Borlänge i strykklass inom äldreomsorgen

november 3, 2022

Finns det politiker i Borlänge som vill satsa mer pengar på äldreomsorgen? Fråga dem då om skattenyttan ökar om mer resurser tillförs verksamheten. I en ny undersökning från Kommissionen för skattenytta hamnar nämligen Borlänge i strykklass när det gäller hur pengarna till äldreomsorgen används.

Sverige satsar över huvud taget mycket stora resurser på äldreomsorgen. Inom OECD går i snitt 1,5 procent av BNP till de äldres omsorg. I Sverige är siffran 2,9 procent. Hur effektivt dessa medel används på kommunnivå har varit föremål för vår nya studie: ”Kvalitet till varje pris”, framtagen av forskaren och kommissionsledamoten Mattias Lundbäck.

För att en sådan jämförelse ska bli relevant måste kommunerna delas in i olika jämförbara grupper; att hitta skillnader mellan en glesbygdskommun och en befolkningstät storstadskommun ger inte så mycket vägledning.

Här sorterar Borlänge i kategorin ”större stad”, där kriteriet är att kommunen ska ha minst 50 000 innevånare varav minst 40 000 ska bo i den största tätorten. I egna grupper är då också förstås våra tre storstäder Stockholm, Göteborg och Malmö och, också i egen kategori, kommuner med pendlingsavstånd till dessa städer.

Inom varje grupp beräknas sedan produktiviteten – hur mycket omsorg som en kommun levererar i förhållande till satsade medel. Därefter tar vi fram en effektivitetindikator genom att också kontrollera för eventuella kvalitetsskillnader. Hög produktivitet på bekostnad av kvaliteten är ju inte mycket att skryta med.

Undersökningen visar att det lilla samband som finns är att kommuner med hög produktivitet också levererar högre kvalitet. Genom att fråga dem som borde veta bäst, de som utnyttjar denna äldreomsorg, får vi också för varje kommun en stark kvalitetsindikation.

När det gäller Borlänge visar det sig att potentialen för produktivitetsförbättringar är betydande. Bäst i gruppen är Linköping som då blir jämförelsekommun. Frågan är alltså hur stor förbättringspotential det finns i jämförbara kommuner i förhållande till Linköping.

När det gäller Borlänge visar det sig att potentialen för produktivitetsförbättringar är betydande. För Borlänge, som hamnar i botten av tabellen är siffran 65 procents förbättringspotential.

Skriver Bettina Kashefi i Borlänge tidning 2022-11-03

Kommunen är mindre än hälften så produktiv inom äldreomsorgen som Västerås. I botten får Borlänge sällskap av Borås (48 procent) och Halmstad (45,2 procent) .

I toppen återfinns alltså Linköping (0,0), tillsammans med Västerås (1,7) och Gävle (12,6).

Så var det då detta med kvaliteten. Även där hamnar dock Borlänge långt under medel.

Andelen brukare som tycker att verksamheten, exempelvis när det gäller särskilt boende, är av god kvalitet hamnar för gruppen ”stor stad” på ett snitt på 77 procent under 2022. För Borlänge är siffran 63 procent, den lägst uppmätta av de sex nämnda kommunerna i gruppen.

Inte heller går det att ifrågasätta Linköping utifrån något kvalitetskriterium, den mer produktive är även här bättre också kvalitetsmässigt med en siffra över snittet (80 procent).

Poängen med detta är inte främst att peka ut ”förlorare” bland kommunerna utan betona vikten av att lyssna på kommuner inom samma kommungrupp för att därifrån kanske kunna dra lärdomar för framtiden.

För kommuninnevånarna vore det sannolikt en bättre modell än att ytterligare skattebelasta dem i dessa redan så svåra tider.

Bettina Kashefi, Kanslichef Kommissionen för skattenytta


Läs debattartikel i Borlänge tidning: Borlänge i strykklass inom äldreomsorgen

DELA!

Relaterat innehåll

Dags för nytänkande i äldreomsorgen – varför och hur?

