Borlänge i strykklass inom äldreomsorgen

november 3, 2022

Finns det politiker i Borlänge som vill satsa mer pengar på äldreomsorgen? Fråga dem då om skattenyttan ökar om mer resurser tillförs verksamheten. I en ny undersökning från Kommissionen för skattenytta hamnar nämligen Borlänge i strykklass när det gäller hur pengarna till äldreomsorgen används.

Sverige satsar över huvud taget mycket stora resurser på äldreomsorgen. Inom OECD går i snitt 1,5 procent av BNP till de äldres omsorg. I Sverige är siffran 2,9 procent. Hur effektivt dessa medel används på kommunnivå har varit föremål för vår nya studie: ”Kvalitet till varje pris”, framtagen av forskaren och kommissionsledamoten Mattias Lundbäck.

För att en sådan jämförelse ska bli relevant måste kommunerna delas in i olika jämförbara grupper; att hitta skillnader mellan en glesbygdskommun och en befolkningstät storstadskommun ger inte så mycket vägledning.

Här sorterar Borlänge i kategorin ”större stad”, där kriteriet är att kommunen ska ha minst 50 000 innevånare varav minst 40 000 ska bo i den största tätorten. I egna grupper är då också förstås våra tre storstäder Stockholm, Göteborg och Malmö och, också i egen kategori, kommuner med pendlingsavstånd till dessa städer.

Inom varje grupp beräknas sedan produktiviteten – hur mycket omsorg som en kommun levererar i förhållande till satsade medel. Därefter tar vi fram en effektivitetindikator genom att också kontrollera för eventuella kvalitetsskillnader. Hög produktivitet på bekostnad av kvaliteten är ju inte mycket att skryta med.

Undersökningen visar att det lilla samband som finns är att kommuner med hög produktivitet också levererar högre kvalitet. Genom att fråga dem som borde veta bäst, de som utnyttjar denna äldreomsorg, får vi också för varje kommun en stark kvalitetsindikation.

När det gäller Borlänge visar det sig att potentialen för produktivitetsförbättringar är betydande. Bäst i gruppen är Linköping som då blir jämförelsekommun. Frågan är alltså hur stor förbättringspotential det finns i jämförbara kommuner i förhållande till Linköping.

När det gäller Borlänge visar det sig att potentialen för produktivitetsförbättringar är betydande. För Borlänge, som hamnar i botten av tabellen är siffran 65 procents förbättringspotential.

Skriver Bettina Kashefi i Borlänge tidning 2022-11-03

Kommunen är mindre än hälften så produktiv inom äldreomsorgen som Västerås. I botten får Borlänge sällskap av Borås (48 procent) och Halmstad (45,2 procent) .

I toppen återfinns alltså Linköping (0,0), tillsammans med Västerås (1,7) och Gävle (12,6).

Så var det då detta med kvaliteten. Även där hamnar dock Borlänge långt under medel.

Andelen brukare som tycker att verksamheten, exempelvis när det gäller särskilt boende, är av god kvalitet hamnar för gruppen ”stor stad” på ett snitt på 77 procent under 2022. För Borlänge är siffran 63 procent, den lägst uppmätta av de sex nämnda kommunerna i gruppen.

Inte heller går det att ifrågasätta Linköping utifrån något kvalitetskriterium, den mer produktive är även här bättre också kvalitetsmässigt med en siffra över snittet (80 procent).

Poängen med detta är inte främst att peka ut ”förlorare” bland kommunerna utan betona vikten av att lyssna på kommuner inom samma kommungrupp för att därifrån kanske kunna dra lärdomar för framtiden.

För kommuninnevånarna vore det sannolikt en bättre modell än att ytterligare skattebelasta dem i dessa redan så svåra tider.

Bettina Kashefi, Kanslichef Kommissionen för skattenytta


Läs debattartikel i Borlänge tidning: Borlänge i strykklass inom äldreomsorgen

DELA!

Relaterat innehåll

Vem granskar myndigheterna och vem granska egentligen kommunerna? | Helena Lindberg, fd riksrevisor

Hur väl används våra skattepengar egentligen, och vem ser till att myndigheterna håller koll på pengarna? Riksrevisionen ska fungera som en oberoende kontroll – men gör den det på riktigt, eller finns det svagheter? I veckans avsnitt av Skattenyttapodden pratar vi om statlig effektivitet, ansvarstagande och granskning. Gäster är Helena Lindberg, tidigare riksrevisor, och Ann-Marie […]

Hur ska Sverige hantera krigsekonomi och tullkrig? | Susanne Spector, Mattias Lundbäck

Svenska hushåll pressas av höga matpriser, sjunkande reallöner och osäkra räntor – samtidigt som Sverige måste finansiera historiskt stora satsningar på försvar och kärnkraft. Kan vi verkligen ha råd med allt detta samtidigt? I veckans avsnitt av Skattenyttapodden gästar Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank, och Mattias Lundbäck, doktor i nationalekonomi och analytiker på Kommissionen […]

Hur mycket påverkar artificiell intelligens framtidens arbetsmarknad?

I det här avsnittet av Skattenyttapodden gästas vi av Patrick Joyce, chefekonom på Almega och författare till den nya rapporten ”Jobb som ersätts av AI och jobb som kompletteras”, samt Mattias Lundbäck, doktor i nationalekonomi och analytiker på Kommissionen för Skattenytta. Vi diskuterar: 🔹 Vilka jobb som försvinner – och vilka som blir viktigare än […]

EU-miljarderna – Vart tar våra pengar vägen?

Sverige betalar varje år in 44 miljarder kronor till EU – men vi får bara tillbaka mellan 12 och 18 miljarder i stöd. Vad används de pengarna till? Är systemet rättvist? Och viktigast av allt – ger EU-stöden någon skattenytta? I detta avsnitt av Skattenyttapodden gästar Lars Jagrén, senioranalytiker på Kommissionen för Skattenytta, och Alexandra […]

Varför tillåts kommuner och regioner att ”bränna sin budget”?

Varför spenderas skattemedel på impulsinköp i slutet av budgetåret? Är det en nödvändig strategi för att behålla resurser eller ett systemfel som leder till slöseri? I det här avsnittet av Skattenyttapodden diskuterar vi ”att bränna budgeten” – ett fenomen där kommuner och regioner använder upp sitt överskott för att undvika framtida budgetnedskärningar. Vi reder ut […]

Debatt: När alla är överens ska vi vara på vår vakt

Nu står vi inför ytterligare en stor satsning som ingen är emot. Försvarsutgifterna. Låt oss tänka efter före den här gången. Regeringen måste presentera en tydlig och detaljerad plan för hur skattepengarna ska användas, skriver Leif Östling, ordförande Kommissionen för skattenytta.  Läs artikeln via länken: https://www.di.se/debatt/nar-alla-ar-overens-ska-vi-vara-pa-var-vakt

Varför har VA-avgifterna skenat med 141 procent? | Ulf Perbo, Lars Jagrén

I veckans avsnitt av Skattenyttapodden diskuterar vi varför VA-avgifterna har skenat snabbare än inflationen. Vad ligger bakom denna utveckling och är det en nödvändig kostnad eller ett tecken på kommunal ineffektivitet? Medverkar gör Lars Jagrén och Ulf Perbo. Progammet leds av Oskar Rådehed. Stora skillnader mellan kommunerna – vad beror det på? Är VA-avgifter en […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.

Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891

Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Presskontakt:
Oskar Rådehed 
073-2042303

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2025

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.