Skärmar, glödlampor och skattenytta 

juni 22, 2024

Mattias Lundbäck
Foto: GPT4, Open AI

Planen att digitalisera de nationella proven i årskurs tre har lagts på is. Skolministern vill inte att lågstadieelever ska bli alltför beroende av digitala hjälpmedel. 

“Det är bättre att barnen lär sig skriva för hand än att de tvingas till digitalt skrivande”, menar skolministern. “Har man ett digitalt nationellt prov i årskurs tre så riskerar vi att barn inte läser i böcker och inte lär sig att skriva för hand. Man forcerar digitaliseringen.” 

Om Lotta Edholm varit skolminister på 1890-talet hade hon förmodligen även motsatt sig läxläsning på kvällstid.  

“För att man ska kunna läsa läxor när det är mörkt ute krävs ju glödlampor, och vi vill inte forcera utvecklingen där små barn väldigt tidigt tvingas läsa i artificiellt ljus istället för i naturligt dagsljus.” 

Nyttan av att riva upp Skolverkets plan att digitalisera det nationella provet är tveksam. Att man digitaliserar själva provet behöver förstås inte innebära att undervisningen blir digital. 

Och framtidens nobelpristagare kommer antagligen inte att lyfta fram det ickedigitala nationella provet i årskurs tre som nyckeln bakom deras framgång. Däremot lär det bli dyrt att ta fram en särskild provmodell för just tredjeklassare. Och dessa resurser kommer att tas från skolans övriga verksamhet. 

Bara för att politiker ska kunna säga att de tar krafttag mot glödlamporna …  förlåt … jag menar digitaliseringen. 

DELA!

Relaterat innehåll

Lär av Östersund 

Nationellt ledtidsindex, som tas fram på initiativ av Bygg i Tid, undersöker årligen ledtiderna i 48 kommuner som tillsammans står för 79 procent av Sveriges byggande och 56 procent av landets befolkning. Intressant nog visar undersökningen att skillnaderna mellan kommuner är väldigt stora. I Sollentuna tar det 5,5 år från detaljplan till laga kraft, medan […]

I väntan på Socialstyrelsen

Kommissionen för Skattenytta är en av många aktörer som försöker utvärdera verksamheten som bedrivs med offentliga medel. Vid sidan av oss finns Rådet för Kommunalekonomiska analyser (RKA) som ägs av Sveriges Kommuner och Regioner tillsammans med staten. RKA publicerar löpande data i databasen Kolada. Vi har även Riksrevisionen, som numera är Riksdagens granskningsorgan, men som […]

Skolans uppgift

“Skolans uppgift är som sig bör – att skola arbetskraften.” Så skaldar proggruppen Blå Tåget i låten “Staten och kapitalet”.  Och möjligen var detta ett relevant mål när låten skrevs. I dag handlar det om helt andra saker. Politiska partier och intresseorganisationer föreslår ständigt nya ämnen, som komplement till de befintliga. “Privatekonomi ska vara ett […]

Bättre sent än aldrig …

USA har sedan 2018 en lag känd som ”OPEN Government Data Act”. Den är en del av Foundations for Evidence-Based Policymaking Act från 2018. Data som finansieras av federala pengar måste göras tillgängliga för allmänheten.  Nu har EU fått motsvarande bestämmelser, men mer formaliserade. EU-kommissionen har identifierat särskilt värdefulla datamängder som en del av sin […]

HVB i egen regi eller inte?

Stockholms kommun har valt att starta ett HVB-hem i egen regi. HVB är en förkortning för Hem för vård och boende. Målgruppen är unga som av olika skäl inte kan bo hos sina föräldrar – det kan handla om missbruksproblem eller andra sociala problem som gör att barnet måste tas om hand. Somliga barn får […]

Statens ungdomshem fungerar inte 

Lagen om vård av unga (LVU) ger möjlighet för sociala myndigheter att tvångsvårda barn- och unga. Att vården följer de riktlinjer som satts upp borde vara självklart.  Men i Riksrevisionens granskning konstateras att i stort sett ingenting fungerar. Personalen har fel kompetens, interna styrdokument följs inte, vården utvärderas inte och det är otydligt vad vården […]

Ger EU oss någon skattenytta?

Frågan i rubriken tycks kanske konstig – självklart är det väl så. Eller också är det inte så, lite beroende på vad man tycker om EU. Verkligheten är mer komplicerad. Det gott om exempel på att pengar felanvänds i EU – precis som skattepengar felanvänds i Sverige. Ändå vore det kanske ingen bra idé att […]

Återställ sjukförsäkringen – för skattenyttans skull! 

Den tionde juni 2022 gav den förra regeringen utredaren Per Johansson i uppdrag att utvärdera de förändringar i sjukförsäkringen som genomfördes 2021. Det handlar bland annat om undantag för den skarpa gränsen för hur länge någon kan vara sjukskriven, trots att personen har arbetsförmåga i något annat arbete än sitt nuvarande. Syftet med förändringarna var […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Presskontakt:
Oskar Rådehed 
073-2042303

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2024

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.