Regeringen strör nya pengar omkring sig i budgeten. Men det verkar inte finnas en sammanhållen strategi för vad de ska gå till. Skattemedel måste användas effektivare, skriver Leif Östling och Bettina Kashefi från Kommissionen för skattenytta.
Så är den nya regeringens första budget presenterad. Regeringen själv vill tala om en ”historisk offensiv” inom rättsväsendet. Oppositionen vill ha fokus på utlovade men uteblivna satsningar på lägre bensinpriser, lägre skatter, förmånligare ISK-sparande, med mera.
Men den här gången är det mer befogat att höja ett varningens finger för vad regeringen gör, än att kritisera den för vad den inte gör. Att inte genomföra allt på en gång verkar klokt när vi är på väg mot en så kallad perfekt storm med hög inflation, höga räntor, lågkonjunktur, ökad arbetslöshet, och arbetskraftsbrist på nyckelpositioner. Allting på en och samma gång.
Däremot strör regeringen ut nya medel till en rad myndigheter och verksamheter till synes utan plan eller sammanhållen strategi. Ibland får man intrycket av att regeringen frågat myndighetscheferna hur mycket mer pengar de behöver och sedan rättat sig efter det.
För oss i Kommissionen för skattenytta spelar det ingen roll om regeringen är blå eller röd, det som spelar någon roll är hur den förhåller sig till våra skattemedel. Är det blått vid makten så granskar vi de blå. Och här måste vi fråga oss – ursäkta uttrycket – vad fan får vi för budgetmiljarderna?
Och då undrar vi vad ökade satsningar på 1,6 miljarder kronor på tre år till skolan egentligen betyder. Det ska inrymma satsningar på speciallärare, lovskola, språkutveckling, spetsutbildningar, lärarvidareutbildningar, sociala team och jourskolor. Det faktum att det inte finns något mätbart samband mellan hur mycket resurser som läggs på en skola och vilken kvalitet som kommer ut ur den gör att det kan ifrågasättas om det verkligen är mer resurser som behövs.
Är det nödvändigtvis mer resurser som behövs, eller går skattepengarna att använda på ett smartare sätt?
Skriver Leif Östling och Bettina Kashefi i Expressen 2022-11-08
På vårdområdet ”kraftsamlar” regeringen ”för en bättre hälso- och sjukvård och för en förbättrad folkhälsa”. 300 miljoner kronor per år under tre år avsätts för satsningen. Vad ska pengarna gå till? Jo följande: En gemenskapssatsning för att förebygga och bryta ofrivillig ensamhet och isolering; ett fritidskort som ger barn och unga bättre möjligheter att delta i idrotts- och föreningslivet; förstärkt stöd till Bris nationella stödlinje; satsningar på att motverka hemlöshet, förstärkt förlossningsvård, satsningar på primärvården i landsbygd, plus den utlovade nationella statliga vårdförmedlingen.
Vi har gått från 11 000 verksamma läkare 1970 till 44 000 läkare i dag. Antalet sjuksköterskor har under samma tid stigit från 36 000 till 126 000. Detta samtidigt som vårdköerna bara ökat. Är det nödvändigtvis mer resurser som behövs, eller går skattepengarna att använda på ett smartare sätt?
Sen har vi då huvudsatsningen, den på rättsväsendet. Polismyndigheten ska växa med motsvarande 10 000 fler poliser till 2024. Sammanlagt fem miljarder kronor ska myndigheterna få. Behoven grundar sig på att nuvarande medel används på ett effektivt sätt. Vet regeringen att så är fallet?
Gängkriminaliteten är vårt största samhällsproblem. Att resurser satsas där är helt rätt. Men här liksom på andra områden hade vi önskat oss att utbetalningarna hade föregåtts av en analys av hur befintliga medel användas. Går det att jobba smartare? Finns det någon annan förklaring till den låga uppklarningen av gängbrotten än bristande resurser?
