Regeringen strör nya pengar omkring sig i budgeten. Men det verkar inte finnas en sammanhållen strategi för vad de ska gå till. Skattemedel måste användas effektivare, skriver Leif Östling och Bettina Kashefi i Expressen 8 nov 2022.
Så är den nya regeringens första budget presenterad. Regeringen själv vill tala om en ”historisk offensiv” inom rättsväsendet. Oppositionen vill ha fokus på utlovade men uteblivna satsningar på lägre bensinpriser, lägre skatter, förmånligare ISK-sparande, med mera.
Men den här gången är det mer befogat att höja ett varningens finger för vad regeringen gör, än att kritisera den för vad den inte gör. Att inte genomföra allt på en gång verkar klokt när vi är på väg mot en så kallad perfekt storm med hög inflation, höga räntor, lågkonjunktur, ökad arbetslöshet, och arbetskraftsbrist på nyckelpositioner. Allting på en och samma gång.
Däremot strör regeringen ut nya medel till en rad myndigheter och verksamheter till synes utan plan eller sammanhållen strategi. Ibland får man intrycket av att regeringen frågat myndighetscheferna hur mycket mer pengar de behöver och sedan rättat sig efter det.
För oss i Kommissionen för skattenytta spelar det ingen roll om regeringen är blå eller röd, det som spelar någon roll är hur den förhåller sig till våra skattemedel. Är det blått vid makten så granskar vi de blå. Och här måste vi fråga oss – ursäkta uttrycket – vad fan får vi för budgetmiljarderna?
Och då undrar vi vad ökade satsningar på 1,6 miljarder kronor på tre år till skolan egentligen betyder. Det ska inrymma satsningar på speciallärare, lovskola, språkutveckling, spetsutbildningar, lärarvidareutbildningar, sociala team och jourskolor. Det faktum att det inte finns något mätbart samband mellan hur mycket resurser som läggs på en skola och vilken kvalitet som kommer ut ur den gör att det kan ifrågasättas om det verkligen är mer resurser som behövs.
Är det nödvändigtvis mer resurser som behövs, eller går skattepengarna att använda på ett smartare sätt?
På vårdområdet ”kraftsamlar” regeringen ”för en bättre hälso- och sjukvård och för en förbättrad folkhälsa”. 300 miljoner kronor per år under tre år avsätts för satsningen. Vad ska pengarna gå till? Jo följande: En gemenskapssatsning för att förebygga och bryta ofrivillig ensamhet och isolering; ett fritidskort som ger barn och unga bättre möjligheter att delta i idrotts- och föreningslivet; förstärkt stöd till Bris nationella stödlinje; satsningar på att motverka hemlöshet, förstärkt förlossningsvård, satsningar på primärvården i landsbygd, plus den utlovade nationella statliga vårdförmedlingen.
Vi har gått från 11 000 verksamma läkare 1970 till 44 000 läkare i dag. Antalet sjuksköterskor har under samma tid stigit från 36 000 till 126 000. Detta samtidigt som vårdköerna bara ökat. Är det nödvändigtvis mer resurser som behövs, eller går skattepengarna att använda på ett smartare sätt?
Sen har vi då huvudsatsningen, den på rättsväsendet. Polismyndigheten ska växa med motsvarande 10 000 fler poliser till 2024. Sammanlagt fem miljarder kronor ska myndigheterna få. Behoven grundar sig på att nuvarande medel används på ett effektivt sätt. Vet regeringen att så är fallet?
Gängkriminaliteten är vårt största samhällsproblem. Att resurser satsas där är helt rätt. Men här liksom på andra områden hade vi önskat oss att utbetalningarna hade föregåtts av en analys av hur befintliga medel användas. Går det att jobba smartare? Finns det någon annan förklaring till den låga uppklarningen av gängbrotten än bristande resurser?
