Östromerska riket utgjorde fortsättningen av det Romerska riket och existerade från omkring 330 e.Kr. till 1453 e.Kr. Huvudstaden var Konstantinopel (nuvarande Istanbul), och det var en viktig kulturell och politisk makt under medeltiden. Riket var känt för sin avancerade administration och sitt juridiska system, men också för en komplex och ofta kryptisk byråkrati.
Byråkrati är en organisatorisk struktur som kännetecknas av en hierarkisk ordning, klara regler och procedurer, arbetsuppdelning och en formell beslutsprocess. I teorin syftar den till att vara en rationell och effektiv metod för att organisera komplexa verksamheter och samhällsfunktioner.
Men det måste sättas gränser för byråkratin. I en ny rapport från Kommissionen för Skattenytta med titeln “Minskat regelkrångel och ökad skattenytta” beskriver Lars Jagrén och Tomas Lööv hur ett bättre regelverk skulle kunna bidra till högre tillväxt och mer välfärd.
De svenska regelverken, som styr både företagande och offentlig sektor, är en soppsjö av förordningar. Regler är nödvändiga och skapas ofta med goda intentioner. Men många blir med tiden föråldrade, ineffektiva och rentav kontraproduktiva.
De svenska regelverken lider av en rad brister.
Bristande konsekvensanalys: Regelverken införs utan ordentlig analys av dessas potentiella effekter.
Dålig uppföljning och ansvarstagande: Ingen verkar ha det övergripande ansvaret för att följa upp effekterna av regler.
Långbänkproblemet: Förändringar av regelverken går ofantligt långsamt, vilket i sin tur saktar ner utvecklingen.
Målkonflikter och dubbelreglering: Regler står i direkt konflikt med andra regler, vilket skapar förvirring och ineffektivitet.
Dålig transparens och samordning: Det råder brist på öppenhet. Olika statliga och regionala verksamheter arbetar i stuprör – ovetande om varandra – istället för att samordna sina insatser.
För att få mer värde för varje skattekrona måste vi städa upp i regelverken. Sverige kan lära av bysantinerna – regler behövs, men får aldrig bli viktigare än de egentliga verksamheterna.
Nationellt ledtidsindex, som tas fram på initiativ av Bygg i Tid, undersöker årligen ledtiderna i 48 kommuner som tillsammans står för 79 procent av Sveriges byggande och 56 procent av landets befolkning. Intressant nog visar undersökningen att skillnaderna mellan kommuner är väldigt stora. I Sollentuna tar det 5,5 år från detaljplan till laga kraft, medan […]
Kommissionen för Skattenytta är en av många aktörer som försöker utvärdera verksamheten som bedrivs med offentliga medel. Vid sidan av oss finns Rådet för Kommunalekonomiska analyser (RKA) som ägs av Sveriges Kommuner och Regioner tillsammans med staten. RKA publicerar löpande data i databasen Kolada. Vi har även Riksrevisionen, som numera är Riksdagens granskningsorgan, men som […]
“Skolans uppgift är som sig bör – att skola arbetskraften.” Så skaldar proggruppen Blå Tåget i låten “Staten och kapitalet”. Och möjligen var detta ett relevant mål när låten skrevs. I dag handlar det om helt andra saker. Politiska partier och intresseorganisationer föreslår ständigt nya ämnen, som komplement till de befintliga. “Privatekonomi ska vara ett […]
USA har sedan 2018 en lag känd som ”OPEN Government Data Act”. Den är en del av Foundations for Evidence-Based Policymaking Act från 2018. Data som finansieras av federala pengar måste göras tillgängliga för allmänheten. Nu har EU fått motsvarande bestämmelser, men mer formaliserade. EU-kommissionen har identifierat särskilt värdefulla datamängder som en del av sin […]
Planen att digitalisera de nationella proven i årskurs tre har lagts på is. Skolministern vill inte att lågstadieelever ska bli alltför beroende av digitala hjälpmedel. “Det är bättre att barnen lär sig skriva för hand än att de tvingas till digitalt skrivande”, menar skolministern. “Har man ett digitalt nationellt prov i årskurs tre så riskerar […]
Stockholms kommun har valt att starta ett HVB-hem i egen regi. HVB är en förkortning för Hem för vård och boende. Målgruppen är unga som av olika skäl inte kan bo hos sina föräldrar – det kan handla om missbruksproblem eller andra sociala problem som gör att barnet måste tas om hand. Somliga barn får […]
Lagen om vård av unga (LVU) ger möjlighet för sociala myndigheter att tvångsvårda barn- och unga. Att vården följer de riktlinjer som satts upp borde vara självklart. Men i Riksrevisionens granskning konstateras att i stort sett ingenting fungerar. Personalen har fel kompetens, interna styrdokument följs inte, vården utvärderas inte och det är otydligt vad vården […]
Frågan i rubriken tycks kanske konstig – självklart är det väl så. Eller också är det inte så, lite beroende på vad man tycker om EU. Verkligheten är mer komplicerad. Det gott om exempel på att pengar felanvänds i EU – precis som skattepengar felanvänds i Sverige. Ändå vore det kanske ingen bra idé att […]
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024