Det ledande regeringspartiet, Moderaterna, lovade före valet att inrätta ett effektivitetskansli i statsrådsberedningen. Det bör ske utan dröjsmål. Att satsningarna delvis betalas av neddragningar på annat håll, såsom biståndet, räcker inte om tillskotten sker i verksamheter där medlen inte används effektivt. Vi behöver inte främst nya satsningar utan ett nytt sätt att satsa. En satsning på kvalitet och effektivitet i hanteringen av skattemedlen.
Leif Östling, Ordförande Kommissionen för skattenytta
Bettina Kashefi, Kanslichef Kommissionen för skattenytta
Läs debattartikel på expressen.se: Vad fan får vi för budgetmiljarderna? (expressen.se)
Kostnadsvariationen mellan olika kommuners grundskoleverksamhet är betydande. I den allmänna debatten utgår man oftast från att merparten av denna variation antingen beror på skillnader i kommunernas förutsättningar att bedriva skolverksamhet eller en vilja att lyfta skolor och kommuner där eleverna har en oförmånlig bakgrund. Den här rapporten visar att det finns ytterligare och oförklarade variationer. […]
Detta seminarium kommer att slå hål på myten om att kostnadsvariationen i skolan endast beror på socioekonomiska skillnader eller geografi. För när hänsyn tagits till de möjliga förklaringarna återstår trots detta en stor oförklarad variation. Att skolkostnaderna varierar beroende på geografiska och demografiska faktorer är inget nytt. Inte heller att kostnaden varierar mellan olika kommungrupper. Inom […]
Förvaltningsanslagen för våra myndigheter har ökat med 82 miljarder kronor på drygt tio år. 141 av 344 myndigheter har under 50 anställda. Behövs verkligen ”pyttemyndigheterna”, undrar Leif Östling i Di Debatt (4/3). För närvarande pågår en känslostyrd diskussion kring regeringens beslut att inte förlänga vissa generaldirektörsförordnanden, respektive att inte i förtid avsluta andra. För mig […]
Sverige är ordförande i EU i vår. Det är ett utmärkt tillfälle att öka kontrollen av budgeten. Hur kan EU:s stora budget användas mer effektivt? Kan vi skattebetalare vara säkra på att den gigantiska återhämtningsfonden hamnar rätt? Går det att stoppa missbruk och fusk? Vad får vi egentligen för pengarna? Leif Östling önskar att EU tittar närmare […]
”Som medborgare är det bara att tacka för att Leif Östling efter sin ordförandetid i Svenskt Näringsliv har fortsatt att intressera sig för vilken return on investment som svenska skattebetalare borde kunna förvänta sig.” Det skriver Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet (14/2).
”Mannen som frågade vad fan vi får för skattepengarna tillsatte en granskning för att ta reda på just det. Nu är resultatet här. Slutsatsen? Skatteslöseriet var värre än han trodde. Det måste bli slutet för politikers iver att ständigt kräva medborgarna på mer pengar.” De skriver Susanna Silfverskiöld i Smedjan (9/2). Läs hela årsrapporten här. […]
”Kommissionen för skattenytta presenterade i förra veckan sitt bokslut för 2022. Det är ingen uppmuntrande läsning för den som tycker att staten borde uppvisa samma omsorg om skattepengarna när de spenderas som när de drivs in.” Skriver Henrik Westman i Dagens Industri (31/1)
Leif Östling intervjuas i Dagens Industri om sitt initiativ Kommissionen för Skattenytta. Han konstaterar där att ”Grundproblemet är inte, som de flesta tror, brist på resurser. Problemet är hur resurserna används. Vårt grävande visar ett otroligt resursslöseri, som i sin tur verkar bero på bristande ledarskap och styrning, luddiga mål och noll uppföljning. En fastighet […]
Swishnummer: 123 077 17 58
Bankgiro: 5822-8891
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023
