Sverige är snart fattigast i Norden

mars 22, 2022

Högre skatter skapar en negativ spiral som Sverige måste ta sig ur. De offentliga verksamheterna måste kunna skötas mer effektivt – så att vi får mer nytta för varje skattekrona. Det skriver Leif Östling och Bettina Kashefi på SvD Debatt 2022-03-21.

Sverige är på väg att bli Nordens fattigaste land. Det är den sorgliga slutsats vi i Kommissionen för skattenytta tvingas dra i vår första delrapport ”Skattenytta, institutioner och välstånd” som presenteras i dag. OECD:s välståndsliga talar sitt tydliga språk. Välståndsutvecklingen är starkt korrelerad med skattenyttan. Hur vår skattefinansierade välfärd fungerar avgör förutsättningarna för företagande och tillväxt. Något som i sin tur möjliggör finansieringen av våra offentliga tjänster.

Sverige har här en historisk läxa att lära. Tyvärr verkar vi i stället nu i en säkerhetspolitisk allvarlig situation med stark bäring även på vår finanspolitik vara på väg att återupprepa gamla synder.

Misstaget har varit att vi aldrig tittat på effektiviteten i våra offentliga åtaganden utan i stället bara fyllt på med mer pengar när verksamheternas kvalitet brustit. Ökade skatteuttag utan medföljande kvalitetsförbättringar har sedan minskat vår köpkraft och förpassat oss från fjärde plats i välståndsligan år 1970 till 11:e plats i dag. Om vi behållit vår position hade våra resurser varit runt 320 miljarder kronor högre. Detta motsvarar nästan kostnaden för hela sjukvården, eller notan för det militära försvaret under sex år.

Tappet har medfört att våra nordiska grannar springer ifrån oss. Under de senaste 50 åren har vi sämst utveckling i Norden. Mellan år 2010 och 2019 har Danmark, Island och Finland klättrat i välståndsligan medan Sverige har tappat. Vi väljer 2019 som jämförelseår så att inte enskilda avvikelser under pandemin tillåts spela in.  Norge ligger med sin olja i ohotad nordisk topp. Bara Finland ligger fortfarande efter Sverige i den ligan. Men med nuvarande trend är vi snart förbisprungna även av vårt östra grannland.

I detta läge är Sverige på väg att göra om samma misstag igen.

De ökade försvarsanslagen till två procent av BNP ska finansieras med en ”beredskapsskatt”.

Högre livsmedelspriser och drivmedelspriser ska trollas bort genom att justera punktskatterna nedåt och i stället ta ut en ny värnskatt, det vill säga en förhöjd statlig inkomstskatt.

Eftersatta behov inom hälso- och sjukvård samt äldreomsorg på grund av pandemin kommer att ytterligare öka kraven på det offentliga åtagandet. Lösningen blir även där mer resurser, det vill säga höjda skatter.

Med högre skatt på arbete minskar den disponibla inkomsten vilket, i kombination med stigande priser, innebär en press uppåt på lönerna. Innebörden i detta blir en ökad kostnadsbörda för både offentlig och privat sektor.  Detta innebär naturligtvis ökade risker för tappade marknadsandelar. Det leder i sin tur till att vi får mindre resurser till den offentliga sektorn. Då uppkommer nya krav på skatteökningar. Hela tiden fortsätter spiralen nedåt. Hela tiden tappar vi i välståndsligan. Hela tiden blir vi fattigare.

Vi måste komma ur denna negativa spiral – och möjligheterna är stora. Vi måste börja titta på hur våra offentliga verksamheter ska kunna skötas mer effektivt – hur vi får mer nytta för varje skattekrona. Grunderna för att nå dit belyses i vår första rapport som handlar om en benchmarking mellan länder vad gäller tillgångar och effektiviteten i delar av den offentliga sektorn. Där har vi mycket att lära av Danmark. Vi måste bli mycket mer snabbfotade så att vi smidigt kan förändra vår offentliga sektor i takt med att omvärlden förändras.

En viktig del i att uppnå detta är att skapa en transparens i systemet så att medborgarna själva har en möjlighet att bedöma skattenyttan. Först då skapas det ett tillräckligt starkt och tillräckligt snabbt omvandlingstryck. En första förutsättning för det är att vi vet hur mycket skatt vi faktiskt betalar.

