Stockholms kommun har valt att starta ett HVB-hem i egen regi. HVB är en förkortning för Hem för vård och boende. Målgruppen är unga som av olika skäl inte kan bo hos sina föräldrar – det kan handla om missbruksproblem eller andra sociala problem som gör att barnet måste tas om hand. Somliga barn får stöd i familjehem, men för andra återstår bara HVB-hem – som betraktas som ett sämre alternativ. Dock är familjehem inte alltid tillgängliga eller passar kanske inte i det enskilda fallet.
Intressant nog är de flesta HVB-hem privata. Medan det förs en omfattande diskussion om huruvida vinster ska få förekomma i skolor har detta aldrig ifrågasatts när det gäller heldygnsvård för samhällets mest utsatta barn.
Därför ses det som något unikt när Stockholm väljer att starta ett boende i egen regi. Det finns andra kommuner som hänvisar till kostnadsskäl – att de privata HVB-hemmen blivit så dyra – och därför väljer att starta kommunala HVB-hem. Det gör dock inte Stockholm. Enligt social- och trygghetsborgarrådet Alexander Ojanne (s) är ett skäl att “… vi får ha kontroll över välfärden och kan ställa höga krav på personaltäthet och utbildning”.
Ett annat skäl är att man vill placera barnen så nära sin hemmiljö som möjligt. Stockholms socialdirektör Veronica Carstorp Wolgast menar att man med en lyckad placering nära hemmet ska kunna undvika kostsamma och plågsamma omplaceringar (Dagens Samhälle 19/24).
Kommissionen välkomnar förstås att kommuner tänker nytt och resonerar kring hur man ska kunna utveckla sin verksamhet. Konkurrensen mellan privata, offentliga och ideella lösningar är viktig för att driva utvecklingen framåt. Det ska därför bli intressant att se om Stockholm lyckas bättre än tidigare med sin nya strategi.
Diskussionen om svenskt utlandsbistånd har länge varit polariserad. Kritiken mot biståndets inriktning och innehåll kommer i allmänhet från höger. Många minns nog Bai Bang i Vietnam. Platsen var föremål för Sveriges genom tiderna största biståndsprojekt i form av ett stort pappersbruk invigt 1982. Den totala svenska insatsen blev motsvarande två miljarder kronor i dagens penningvärde. […]
När Riksrevisionen i början av året i två rapporter konstaterade att både SiS-hem och HVB-hem lämnar mycket att önska var tystnaden närmast total från medierna (RiR 2024:7, 2024:9). Här på Kommissionen för Skattenytta valde vi dock att starta en egen analys. Vi ville se om det går att se om vissa kommuner är bättre på […]
Så var budgeten för 2025 lagd. Och så har ytterligare diskussioner kring marginaltänkande dragit igång. I sedvanlig ordning ligger fokus på de 60 miljarder som politikerna skjuter till – snarare än på de 2 800 miljarder som redan finns. Journalister och skattebetalare måste bli bättre på att analysera den politiska retoriken och taktiken och inte låta […]
Diskussionen om Northvolts problem har slutligen nått riksmedia. Röster höjs för att staten ska gå in med fler kreditgarantier och stöd. Regeringen säger dock blankt nej, vilket är bra. Det offentliga tar sin del genom att betala för samhällsservice och infrastruktur – också det ett risktagande med tanke på att projektet kanske aldrig lyfter. Ett […]
Nationellt ledtidsindex, som tas fram på initiativ av Bygg i Tid, undersöker årligen ledtiderna i 48 kommuner som tillsammans står för 79 procent av Sveriges byggande och 56 procent av landets befolkning. Intressant nog visar undersökningen att skillnaderna mellan kommuner är väldigt stora. I Sollentuna tar det 5,5 år från detaljplan till laga kraft, medan […]
Kommissionen för Skattenytta är en av många aktörer som försöker utvärdera verksamheten som bedrivs med offentliga medel. Vid sidan av oss finns Rådet för Kommunalekonomiska analyser (RKA) som ägs av Sveriges Kommuner och Regioner tillsammans med staten. RKA publicerar löpande data i databasen Kolada. Vi har även Riksrevisionen, som numera är Riksdagens granskningsorgan, men som […]
“Skolans uppgift är som sig bör – att skola arbetskraften.” Så skaldar proggruppen Blå Tåget i låten “Staten och kapitalet”. Och möjligen var detta ett relevant mål när låten skrevs. I dag handlar det om helt andra saker. Politiska partier och intresseorganisationer föreslår ständigt nya ämnen, som komplement till de befintliga. “Privatekonomi ska vara ett […]
USA har sedan 2018 en lag känd som ”OPEN Government Data Act”. Den är en del av Foundations for Evidence-Based Policymaking Act från 2018. Data som finansieras av federala pengar måste göras tillgängliga för allmänheten. Nu har EU fått motsvarande bestämmelser, men mer formaliserade. EU-kommissionen har identifierat särskilt värdefulla datamängder som en del av sin […]
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024