Borlänge i strykklass inom äldreomsorgen

november 3, 2022

Finns det politiker i Borlänge som vill satsa mer pengar på äldreomsorgen? Fråga dem då om skattenyttan ökar om mer resurser tillförs verksamheten. I en ny undersökning från Kommissionen för skattenytta hamnar nämligen Borlänge i strykklass när det gäller hur pengarna till äldreomsorgen används.

Sverige satsar över huvud taget mycket stora resurser på äldreomsorgen. Inom OECD går i snitt 1,5 procent av BNP till de äldres omsorg. I Sverige är siffran 2,9 procent. Hur effektivt dessa medel används på kommunnivå har varit föremål för vår nya studie: ”Kvalitet till varje pris”, framtagen av forskaren och kommissionsledamoten Mattias Lundbäck.

För att en sådan jämförelse ska bli relevant måste kommunerna delas in i olika jämförbara grupper; att hitta skillnader mellan en glesbygdskommun och en befolkningstät storstadskommun ger inte så mycket vägledning.

Här sorterar Borlänge i kategorin ”större stad”, där kriteriet är att kommunen ska ha minst 50 000 innevånare varav minst 40 000 ska bo i den största tätorten. I egna grupper är då också förstås våra tre storstäder Stockholm, Göteborg och Malmö och, också i egen kategori, kommuner med pendlingsavstånd till dessa städer.

Inom varje grupp beräknas sedan produktiviteten – hur mycket omsorg som en kommun levererar i förhållande till satsade medel. Därefter tar vi fram en effektivitetindikator genom att också kontrollera för eventuella kvalitetsskillnader. Hög produktivitet på bekostnad av kvaliteten är ju inte mycket att skryta med.

Undersökningen visar att det lilla samband som finns är att kommuner med hög produktivitet också levererar högre kvalitet. Genom att fråga dem som borde veta bäst, de som utnyttjar denna äldreomsorg, får vi också för varje kommun en stark kvalitetsindikation.

När det gäller Borlänge visar det sig att potentialen för produktivitetsförbättringar är betydande. Bäst i gruppen är Linköping som då blir jämförelsekommun. Frågan är alltså hur stor förbättringspotential det finns i jämförbara kommuner i förhållande till Linköping.

När det gäller Borlänge visar det sig att potentialen för produktivitetsförbättringar är betydande. För Borlänge, som hamnar i botten av tabellen är siffran 65 procents förbättringspotential.

Skriver Bettina Kashefi i Borlänge tidning 2022-11-03

Kommunen är mindre än hälften så produktiv inom äldreomsorgen som Västerås. I botten får Borlänge sällskap av Borås (48 procent) och Halmstad (45,2 procent) .

I toppen återfinns alltså Linköping (0,0), tillsammans med Västerås (1,7) och Gävle (12,6).

Så var det då detta med kvaliteten. Även där hamnar dock Borlänge långt under medel.

Andelen brukare som tycker att verksamheten, exempelvis när det gäller särskilt boende, är av god kvalitet hamnar för gruppen ”stor stad” på ett snitt på 77 procent under 2022. För Borlänge är siffran 63 procent, den lägst uppmätta av de sex nämnda kommunerna i gruppen.

Inte heller går det att ifrågasätta Linköping utifrån något kvalitetskriterium, den mer produktive är även här bättre också kvalitetsmässigt med en siffra över snittet (80 procent).

Poängen med detta är inte främst att peka ut ”förlorare” bland kommunerna utan betona vikten av att lyssna på kommuner inom samma kommungrupp för att därifrån kanske kunna dra lärdomar för framtiden.

För kommuninnevånarna vore det sannolikt en bättre modell än att ytterligare skattebelasta dem i dessa redan så svåra tider.

Bettina Kashefi, Kanslichef Kommissionen för skattenytta


Läs debattartikel i Borlänge tidning: Borlänge i strykklass inom äldreomsorgen

DELA!

Relaterat innehåll

Vad får skattebetalarna i årets höstbudget?

