Sverige är snart fattigast i Norden

mars 22, 2022

Högre skatter skapar en negativ spiral som Sverige måste ta sig ur. De offentliga verksamheterna måste kunna skötas mer effektivt – så att vi får mer nytta för varje skattekrona. Det skriver Leif Östling och Bettina Kashefi på SvD Debatt 2022-03-21.

Sverige är på väg att bli Nordens fattigaste land. Det är den sorgliga slutsats vi i Kommissionen för skattenytta tvingas dra i vår första delrapport ”Skattenytta, institutioner och välstånd” som presenteras i dag. OECD:s välståndsliga talar sitt tydliga språk. Välståndsutvecklingen är starkt korrelerad med skattenyttan. Hur vår skattefinansierade välfärd fungerar avgör förutsättningarna för företagande och tillväxt. Något som i sin tur möjliggör finansieringen av våra offentliga tjänster.

Sverige har här en historisk läxa att lära. Tyvärr verkar vi i stället nu i en säkerhetspolitisk allvarlig situation med stark bäring även på vår finanspolitik vara på väg att återupprepa gamla synder.

Misstaget har varit att vi aldrig tittat på effektiviteten i våra offentliga åtaganden utan i stället bara fyllt på med mer pengar när verksamheternas kvalitet brustit. Ökade skatteuttag utan medföljande kvalitetsförbättringar har sedan minskat vår köpkraft och förpassat oss från fjärde plats i välståndsligan år 1970 till 11:e plats i dag. Om vi behållit vår position hade våra resurser varit runt 320 miljarder kronor högre. Detta motsvarar nästan kostnaden för hela sjukvården, eller notan för det militära försvaret under sex år.

Tappet har medfört att våra nordiska grannar springer ifrån oss. Under de senaste 50 åren har vi sämst utveckling i Norden. Mellan år 2010 och 2019 har Danmark, Island och Finland klättrat i välståndsligan medan Sverige har tappat. Vi väljer 2019 som jämförelseår så att inte enskilda avvikelser under pandemin tillåts spela in.  Norge ligger med sin olja i ohotad nordisk topp. Bara Finland ligger fortfarande efter Sverige i den ligan. Men med nuvarande trend är vi snart förbisprungna även av vårt östra grannland.

I detta läge är Sverige på väg att göra om samma misstag igen.

De ökade försvarsanslagen till två procent av BNP ska finansieras med en ”beredskapsskatt”.

Högre livsmedelspriser och drivmedelspriser ska trollas bort genom att justera punktskatterna nedåt och i stället ta ut en ny värnskatt, det vill säga en förhöjd statlig inkomstskatt.

Eftersatta behov inom hälso- och sjukvård samt äldreomsorg på grund av pandemin kommer att ytterligare öka kraven på det offentliga åtagandet. Lösningen blir även där mer resurser, det vill säga höjda skatter.

Med högre skatt på arbete minskar den disponibla inkomsten vilket, i kombination med stigande priser, innebär en press uppåt på lönerna. Innebörden i detta blir en ökad kostnadsbörda för både offentlig och privat sektor.  Detta innebär naturligtvis ökade risker för tappade marknadsandelar. Det leder i sin tur till att vi får mindre resurser till den offentliga sektorn. Då uppkommer nya krav på skatteökningar. Hela tiden fortsätter spiralen nedåt. Hela tiden tappar vi i välståndsligan. Hela tiden blir vi fattigare.

Vi måste komma ur denna negativa spiral – och möjligheterna är stora. Vi måste börja titta på hur våra offentliga verksamheter ska kunna skötas mer effektivt – hur vi får mer nytta för varje skattekrona. Grunderna för att nå dit belyses i vår första rapport som handlar om en benchmarking mellan länder vad gäller tillgångar och effektiviteten i delar av den offentliga sektorn. Där har vi mycket att lära av Danmark. Vi måste bli mycket mer snabbfotade så att vi smidigt kan förändra vår offentliga sektor i takt med att omvärlden förändras.

En viktig del i att uppnå detta är att skapa en transparens i systemet så att medborgarna själva har en möjlighet att bedöma skattenyttan. Först då skapas det ett tillräckligt starkt och tillräckligt snabbt omvandlingstryck. En första förutsättning för det är att vi vet hur mycket skatt vi faktiskt betalar.

Om vi tittar på de totala indirekta skatterna, arbetsgivaravgiften, momsen som är välkänd men som flertalet ändå inte räknar in i sin totala skattekvot, och olika punktskatter, så uppgick de år 1971 till 30 procent av skatteuttaget. Nu är siffran 55 procent (2020). Det finns, visar vår rapport, ett mycket tydligt samband mellan skattetransparens och skattenytta. Om det är någonting som en ny skattereform borde beakta så är det just detta.

