Från seminariet ”Framtidens vård och omsorg” som ägde rum hos Kommissionen för Skattenytta i höstas
Dagens Arena skriver 11/3 om Kommissionen för Skattenytta:
”Om folk tappar förtroendet för sjukvården är det lättare att argumentera för att den inte längre ska finansieras gemensamt, över skatten, utan av var och en privat. Till exempel med hjälp av privata sjukvårdsförsäkringar.
Kommissionen för skattenytta, som Leif Östling startade för ett par år sedan, har redan hunnit lägga fram en rapport som hyllar länder med sådana system. ’I andra länder har det varit lyckat att ha stor valfrihet och en mångfald av finansieringslösningar – både offentligt och via frivilliga försäkringar’.”
Boken ”Rätt att välja”, som finansierats av Ratioakademin, är dock inte i första hand någon hyllning till privata försäkringar, utan pekar på att offentliga försäkringar kan bidra till en mer sammanhållen och patientfokuserad sjukvård. Samtliga de fyra länder som behandlas har i huvudsak offentligt finansierad sjukvård.
Förvisso är det sant att författarna till boken, Nils Karlson och undertecknad, inte ser privata försäkringar som något problem och konstaterar att exempelvis Australien ser dessa som ett viktigt komplement. Men den allra viktigaste slutsatsen är att offentliga och obligatoriska försäkringar kan förbättra svensk sjukvård – alltså samma typ av finansiering som vi har i de flesta länder på kontinenten.
Därför lyfter boken fram möjligheten att låta första linjens sjukvård finansieras via en obligatorisk och allmän ”primärvårdsförsäkring”. Det innebär inte att Sverige tar steget fullt ut och ersätter den svenska modellen med exempelvis den holländska. Det skulle därmed medföra att en aktör får ett tydligt patientansvar.
Vi menar i boken att detta skulle förena delar av den svenska och den kontinentala modellen som fungerar bra och leda till såväl ett större utvecklingstryck som en mer sammanhållen vårdprocess.
Seminariet hos Skattenytta om boken ”Rätt att välja” som Dagens Arena refererar till kan ses på den här länken.
Den svenska biståndsmyndigheten SIDA:s projekt med ekologisk hallonodling i Kosovo har ett vällovligt syfte. Men är detta vad svenska biståndsmedel egentligen ska användas till? Det finns så många frågor – bland annat om det är lämpligt att ett sådant projekt styrs från ett främmande land. Vad kostar administrationen av projektet och hur mycket blir kvar […]
I Sverige läggs var sjunde skattekrona på utbildning. Trots detta ökar andelen underkända elever och Sveriges resultat i internationella PISA-undersökningar. Leder mer pengar till skolan till högre resultat? Den totala kostnaden för utbildning Sverige uppgick 2020 till ca 357 miljarder kronor. Av dessa gick 222 miljarder kronor till för- och grundskola och 54 miljarder till […]
Polismyndigheten är Sveriges största myndighet, med uppdrag att minska brottsligheten och öka människors trygghet. År 2020 var den totala kostnaden för trygghet och säkerhet 69 miljarder kronor. Resurserna delades upp enligt fölande: Enligt rapporten “Skattenytta i medborgarnas viktigaste valfrågor?” ligger andelen otrygga medborgare kvar på en fortsatt hög nivå – 25-30% av befolkningen. Vissa brott […]
Sverige har under de senaste decennierna fallit tillbaka i OECDs välståndsliga. År 1970 var Sverige på plats fyra, men hade år 2019 fallit ner till elfte plats. Under perioden 1970-2019 var Sverige det enda nordiska land som föll i ranking. Sverige tillsammans med Italien och Grekland är de europeiska länder som fallit mest mellan 1970 […]
Rapporten Skattenytta i medborgarnas prioriterade valfrågor? skriven av Lars Jagrén och Anders Bjurud lyfter ett antal problem med att säkerställa effektiviteten för miljö-och klimatpolitiken. Miljöbalkens regler om miljötillstånd motverkar sitt syfte För 20 år sedan, år 2003, konstaterade Miljöbalkskommittén att miljöbalkens regler om miljötillstånd motverkar sitt syfte. Problemen finns fortfarande kvar och enligt en undersökning […]
Omfattningen av de felaktiga utbetalningarna från samtliga trygghetssystem beräknas uppgå till ca 18 miljarder årligen. Trots att regeringen gjort otaliga utredningar fortsätter brottsligheten att öka och för varje år betalar medborgarna inte bara för brotten utan även för de nya utredningarna. Ett hot mot demokratin Välfärdssystemen byggdes upp i Sverige under 1900-talet och innebär ett […]
Tanken på medborgarrevision enligt Mats Svegfors är att kommunerna ska redovisa för sina medborgare vad de fått för pengarna. Medborgarna ska ha möjlighet att själva utvärdera hur väl skola, vård och omsorg utförts. På så sätt ökar kännedomen om hur skattepengarna använts under mandatperioden och väljarna kan göra mer informerade val och därmed stärks demokratin. […]
I en DN-debattartikel (20/4) skriver ett antal fackliga företrädare och akademiker att ”… Sverige kan inte längre styras som ett företag”. De har tre konkreta förslag. 1) Sluta hantera staten som ett företag. 2) Skrota de generella besparingarna i staten. 3) Inrätta Myndigheten för god förvaltning. Vi tror att författarna kämpar mot en halmdocka. Precis […]
Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.