Arbetsförmedlingen börjar med öppna jämförelser

februari 17, 2023

Mattias Lundbäck
Arbetslöshet, förväntad arbetslöshet och avvikelse från förväntad arbetslöshet (Källa: Arbetsförmedlingen).

Sveriges Kommuner och Regioner har sedan länge arbetat med öppna jämförelser mellan kommuner och regioner. Man kan i databasen Kolada jämföra kostnader och olika kvalitetsindikationer på områden som sjukvård, äldreomsorg, skola och mycket annat.

Kommunernas politik och agerande kan emellertid även påverka den lokala ekonomin i stort. Svenskt Näringsliv redovisar årligen en undersökning om näringslivsklimatet i svenska kommuner. Där rangordnar man kommunerna enligt olika kriterier efter hur lätt det är att bedriva företagande.

Nu har ytterligare en aktör gett sig in i arbetet med öppna jämförelser. Det är Arbetsförmedlingen som skapat ett index för arbetslöshet där man försöker justera för de olika kommunernas varierande förutsättningar.

Undersökningen visar att de tio kommuner som avviker mest i positiv riktning (lägre arbetslöshet än förväntad) karaktäriseras av entreprenörskap, nya industrier och en levande turismnäring. Det är inte svårt att peka ut möjliga faktorer bakom att kommuner som Gnosjö, Malung och Kiruna har låg arbetslöshet.

I den andra delen av skalan finns kommuner som Malmö och Eskilstuna. Där kan man tänka sig bristande integration och många utrikes födda som förklaring. Det finns också glesbygdskommuner som Ljusnarsberg och Storfors som lyckas sämre än snittet. Någon, som Trollhättan, har drabbats av företagsflytt.

Inga stora överraskningar med andra ord. Ändå tror jag att Arbetsförmedlingens undersökning, vid sidan om Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimatet, kan vara en bra utgångspunkt för kommunerna när de ser över sin näringslivspolitik. Ett välkommet tillskott och en bra utgångspunkt för att starta diskussionen om hur näringslivsklimatet och användningen av skattemedlen kan förbättras.

DELA!

Relaterat innehåll

Bättre sent än aldrig …

USA har sedan 2018 en lag känd som ”OPEN Government Data Act”. Den är en del av Foundations for Evidence-Based Policymaking Act från 2018. Data som finansieras av federala pengar måste göras tillgängliga för allmänheten.  Nu har EU fått motsvarande bestämmelser, men mer formaliserade. EU-kommissionen har identifierat särskilt värdefulla datamängder som en del av sin […]

Skärmar, glödlampor och skattenytta 

Planen att digitalisera de nationella proven i årskurs tre har lagts på is. Skolministern vill inte att lågstadieelever ska bli alltför beroende av digitala hjälpmedel.  “Det är bättre att barnen lär sig skriva för hand än att de tvingas till digitalt skrivande”, menar skolministern. “Har man ett digitalt nationellt prov i årskurs tre så riskerar […]

HVB i egen regi eller inte?

Stockholms kommun har valt att starta ett HVB-hem i egen regi. HVB är en förkortning för Hem för vård och boende. Målgruppen är unga som av olika skäl inte kan bo hos sina föräldrar – det kan handla om missbruksproblem eller andra sociala problem som gör att barnet måste tas om hand. Somliga barn får […]

Statens ungdomshem fungerar inte 

Lagen om vård av unga (LVU) ger möjlighet för sociala myndigheter att tvångsvårda barn- och unga. Att vården följer de riktlinjer som satts upp borde vara självklart.  Men i Riksrevisionens granskning konstateras att i stort sett ingenting fungerar. Personalen har fel kompetens, interna styrdokument följs inte, vården utvärderas inte och det är otydligt vad vården […]

Ger EU oss någon skattenytta?

Frågan i rubriken tycks kanske konstig – självklart är det väl så. Eller också är det inte så, lite beroende på vad man tycker om EU. Verkligheten är mer komplicerad. Det gott om exempel på att pengar felanvänds i EU – precis som skattepengar felanvänds i Sverige. Ändå vore det kanske ingen bra idé att […]

Återställ sjukförsäkringen – för skattenyttans skull! 

Den tionde juni 2022 gav den förra regeringen utredaren Per Johansson i uppdrag att utvärdera de förändringar i sjukförsäkringen som genomfördes 2021. Det handlar bland annat om undantag för den skarpa gränsen för hur länge någon kan vara sjukskriven, trots att personen har arbetsförmåga i något annat arbete än sitt nuvarande. Syftet med förändringarna var […]

En bra chef betyder så mycket

Taylorism eller Toyota? Många kommuner mäter på minutbasis vad personalen gör hos de äldre. Men får man ut maximalt genom att rationalisera arbetet enligt Taylors principer eller genom att höja kompetensen och engagemanget hos de anställda? När varje chef tvingas ta hand om 40, ibland upp mot 50, anställda kan Taylorismen te sig lockande. Behövs […]

Jens Nylander överraskar Vinnova med handen i syltburken

Vad är det för likhet mellan offentlig upphandling och ekonomisk brottslighet? Efter att ha läst Jens Nylanders senaste blogginlägg om den statliga myndigheten Vinnovas upphandling av konsulter frågar man sig snarare vilka skillnaderna är. Det verkar som att de ramavtal som myndigheten har tecknat inte har så mycket att göra med själva upphandlingen. Som när […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Presskontakt:
Oskar Rådehed 
073-2042303

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2024

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.