Om vi tittar på de totala indirekta skatterna, arbetsgivaravgiften, momsen som är välkänd men som flertalet ändå inte räknar in i sin totala skattekvot, och olika punktskatter, så uppgick de år 1971 till 30 procent av skatteuttaget. Nu är siffran 55 procent (2020). Det finns, visar vår rapport, ett mycket tydligt samband mellan skattetransparens och skattenytta. Om det är någonting som en ny skattereform borde beakta så är det just detta.

Avslutningsvis kan vi samtidigt konstatera att bara en måttlig förbättring av effektiviteten, det vill säga ökning av skattenyttan, skulle få stora effekter. En effektivisering av den offentliga sektorn med modesta 1,4 procent, samma krav som ofta åläggs existerande statliga myndigheter i statsbudgeten, skulle motsvara ökade resurser på 36 miljarder kronor. Bara med det är hela den planerade ökningen av försvarsanslagen till två procent av BNP nästan finansierad.

Leif Östling

Ordförande Kommissionen för skattenytta

Bettina Kashefi

Kanslichef Kommissionen för skattenytta

DELA!

Relaterat innehåll

Replik: Berner slåss mot väderkvarnar

https://www.di.se/debatt/replik-berner-slass-mot-vaderkvarnar Att hushålla med skattemedlen borde vara viktigt för alla. Men det är främst viktigt för dem med små medel. Det skriver regeringen under på. Och i ärlighetens namn tror jag att Joachim Berner också, när han satt sig in i Kommissionens arbete, håller med, skriver Bettina Kashefi, Kanslichef, Kommissionen för skattenytta. Läs hela repliken via länken.

Är det önskvärt med digitala hjälpmedel inom äldreomsorgen?

Vi nås nästan dagligen av rapporter om brist på personal inom äldreomsorgen. De närmsta tio åren beräknas den bristen dessutom öka. Ett alternativ till att vända utvecklingen är genom att använda välfärdsteknik i större utsträckning. På så sätt skulle personalen kunna avlastas. Men trots det går utvecklingen av välfärdsteknik långsamt. Är välfärdsteknik lösningen på äldreomsorgens utmaningar? Kan […]

Lärarutbildningen brottas med stora problem – går situationen att lösa?

Kommissionen för Skattenytta bjuder in till rapportsläpp och seminarium om tillståndet i den svenska lärarutbildningen. Det är sedan lång tid väl känt att lärarutbildningen brottas med stora avhopp och bristande attraktivitet. Men trots detta har man från politiskt håll inte gjort tillräckligt. Går situationen att lösa? Och hur påverkas elever av detta? Medverkar gör Eva […]

Över 10 år av politiska löften – varför har äldreomsorgen inte blivit bättre?

Kommissionen för Skattenytta bjuder in till rapportsläpp och seminarium om varför den svenska äldreomsorgen aldrig tycks bli bättre – trots alla politiska löften, och med fokus på vad som måste förändras för att underlätta för de chefer och medarbetare som arbetar allra närmast våra äldre.  Medverkar gör Anna Thoursie, rapportförfattare, Göran Johnsson (fd. Metallbas samt […]

Seminarium: Digitala hjälpmedel inom hälso- och sjukvården – hur?

Hur stor nytta kan digitala verktyg göra i hälso- och sjukvården? Kommissionen för skattenytta bjöd in till seminarium för att diskutera hur hälso- och sjukvården kan arbeta smartare genom att nyttja digitala verktyg. Vi diskuterade varför goda exempel inte sprids över landet och vad man kan göra åt det. Medverkade gjorde Nasim Farrokhnia, hälso- och […]

Statliga bolag – en lek med skattemedel

Staten är Sveriges största och förmodligen sämsta kapitalist. Under den senaste tioårsperioden har nedskrivningarna uppgått till hela 250 miljarder kronor i bolag som Vattenfall, Telia och Postnord. Läs resten av Leif Östlings debattartikel via länken: https://www.di.se/debatt/statliga-bolag-en-lek-med-skattemedel/

Med Sverige genom krisen

Onsdagen 21/2 arrangerade S och M på initiativ av Kommissionen för Skattenytta seminariet “Med Sverige genom krisen”. Klas Eklund och Annika Winsth gav inledningsvis en aktuell bild av svensk ekonomi och satte dagens kris i relation till 1990-talets djupa lågkonjunktur. Därefter utvecklade Daniel Suhonen och Lars Jonung sina respektive bilder av varför – och i […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Presskontakt:
Oskar Rådehed 
073-2042303

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2023

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.