Östromerska riket utgjorde fortsättningen av det Romerska riket och existerade från omkring 330 e.Kr. till 1453 e.Kr. Huvudstaden var Konstantinopel (nuvarande Istanbul), och det var en viktig kulturell och politisk makt under medeltiden. Riket var känt för sin avancerade administration och sitt juridiska system, men också för en komplex och ofta kryptisk byråkrati.
Byråkrati är en organisatorisk struktur som kännetecknas av en hierarkisk ordning, klara regler och procedurer, arbetsuppdelning och en formell beslutsprocess. I teorin syftar den till att vara en rationell och effektiv metod för att organisera komplexa verksamheter och samhällsfunktioner.
Men det måste sättas gränser för byråkratin. I en ny rapport från Kommissionen för Skattenytta med titeln “Minskat regelkrångel och ökad skattenytta” beskriver Lars Jagrén och Tomas Lööv hur ett bättre regelverk skulle kunna bidra till högre tillväxt och mer välfärd.
De svenska regelverken, som styr både företagande och offentlig sektor, är en soppsjö av förordningar. Regler är nödvändiga och skapas ofta med goda intentioner. Men många blir med tiden föråldrade, ineffektiva och rentav kontraproduktiva.
De svenska regelverken lider av en rad brister.
Bristande konsekvensanalys: Regelverken införs utan ordentlig analys av dessas potentiella effekter.
Dålig uppföljning och ansvarstagande: Ingen verkar ha det övergripande ansvaret för att följa upp effekterna av regler.
Långbänkproblemet: Förändringar av regelverken går ofantligt långsamt, vilket i sin tur saktar ner utvecklingen.
Målkonflikter och dubbelreglering: Regler står i direkt konflikt med andra regler, vilket skapar förvirring och ineffektivitet.
Dålig transparens och samordning: Det råder brist på öppenhet. Olika statliga och regionala verksamheter arbetar i stuprör – ovetande om varandra – istället för att samordna sina insatser.
För att få mer värde för varje skattekrona måste vi städa upp i regelverken. Sverige kan lära av bysantinerna – regler behövs, men får aldrig bli viktigare än de egentliga verksamheterna.
När Kommissionen för Skattenytta analyserar ledarskapet inom svensk äldreomsorg kan vi titta på konkreta data, som antalet anställda per chef och utbildningsnivån för de anställda. Men det vore naivt att tro att man med dessa mått skulle kunna förstå essensen i äldreomsorgens ledarskap. I bästa fall är statistiken en pusselbit för att förstå mekanismerna bakom. […]
Riksdagsledamoten Adam Reutersköld berättade under Skattenyttas seminarium om regelkrångel att “… fem centimeter kan kosta 150 miljarder”.
Peter Wennblad konstaterar på SvD ledare att politikerna hellre vill lägga nya uppdrag till våra myndigheter och kommuner – snarare än att se till att de har förutsättningar att utföra de uppdrag de redan fått. Han har en viktig poäng. Vilken är den grundläggande orsaken till att gängvåldet exploderar i Sverige? Ja, inte är det […]
Den svenska biståndsmyndigheten SIDA:s projekt med ekologisk hallonodling i Kosovo har ett vällovligt syfte. Men är detta vad svenska biståndsmedel egentligen ska användas till? Det finns så många frågor – bland annat om det är lämpligt att ett sådant projekt styrs från ett främmande land. Vad kostar administrationen av projektet och hur mycket blir kvar […]
I Sverige läggs var sjunde skattekrona på utbildning. Trots detta ökar andelen underkända elever och Sveriges resultat i internationella PISA-undersökningar. Leder mer pengar till skolan till högre resultat? Den totala kostnaden för utbildning Sverige uppgick 2020 till ca 357 miljarder kronor. Av dessa gick 222 miljarder kronor till för- och grundskola och 54 miljarder till […]
Polismyndigheten är Sveriges största myndighet, med uppdrag att minska brottsligheten och öka människors trygghet. År 2020 var den totala kostnaden för trygghet och säkerhet 69 miljarder kronor. Resurserna delades upp enligt fölande: Enligt rapporten “Skattenytta i medborgarnas viktigaste valfrågor?” ligger andelen otrygga medborgare kvar på en fortsatt hög nivå – 25-30% av befolkningen. Vissa brott […]
Sverige har under de senaste decennierna fallit tillbaka i OECDs välståndsliga. År 1970 var Sverige på plats fyra, men hade år 2019 fallit ner till elfte plats. Under perioden 1970-2019 var Sverige det enda nordiska land som föll i ranking. Sverige tillsammans med Italien och Grekland är de europeiska länder som fallit mest mellan 1970 […]
Rapporten Skattenytta i medborgarnas prioriterade valfrågor? skriven av Lars Jagrén och Anders Bjurud lyfter ett antal problem med att säkerställa effektiviteten för miljö-och klimatpolitiken. Miljöbalkens regler om miljötillstånd motverkar sitt syfte För 20 år sedan, år 2003, konstaterade Miljöbalkskommittén att miljöbalkens regler om miljötillstånd motverkar sitt syfte. Problemen finns fortfarande kvar och enligt en undersökning […]
Swishnummer: 123 077 17 58
Bankgiro: 5822-8891
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023
