Sveriges Kommuner och Regioner har sedan länge arbetat med öppna jämförelser mellan kommuner och regioner. Man kan i databasen Kolada jämföra kostnader och olika kvalitetsindikationer på områden som sjukvård, äldreomsorg, skola och mycket annat.
Kommunernas politik och agerande kan emellertid även påverka den lokala ekonomin i stort. Svenskt Näringsliv redovisar årligen en undersökning om näringslivsklimatet i svenska kommuner. Där rangordnar man kommunerna enligt olika kriterier efter hur lätt det är att bedriva företagande.
Nu har ytterligare en aktör gett sig in i arbetet med öppna jämförelser. Det är Arbetsförmedlingen som skapat ett index för arbetslöshet där man försöker justera för de olika kommunernas varierande förutsättningar.
Undersökningen visar att de tio kommuner som avviker mest i positiv riktning (lägre arbetslöshet än förväntad) karaktäriseras av entreprenörskap, nya industrier och en levande turismnäring. Det är inte svårt att peka ut möjliga faktorer bakom att kommuner som Gnosjö, Malung och Kiruna har låg arbetslöshet.
I den andra delen av skalan finns kommuner som Malmö och Eskilstuna. Där kan man tänka sig bristande integration och många utrikes födda som förklaring. Det finns också glesbygdskommuner som Ljusnarsberg och Storfors som lyckas sämre än snittet. Någon, som Trollhättan, har drabbats av företagsflytt.
Inga stora överraskningar med andra ord. Ändå tror jag att Arbetsförmedlingens undersökning, vid sidan om Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimatet, kan vara en bra utgångspunkt för kommunerna när de ser över sin näringslivspolitik. Ett välkommet tillskott och en bra utgångspunkt för att starta diskussionen om hur näringslivsklimatet och användningen av skattemedlen kan förbättras.
När Kommissionen för Skattenytta analyserar ledarskapet inom svensk äldreomsorg kan vi titta på konkreta data, som antalet anställda per chef och utbildningsnivån för de anställda. Men det vore naivt att tro att man med dessa mått skulle kunna förstå essensen i äldreomsorgens ledarskap. I bästa fall är statistiken en pusselbit för att förstå mekanismerna bakom. […]
Riksdagsledamoten Adam Reutersköld berättade under Skattenyttas seminarium om regelkrångel att “… fem centimeter kan kosta 150 miljarder”.
Östromerska riket utgjorde fortsättningen av det Romerska riket och existerade från omkring 330 e.Kr. till 1453 e.Kr. Huvudstaden var Konstantinopel (nuvarande Istanbul), och det var en viktig kulturell och politisk makt under medeltiden. Riket var känt för sin avancerade administration och sitt juridiska system, men också för en komplex och ofta kryptisk byråkrati. Byråkrati är […]
Peter Wennblad konstaterar på SvD ledare att politikerna hellre vill lägga nya uppdrag till våra myndigheter och kommuner – snarare än att se till att de har förutsättningar att utföra de uppdrag de redan fått. Han har en viktig poäng. Vilken är den grundläggande orsaken till att gängvåldet exploderar i Sverige? Ja, inte är det […]
Den svenska biståndsmyndigheten SIDA:s projekt med ekologisk hallonodling i Kosovo har ett vällovligt syfte. Men är detta vad svenska biståndsmedel egentligen ska användas till? Det finns så många frågor – bland annat om det är lämpligt att ett sådant projekt styrs från ett främmande land. Vad kostar administrationen av projektet och hur mycket blir kvar […]
I Sverige läggs var sjunde skattekrona på utbildning. Trots detta ökar andelen underkända elever och Sveriges resultat i internationella PISA-undersökningar. Leder mer pengar till skolan till högre resultat? Den totala kostnaden för utbildning Sverige uppgick 2020 till ca 357 miljarder kronor. Av dessa gick 222 miljarder kronor till för- och grundskola och 54 miljarder till […]
Polismyndigheten är Sveriges största myndighet, med uppdrag att minska brottsligheten och öka människors trygghet. År 2020 var den totala kostnaden för trygghet och säkerhet 69 miljarder kronor. Resurserna delades upp enligt fölande: Enligt rapporten “Skattenytta i medborgarnas viktigaste valfrågor?” ligger andelen otrygga medborgare kvar på en fortsatt hög nivå – 25-30% av befolkningen. Vissa brott […]
Sverige har under de senaste decennierna fallit tillbaka i OECDs välståndsliga. År 1970 var Sverige på plats fyra, men hade år 2019 fallit ner till elfte plats. Under perioden 1970-2019 var Sverige det enda nordiska land som föll i ranking. Sverige tillsammans med Italien och Grekland är de europeiska länder som fallit mest mellan 1970 […]
Swishnummer: 123 077 17 58
Bankgiro: 5822-8891
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023