Inflation, räntor och en svag krona pressar svenska hushåll att vända på varenda krona. Avspeglas detta även i regeringens arbete? Är man varsam med våra gemensamma resurser? Används skattebetalarnas pengar på ett effektivt sätt? Panelsamtalet syftar till att granska budgetpropositionen för 2024 i ljuset av dessa frågor. Panelen kommer bland annat att belysa budgetens inriktning och vägen […]

Kommunikatörer målar över rosten på samhällskroppen

Expansionen av kommunikatörer i vår offentliga förvaltning har fått många att förvånat höja på ögonbrynen. På tio år har antalet kommunikatörer i våra myndigheter ökat med 1 000 personer från drygt 2 500 till drygt 3 500. Det är en ökning med 40 procent. I praktiken är ökningen sannolikt ännu större då många i dag […]

Vad borde vi få för pengarna? – Årsrapport 2023

Mer skattenytta – Vad borde vi få för pengarna? Den här rapporten sammanfattar Kommissionen för skattenyttas arbete under 2023. Vad finns det för effektiviseringspotential i kommunal skola och äldreomsorg?Vad vet kommunpolitikerna om effektiviteten i sin kommun?Hur stora är problemen med snabbt växande administration? Vårt välstånd och välfärd byggdes av företagande, utrikeshandel och internationellöppenhet. Men det […]

”Vi måste börja säga nej till dåliga chefer”

Inom både privat och offentlig sektor vimlar det av låtsaschefer och odugliga arbetsledare som får misslyckas uppåt. Arbetsgivarnas oförmåga att agera hotar hela Sveriges tillväxt. Näringslivet och fack måste kroka arm för att hitta en lösning, skriver näringslivsprofilen Leif Östling och fd Metallordförande Göran Johnsson.  Vi har en anställningsparadox i det svenska samhället. Allt färre […]

Mer skattenytta – Almedalen 2023

Vad borde vi få för pengarna? Leif Östling och Kommissionen för Skattenytta bjuder in till seminarium för att presentera resultat av det gångna årets arbete. Efter Leifs inledning, kommer Mattias Lundbäck att presentera de viktigaste lärdomarna av Kommissionen för Skattenyttas arbete så här långt.  Medverkar gör Karin Johansson, vice VD för Svenskt Näringsliv, Adam Reuterskiöld (M), riksdagsledamot och tidigare kommunstyrelsens ordförande […]

Är det dags att införa ett nationellt sjukvårdssystem även i Sverige? 8/6

Sedan Finland helt nyligen genomfört en vårdreform är Sverige det enda nordiska landet som inte har ett nationellt sjukvårdssystem. Viktigaste motiven för en starkare statlig styrning i de nordiska länderna har varit att skapa en mer jämlik vård, nyttja hela landets sjukvårdsresurser genom att minska antalet organisatoriska sjukvårdsregioner och öka patienternas möjlighet att söka vård […]

Hur avlastar vi Polisen – så att de kan fokusera mer på brotten?

Polismyndighetens mål om att ha 10 000 fler polisanställda år 2024 kommer endast att uppnås genom att rekrytera fler civila än tänkt. Men civilt anställda inom Polisen får inte utföra samma arbetsuppgifter som utbildade poliser. Det ställer till problem. I dag ansvarar Polisen för vitt skilda uppgifter. Bland annat att förebygga brott, upprätthålla den allmänna ordningen samt bedriva spaning […]

KOMMUNERNA SOM LEVERERAR MEST ÄLDREOMSORG FÖR PENGARNA

Linköping, Järfälla, Säter, Hylte, Vara, Torsby och Storuman är kommunerna som enligt Kommissionen för Skattenyttas rapport “Kvalitet till varje pris” får ut mest äldreomsorg för pengarna inom sin kommunkategori. Det betyder att de är mest framgångsrika på att leverera stöd i eget boende, stöd i särskilt boende och korttidsboende till sina invånare, sett till kostnaden […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.

Swishnummer: 123 077 17 58

Bankgiro: 5822-8891

Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2023

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.
})