Brist på både pengar och personal, dessutom med en dramatisk ökning av antalet äldre. Det är den bistra sanningen för svensk äldreomsorg. Men om varken pengar eller personal går att få fram på kort sikt, hur säkrar vi då en god omsorg för våra äldre? Kommissionen för Skattenytta bjuder in till seminarium för att diskutera […]

Hur illa fungerar den offentliga upphandlingen och vad kan vi göra åt det? 

Att upphandlingar inom offentlig verksamhet fungerar undermåligt är ingen hemlighet. Ta bara exemplet när Scania hjälpte Region Stockholm att upphandla munskydd under Covid-pandemin – och fick ned priset från 42 kronor till 27 kronor styck. Varför fungerar offentliga upphandlingar så dåligt när det privata näringslivet klarar det galant? Hur mycket kan vi skattebetalare vinna på […]

Centimeterkrav kan tvinga kommun riva äldreboende – regelhysterin kostar miljarder

En regelflod väller över Sverige, och notan skickas till skattebetalarna, visar en ny rapport. I Ekerö var det ett centimeterkrav som tvingade kommunen att bygga två helt nya äldreboenden, enligt Adam Reuterskiöld, tidigare kommunstyrelsens ordförande i Ekerö. ”Jag kallar det funktionell dumhet”, säger han till TN. Att regelkrånglet kostar enorma belopp, råder det inga tvivel […]

Ledarskap, ledarskap, ledarskap – vägen framåt för svensk sjukvård

Den svenska sjukvården leds på nationell- och regional nivå av regeringen, Socialstyrelsen, SKR och regionstyrelser m.fl. På lokal nivå leds verksamheten från sjukhusledningar, hela vägen ner till klinik- och enhetsnivå. Är det effektivt att bedriva sjukvård med så många lager av ledarskap? Kan ett effektivare ledarskap skapa förutsättningar för ökad kvalitet, effektivitet, och därmed större […]

Regeringen förstår inte ledarskapets betydelse

Ledarskapet är avgörande för all utveckling inom såväl näringslivet som den offentliga sektorn. Vi har många exempel på att affärsverksamheter tvingats genomgå rätt brutala förändringar av ledningar, från toppen och många nivåer neråt, för att överleva kriser, skriver Göran Johnsson tidigare ordförande IF Metall och Leif Östling, tidigare koncernchef för Scania. Volvo AB utsåg Martin Lundstedt till vd […]

Vad skulle tjänstemannaansvar inom offentliga sektor leda till?

Kommissionen för Skattenytta bjuder in till seminarium för att diskutera tjänstemannens roll och ansvar i offentlig sektor. Offentlig sektor uppgår till ungefär halva BNP och omfattar en mängd olika verksamheter och hanteras av tjänstemän på olika nivåer i stat, kommun och region. Dessa tjänstemän, med olika utbildnings- och kunskapsbakgrunder, har en avgörande roll i hur […]

Gör krångliga regler oss fattiga?

Lagar och regler är nödvändiga för att samhället ska fungera på ett rättssäkert och effektivt sätt. Men när regelverken i stället sätter krokben för verksamheter så förfelas deras syften. Onödig byråkrati, motverkande verksamhetsmål, dåliga IT-system och ineffektiva processer skapar frustrerade medarbetare, försämrad konkurrenskraft och slöseri med skattemedel. I förlängningen skadar det Sveriges ekonomi och hämmar […]

Vad får skattebetalarna i årets höstbudget?

Inflation, räntor och en svag krona pressar svenska hushåll att vända på varenda krona. Avspeglas detta även i regeringens arbete? Är man varsam med våra gemensamma resurser? Används skattebetalarnas pengar på ett effektivt sätt? Panelsamtalet syftar till att granska budgetpropositionen för 2024 i ljuset av dessa frågor. Panelen kommer bland annat att belysa budgetens inriktning och vägen […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.

Swishnummer: 123 077 17 58

Bankgiro: 5822-8891

Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2023

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.