Linköping befinner sig i kategorin ”större stad” och har det oöverträffade förbättringspotentialsmåttet 0,0. Det betyder att det är Linköping som andra likvärdiga kommuner ska lära av när det gäller produktivitet inom äldreomsorgen, skriver debattören.
Sverige satsar mer resurser på äldreomsorgen än alla andra OECD-länder förutom Norge. Det visar OECD:s egen statistik på området, mätt som andel av BNP. Därför är det extra viktigt att kommunerna hanterar dessa omfattande medel på ett effektivt sätt.
Detta har Kommissionen för skattenytta tittat på i en ny rapport: ”Kvalitet till varje pris”, av Mattias Lundbäck, nationalekonomisk forskare inom kommissionen.
Vi har tittat på potentialen för produktivitetsförbättringar i varje kommun. Dvs; hur mycket mer omsorg varje kommun skulle kunna få ut för sina insatta resurser om de var lika produktiva som den som toppar gruppen. Bäst i klassen är Linköping, som andra kommuner bör titta på.
Skriver Bettina Kashefi i Corren 21/3 2022
Resultatet är inte direkt upplyftande. Men det finns positiva undantag. Bäst i klassen är Linköpings kommun. Jag återkommer till det.
Först den allmänna bilden där potentialen för produktivitetsförbättringar i de flesta kommuner uppgår till mellan 10 och 40 procent. Det handlar om mellan 25 och 30 miljarder kronor som kunde användas bättre. Här finns alltså ett betydande ekonomiskt utrymme som antingen kan gå till mer äldreomsorg, eller som kan utnyttjas för andra kommunala tjänster.
Slående är också att det inom varje kommungrupp – en rättvis jämförelse kräver att det är kommuner av ungefär samma storlek som jämförs – finns ett tydligt gap mellan de kommuner som presterar mindre bra och de som ligger i topp.
Vi har tittat på potentialen för produktivitetsförbättringar i varje kommun. Det vill säga den procentuella ökning som krävs inom varje kommungrupp för att nå upp till produktivitetsfronten; alltså hur mycket mer omsorg varje kommun skulle kunna få ut för sina insatta resurser om de var lika produktiva som den som toppar gruppen.
Linköping befinner sig här i kategorin ”större stad” och har det oöverträffade förbättringspotentialsmåttet 0,0. Det betyder att det är Linköping som andra likvärdiga kommuner ska lära av när det gäller produktivitet inom äldreomsorgen.
Andra kommuner i samma grupp i andra änden av tabellen är Borlänge med måttet 65,0, Borås, 48,0 och Halmstad 45,2.
Nu kan anföras att produktivitet inte är någonting att skryta med om det sker på bekostnad av medarbetarnas hälsa eller om det sker på bekostnad av verksamhetens kvalitet. Effektiviteten i äldreomsorgen är därför en kombination av produktivitet och kvalitet. Det är detta som är skattenyttan. Ett bra mått på kvalitet är att mäta kundnöjdhet, hur bra de som kommer i kontakt med äldreomsorgen tycker att den är.
Generellt visar studien att om det överhuvud taget finns något samband så är det att mer produktiva kommuner också är mer effektiva. Och det stämmer även på Linköping. Kommunen ligger över medel när det gäller ”brukarbedömningen”, det vill säga hur nöjda kommuninnevånarna är med sin äldreomsorg.
Kommissionen för skattenytta rekommenderar alltså Linköpings kommun att dela med sig av hemligheten bakom denna framgångsrika äldreomsorgsmodell till storleksmässiga syskonkommuner runt om i landet: Hur gör ni?
Bettina Kashefi
Kanslichef, Kommissionen för skattenytta
Kostnadsvariationen mellan olika kommuners grundskoleverksamhet är betydande. I den allmänna debatten utgår man oftast från att merparten av denna variation antingen beror på skillnader i kommunernas förutsättningar att bedriva skolverksamhet eller en vilja att lyfta skolor och kommuner där eleverna har en oförmånlig bakgrund. Den här rapporten visar att det finns ytterligare och oförklarade variationer. […]
Detta seminarium kommer att slå hål på myten om att kostnadsvariationen i skolan endast beror på socioekonomiska skillnader eller geografi. För när hänsyn tagits till de möjliga förklaringarna återstår trots detta en stor oförklarad variation. Att skolkostnaderna varierar beroende på geografiska och demografiska faktorer är inget nytt. Inte heller att kostnaden varierar mellan olika kommungrupper. Inom […]
Förvaltningsanslagen för våra myndigheter har ökat med 82 miljarder kronor på drygt tio år. 141 av 344 myndigheter har under 50 anställda. Behövs verkligen ”pyttemyndigheterna”, undrar Leif Östling i Di Debatt (4/3). För närvarande pågår en känslostyrd diskussion kring regeringens beslut att inte förlänga vissa generaldirektörsförordnanden, respektive att inte i förtid avsluta andra. För mig […]
Sverige är ordförande i EU i vår. Det är ett utmärkt tillfälle att öka kontrollen av budgeten. Hur kan EU:s stora budget användas mer effektivt? Kan vi skattebetalare vara säkra på att den gigantiska återhämtningsfonden hamnar rätt? Går det att stoppa missbruk och fusk? Vad får vi egentligen för pengarna? Leif Östling önskar att EU tittar närmare […]
”Som medborgare är det bara att tacka för att Leif Östling efter sin ordförandetid i Svenskt Näringsliv har fortsatt att intressera sig för vilken return on investment som svenska skattebetalare borde kunna förvänta sig.” Det skriver Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet (14/2).
”Mannen som frågade vad fan vi får för skattepengarna tillsatte en granskning för att ta reda på just det. Nu är resultatet här. Slutsatsen? Skatteslöseriet var värre än han trodde. Det måste bli slutet för politikers iver att ständigt kräva medborgarna på mer pengar.” De skriver Susanna Silfverskiöld i Smedjan (9/2). Läs hela årsrapporten här. […]
”Kommissionen för skattenytta presenterade i förra veckan sitt bokslut för 2022. Det är ingen uppmuntrande läsning för den som tycker att staten borde uppvisa samma omsorg om skattepengarna när de spenderas som när de drivs in.” Skriver Henrik Westman i Dagens Industri (31/1)
Leif Östling intervjuas i Dagens Industri om sitt initiativ Kommissionen för Skattenytta. Han konstaterar där att ”Grundproblemet är inte, som de flesta tror, brist på resurser. Problemet är hur resurserna används. Vårt grävande visar ett otroligt resursslöseri, som i sin tur verkar bero på bristande ledarskap och styrning, luddiga mål och noll uppföljning. En fastighet […]
Swishnummer: 123 077 17 58
Bankgiro: 5822-8891
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023