Avslutningsvis kan vi samtidigt konstatera att bara en måttlig förbättring av effektiviteten, det vill säga ökning av skattenyttan, skulle få stora effekter. En effektivisering av den offentliga sektorn med modesta 1,4 procent, samma krav som ofta åläggs existerande statliga myndigheter i statsbudgeten, skulle motsvara ökade resurser på 36 miljarder kronor. Bara med det är hela den planerade ökningen av försvarsanslagen till två procent av BNP nästan finansierad.

Leif Östling

Ordförande Kommissionen för skattenytta

Bettina Kashefi

Kanslichef Kommissionen för skattenytta

DELA!

Relaterat innehåll

Vad får skattebetalarna i årets höstbudget?

Inflation, räntor och en svag krona pressar svenska hushåll att vända på varenda krona. Avspeglas detta även i regeringens arbete? Är man varsam med våra gemensamma resurser? Används skattebetalarnas pengar på ett effektivt sätt? Panelsamtalet syftar till att granska budgetpropositionen för 2024 i ljuset av dessa frågor. Panelen kommer bland annat att belysa budgetens inriktning och vägen […]

Kommunikatörer målar över rosten på samhällskroppen

Expansionen av kommunikatörer i vår offentliga förvaltning har fått många att förvånat höja på ögonbrynen. På tio år har antalet kommunikatörer i våra myndigheter ökat med 1 000 personer från drygt 2 500 till drygt 3 500. Det är en ökning med 40 procent. I praktiken är ökningen sannolikt ännu större då många i dag […]

Vad borde vi få för pengarna? – Årsrapport 2023

Mer skattenytta – Vad borde vi få för pengarna? Den här rapporten sammanfattar Kommissionen för skattenyttas arbete under 2023. Vad finns det för effektiviseringspotential i kommunal skola och äldreomsorg?Vad vet kommunpolitikerna om effektiviteten i sin kommun?Hur stora är problemen med snabbt växande administration? Vårt välstånd och välfärd byggdes av företagande, utrikeshandel och internationellöppenhet. Men det […]

”Vi måste börja säga nej till dåliga chefer”

Inom både privat och offentlig sektor vimlar det av låtsaschefer och odugliga arbetsledare som får misslyckas uppåt. Arbetsgivarnas oförmåga att agera hotar hela Sveriges tillväxt. Näringslivet och fack måste kroka arm för att hitta en lösning, skriver näringslivsprofilen Leif Östling och fd Metallordförande Göran Johnsson.  Vi har en anställningsparadox i det svenska samhället. Allt färre […]

Mer skattenytta – Almedalen 2023

Vad borde vi få för pengarna? Leif Östling och Kommissionen för Skattenytta bjuder in till seminarium för att presentera resultat av det gångna årets arbete. Efter Leifs inledning, kommer Mattias Lundbäck att presentera de viktigaste lärdomarna av Kommissionen för Skattenyttas arbete så här långt.  Medverkar gör Karin Johansson, vice VD för Svenskt Näringsliv, Adam Reuterskiöld (M), riksdagsledamot och tidigare kommunstyrelsens ordförande […]

Är det dags att införa ett nationellt sjukvårdssystem även i Sverige? 8/6

Sedan Finland helt nyligen genomfört en vårdreform är Sverige det enda nordiska landet som inte har ett nationellt sjukvårdssystem. Viktigaste motiven för en starkare statlig styrning i de nordiska länderna har varit att skapa en mer jämlik vård, nyttja hela landets sjukvårdsresurser genom att minska antalet organisatoriska sjukvårdsregioner och öka patienternas möjlighet att söka vård […]

Hur avlastar vi Polisen – så att de kan fokusera mer på brotten?

Polismyndighetens mål om att ha 10 000 fler polisanställda år 2024 kommer endast att uppnås genom att rekrytera fler civila än tänkt. Men civilt anställda inom Polisen får inte utföra samma arbetsuppgifter som utbildade poliser. Det ställer till problem. I dag ansvarar Polisen för vitt skilda uppgifter. Bland annat att förebygga brott, upprätthålla den allmänna ordningen samt bedriva spaning […]

KOMMUNERNA SOM LEVERERAR MEST ÄLDREOMSORG FÖR PENGARNA

Linköping, Järfälla, Säter, Hylte, Vara, Torsby och Storuman är kommunerna som enligt Kommissionen för Skattenyttas rapport “Kvalitet till varje pris” får ut mest äldreomsorg för pengarna inom sin kommunkategori. Det betyder att de är mest framgångsrika på att leverera stöd i eget boende, stöd i särskilt boende och korttidsboende till sina invånare, sett till kostnaden […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.

Swishnummer: 123 077 17 58

Bankgiro: 5822-8891

Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2023

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.
})