Regeringen är i färd med att organisera om svensk sjukvård. Forskare tittat på länder som varit framgångsrika. Vad kan vi i Sverige inspireras av?
I Tidöavtalet står det att en utredning ska titta på om sjukvården ska hanteras nationellt i stället för i regionerna. Syfte är ”… att åstadkomma en hälso- och sjukvård som ges bättre förutsättningar än idag att erbjuda en god och jämlik vård som bygger på behovsprincipen”. De fyra partierna aviserar nyfikenhet för nya sätt att jobba med vården.
Det är bra att se över hur vården kan organiseras och hanteras. Målet för ansvarstagande politiker bör alltid vara att få ut bästa möjliga vård för skattepengarna.
Fler svenskar kommer att behöva vård och omsorg i framtiden. Dessutom blir vården dyrare i takt med att nya behandlingar utvecklas. Det behövs nytänkande för att inte vårdkostnaderna ska ta alltför stor del av skattebetalarnas pengar, eller skatterna behöva höjas.
I en analys av andra länders sjukvårdssystem fann forskarna Mattias Lundbäck och Nils Karlsson en rad framgångsrika lösningar som Sverige kan lära av. Resultaten redovisades i boken ”Rätt att välja”. Författarna presenterade resultaten vid ett seminarium hos Kommissionen för skattenytta.
Det som har visat sig fungera bra är polycentrism – att man styr sjukvården på flera nivåer, och med utförare av olika slag: ideella, privata och offentliga. I andra länder har det varit lyckat att ha stor valfrihet och en mångfald av finansieringslösningar – både offentligt och via frivilliga försäkringar. Privata lösningar kopierar då det bästa från det offentliga och det offentliga kopierar från det privata. Genom att låta olika lösningar existera parallellt kan ett ömsesidigt lärande ske.
De flesta utvecklade länder har valt en av två strategier när det gäller finansiering av vård och omsorg. Antingen erbjuder man ett basutbud och låter medborgarna använda privata medel för att komplettera utbudet. Australiens och Schweiz sjukvårdsystem är exempel av denna typ – som båda levererar goda resultat. Alternativt försöker man erbjuda en lösning med valfrihetssystem inom ramen för den offentliga finansieringen, exempelvis via obligatoriska försäkringar. Nederländerna är ett bra exempel på det senare.
Mångfald ger valfrihet för individerna. Det motiverar vårdgivare – sjukhus, vårdcentraler och liknande – att lära av varandra i syfte att leverera vård av högre kvalitet till bättre pris. Om man låter varje medborgare själv styra över hur resurserna används sätter man press på alla parter. Patienten hamnar i centrum, och alla vill göra sitt bästa för att hen ska bli nöjd.
För att möta framtidens utmaningar skulle man skulle kunna lära av Schweiz och Nederländernas system med obligatoriska, konkurrerande sjukvårdsförsäkringar. Ett annat sätt att främja mångfald är att stärka primärvården, med privatpraktiserande husläkare som skulle kunna bidra till förbättrad tillgänglighet.
Problemet är att det svenska sjukvårdssystemet är mer orienterat mot att leverera enskilda tjänster än att uppfylla individers samlade behov, samt att ansvaret är uppdelat på stat, region och kommun.
Patienterna far illa om vården fortsätter att präglas av bristande tillgänglighet, köer och dåligt fungerande vårdkedjor. Sverige borde kunna bättre. Genom att lära av andra länder går det att hitta en väg.
Bilderna är tagna från Mattias Lundbäck och Nils Karlsons presentation, hela presentationen går att ta del av här.
Kristdemokraternas profilfråga i valrörelsen kommer ånyo att vara vårdrelaterad. Skippa regionerna. Låt kommunerna ta hand om primärvården och staten om specialistvården. Tanken är att ett litet parti här kan gå snabbare fram eftersom de inte har så många regionpolitiker att ta hänsyn till. När partiordföranden Ebba Busch talar om vården vid ett lunchmöte tisdagen efter påsk […]
Under de senaste 17 åren har Karolinska Universitetssjukhuset haft fyra olika sjukhusdirektörer vilka har suttit mellan tre till sju år. Ledarskap diskuteras flitigt, men hur påverkar rotationen av ledningen i sig resultatet av vården? Framgångsrikt ledarskap inom vården kräver att patienter och medarbetare, styrelse och ledning men även att kritiker och debattörer hinner säga sitt. […]
Enligt en enkät från Nätverket mot cancer har mer än hälften av de som upptäcks ha cancer haft symptom mer än två månader. En tredjedel sökte vård inom en månad. Fyra av tio inledde behandling fem månader eller senare efter de första symptomen. För tre av tio krävdes mer än tre besök innan remiss skrevs. Tillgänglighet och kvalitet […]
Ett sätt att utveckla och förbättra effektiviteten i exempelvis sjukvården är att lära och ta intryck av andra länder. Det enda skälet att inte göra det vore om vi var fullt övertygade om att den svenska vården är världens bästa och att vi intet kan lära av andra. En av ledamöterna i Kommissionen för Skattenytta, Mattias […]
Kristianstadsbladet skriver att vindkraftsproducenter i framtiden kan få betalt för att *inte* producera el. Det kan förstås tyckas märkligt att staten betalar någon för att *inte* producera el – det normala är ju att man får betalt för att producera el. Men bakgrunden är att vindkraften numera utgör en så stor del av energimixen att det blir […]
I en rapport från försäkringsbolaget Skandia konstateras att psykisk ohälsa står för närmare hälften av alla sjukskrivningar. Det samlade sjuktalet har varierat kraftigt sedan år 2000. Från att ha ökat explosionsartat i början av 2000-talet gjorde sjukförsäkringsreformen 2008 att siffrorna började falla. Men policyförändringar vid Försäkringskassan ledde därefter till att talen började öka igen. Runt […]
OECD visar att sambandet mellan resurser och förekomsten av väntetider i ett sjukvårdssystem är svagt. Bland länder som har långa väntetider finns såväl länder som har många läkare per invånare som länder som har relativt få läkare per invånare. Analysen är från 2013, men lite har antagligen förändrats sedan dess. En förklaring till att det ser ut som […]
Studien International Health Policy Survey (IHP) genomförs årligen av Vårdanalys i samarbete med den amerikanska stiftelsen The Commonwealth Fund. 2021 års studie riktade sig till befolkningen från 65 år och äldre. Drygt 3 000 slumpmässigt utvalda personer i åldersgruppen svarade på den svenska delen av undersökningen som genomfördes under våren 2021. Först det positiva. En större andel av de svarande säger den här gången att […]
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023