Det ledande regeringspartiet, Moderaterna, lovade före valet att inrätta ett effektivitetskansli i statsrådsberedningen. Det bör ske utan dröjsmål. Att satsningarna delvis betalas av neddragningar på annat håll, såsom biståndet, räcker inte om tillskotten sker i verksamheter där medlen inte används effektivt. Vi behöver inte främst nya satsningar utan ett nytt sätt att satsa. En satsning på kvalitet och effektivitet i hanteringen av skattemedlen.
Leif Östling, Ordförande Kommissionen för skattenytta
Bettina Kashefi, Kanslichef Kommissionen för skattenytta
Läs debattartikel på expressen.se: Vad fan får vi för budgetmiljarderna? (expressen.se)
Inflation, räntor och en svag krona pressar svenska hushåll att vända på varenda krona. Avspeglas detta även i regeringens arbete? Är man varsam med våra gemensamma resurser? Används skattebetalarnas pengar på ett effektivt sätt? Panelsamtalet syftar till att granska budgetpropositionen för 2024 i ljuset av dessa frågor. Panelen kommer bland annat att belysa budgetens inriktning och vägen […]
Expansionen av kommunikatörer i vår offentliga förvaltning har fått många att förvånat höja på ögonbrynen. På tio år har antalet kommunikatörer i våra myndigheter ökat med 1 000 personer från drygt 2 500 till drygt 3 500. Det är en ökning med 40 procent. I praktiken är ökningen sannolikt ännu större då många i dag […]
Mer skattenytta – Vad borde vi få för pengarna? Den här rapporten sammanfattar Kommissionen för skattenyttas arbete under 2023. Vad finns det för effektiviseringspotential i kommunal skola och äldreomsorg?Vad vet kommunpolitikerna om effektiviteten i sin kommun?Hur stora är problemen med snabbt växande administration? Vårt välstånd och välfärd byggdes av företagande, utrikeshandel och internationellöppenhet. Men det […]
Inom både privat och offentlig sektor vimlar det av låtsaschefer och odugliga arbetsledare som får misslyckas uppåt. Arbetsgivarnas oförmåga att agera hotar hela Sveriges tillväxt. Näringslivet och fack måste kroka arm för att hitta en lösning, skriver näringslivsprofilen Leif Östling och fd Metallordförande Göran Johnsson. Vi har en anställningsparadox i det svenska samhället. Allt färre […]
Vad borde vi få för pengarna? Leif Östling och Kommissionen för Skattenytta bjuder in till seminarium för att presentera resultat av det gångna årets arbete. Efter Leifs inledning, kommer Mattias Lundbäck att presentera de viktigaste lärdomarna av Kommissionen för Skattenyttas arbete så här långt. Medverkar gör Karin Johansson, vice VD för Svenskt Näringsliv, Adam Reuterskiöld (M), riksdagsledamot och tidigare kommunstyrelsens ordförande […]
Sedan Finland helt nyligen genomfört en vårdreform är Sverige det enda nordiska landet som inte har ett nationellt sjukvårdssystem. Viktigaste motiven för en starkare statlig styrning i de nordiska länderna har varit att skapa en mer jämlik vård, nyttja hela landets sjukvårdsresurser genom att minska antalet organisatoriska sjukvårdsregioner och öka patienternas möjlighet att söka vård […]
Polismyndighetens mål om att ha 10 000 fler polisanställda år 2024 kommer endast att uppnås genom att rekrytera fler civila än tänkt. Men civilt anställda inom Polisen får inte utföra samma arbetsuppgifter som utbildade poliser. Det ställer till problem. I dag ansvarar Polisen för vitt skilda uppgifter. Bland annat att förebygga brott, upprätthålla den allmänna ordningen samt bedriva spaning […]
Linköping, Järfälla, Säter, Hylte, Vara, Torsby och Storuman är kommunerna som enligt Kommissionen för Skattenyttas rapport “Kvalitet till varje pris” får ut mest äldreomsorg för pengarna inom sin kommunkategori. Det betyder att de är mest framgångsrika på att leverera stöd i eget boende, stöd i särskilt boende och korttidsboende till sina invånare, sett till kostnaden […]
Swishnummer: 123 077 17 58
Bankgiro: 5822-8891
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023
