Planen att digitalisera de nationella proven i årskurs tre har lagts på is. Skolministern vill inte att lågstadieelever ska bli alltför beroende av digitala hjälpmedel.
Om Lotta Edholm varit skolminister på 1890-talet hade hon förmodligen även motsatt sig läxläsning på kvällstid.
“För att man ska kunna läsa läxor när det är mörkt ute krävs ju glödlampor, och vi vill inte forcera utvecklingen där små barn väldigt tidigt tvingas läsa i artificiellt ljus istället för i naturligt dagsljus.”
Nyttan av att riva upp Skolverkets plan att digitalisera det nationella provet är tveksam. Att man digitaliserar själva provet behöver förstås inte innebära att undervisningen blir digital.
Och framtidens nobelpristagare kommer antagligen inte att lyfta fram det ickedigitala nationella provet i årskurs tre som nyckeln bakom deras framgång. Däremot lär det bli dyrt att ta fram en särskild provmodell för just tredjeklassare. Och dessa resurser kommer att tas från skolans övriga verksamhet.
Bara för att politiker ska kunna säga att de tar krafttag mot glödlamporna … förlåt … jag menar digitaliseringen.
Frågan i rubriken kan tyckas märklig. Naturligtvis tycker ingen om vårdköer. Men ändå – i Sverige står ett stort antal människor i vårdkö. Så vårdköerna måste fylla någon funktion för någon – annars skulle de rimligen inte finnas. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skriver på sin egen hemsida: “Om vårdens kapacitet skulle öka med 1,3 […]
Diskussionen om svenskt utlandsbistånd har länge varit polariserad. Kritiken mot biståndets inriktning och innehåll kommer i allmänhet från höger. Många minns nog Bai Bang i Vietnam. Platsen var föremål för Sveriges genom tiderna största biståndsprojekt i form av ett stort pappersbruk invigt 1982. Den totala svenska insatsen blev motsvarande två miljarder kronor i dagens penningvärde. […]
När Riksrevisionen i början av året i två rapporter konstaterade att både SiS-hem och HVB-hem lämnar mycket att önska var tystnaden närmast total från medierna (RiR 2024:7, 2024:9). Här på Kommissionen för Skattenytta valde vi dock att starta en egen analys. Vi ville se om det går att se om vissa kommuner är bättre på […]
Så var budgeten för 2025 lagd. Och så har ytterligare diskussioner kring marginaltänkande dragit igång. I sedvanlig ordning ligger fokus på de 60 miljarder som politikerna skjuter till – snarare än på de 2 800 miljarder som redan finns. Journalister och skattebetalare måste bli bättre på att analysera den politiska retoriken och taktiken och inte låta […]
Diskussionen om Northvolts problem har slutligen nått riksmedia. Röster höjs för att staten ska gå in med fler kreditgarantier och stöd. Regeringen säger dock blankt nej, vilket är bra. Det offentliga tar sin del genom att betala för samhällsservice och infrastruktur – också det ett risktagande med tanke på att projektet kanske aldrig lyfter. Ett […]
Nationellt ledtidsindex, som tas fram på initiativ av Bygg i Tid, undersöker årligen ledtiderna i 48 kommuner som tillsammans står för 79 procent av Sveriges byggande och 56 procent av landets befolkning. Intressant nog visar undersökningen att skillnaderna mellan kommuner är väldigt stora. I Sollentuna tar det 5,5 år från detaljplan till laga kraft, medan […]
Kommissionen för Skattenytta är en av många aktörer som försöker utvärdera verksamheten som bedrivs med offentliga medel. Vid sidan av oss finns Rådet för Kommunalekonomiska analyser (RKA) som ägs av Sveriges Kommuner och Regioner tillsammans med staten. RKA publicerar löpande data i databasen Kolada. Vi har även Riksrevisionen, som numera är Riksdagens granskningsorgan, men som […]
“Skolans uppgift är som sig bör – att skola arbetskraften.” Så skaldar proggruppen Blå Tåget i låten “Staten och kapitalet”. Och möjligen var detta ett relevant mål när låten skrevs. I dag handlar det om helt andra saker. Politiska partier och intresseorganisationer föreslår ständigt nya ämnen, som komplement till de befintliga. “Privatekonomi ska vara ett […]
Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.