numera utgör en så stor del av energimixen att det blir […]

Nästan 50% av sjukfrånvaron beror på psykisk ohälsa

I en rapport från försäkringsbolaget Skandia konstateras att psykisk ohälsa står för närmare hälften av alla sjukskrivningar. Det samlade sjuktalet har varierat kraftigt sedan år 2000. Från att ha ökat explosionsartat i början av 2000-talet gjorde sjukförsäkringsreformen 2008 att siffrorna började falla.  Men policyförändringar vid Försäkringskassan ledde därefter till att talen började öka igen. Runt […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Presskontakt:
Oskar Rådehed 
073-2042303

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2024

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.