Linköping befinner sig i kategorin ”större stad” och har det oöverträffade förbättringspotentialsmåttet 0,0. Det betyder att det är Linköping som andra likvärdiga kommuner ska lära av när det gäller produktivitet inom äldreomsorgen, skriver Bettina Kashefi i Corren (19/10-22).

Sverige satsar mer resurser på äldreomsorgen än alla andra OECD-länder förutom Norge. Det visar OECD:s egen statistik på området, mätt som andel av BNP. Därför är det extra viktigt att kommunerna hanterar dessa omfattande medel på ett effektivt sätt.

Detta har Kommissionen för skattenytta tittat på i en ny rapport: ”Kvalitet till varje pris”, av Mattias Lundbäck, nationalekonomisk forskare inom kommissionen. 

Vi har tittat på potentialen för produktivitetsförbättringar i varje kommun. Dvs; hur mycket mer omsorg varje kommun skulle kunna få ut för sina insatta resurser om de var lika produktiva som den som toppar gruppen. Bäst i klassen är Linköping, som andra kommuner bör titta på.

Bettina Kashefi

Resultatet är inte direkt upplyftande. Men det finns positiva undantag. Bäst i klassen är Linköpings kommun. Jag återkommer till det.

Först den allmänna bilden där potentialen för produktivitetsförbättringar i de flesta kommuner uppgår till mellan 10 och 40 procent. Det handlar om mellan 25 och 30 miljarder kronor som kunde användas bättre. Här finns alltså ett betydande ekonomiskt utrymme som antingen kan gå till mer äldreomsorg, eller som kan utnyttjas för andra kommunala tjänster.

Slående är också att det inom varje kommungrupp – en rättvis jämförelse kräver att det är kommuner av ungefär samma storlek som jämförs – finns ett tydligt gap mellan de kommuner som presterar mindre bra och de som ligger i topp.

Vi har tittat på potentialen för produktivitetsförbättringar i varje kommun. Det vill säga den procentuella ökning som krävs inom varje kommungrupp för att nå upp till produktivitetsfronten; alltså hur mycket mer omsorg varje kommun skulle kunna få ut för sina insatta resurser om de var lika produktiva som den som toppar gruppen.

Linköping befinner sig här i kategorin ”större stad” och har det oöverträffade förbättringspotentialsmåttet 0,0. Det betyder att det är Linköping som andra likvärdiga kommuner ska lära av när det gäller produktivitet inom äldreomsorgen. 

Andra kommuner i samma grupp i andra änden av tabellen är Borlänge med måttet 65,0, Borås, 48,0 och Halmstad 45,2.

Nu kan anföras att produktivitet inte är någonting att skryta med om det sker på bekostnad av medarbetarnas hälsa eller om det sker på bekostnad av verksamhetens kvalitet. Effektiviteten i äldreomsorgen är därför en kombination av produktivitet och kvalitet. Det är detta som är skattenyttan. Ett bra mått på kvalitet är att mäta kundnöjdhet, hur bra de som kommer i kontakt med äldreomsorgen tycker att den är. 

Generellt visar studien att om det överhuvud taget finns något samband så är det att mer produktiva kommuner också är mer effektiva. Och det stämmer även på Linköping. Kommunen ligger över medel när det gäller ”brukarbedömningen”, det vill säga hur nöjda kommuninnevånarna är med sin äldreomsorg.

Kommissionen för skattenytta rekommenderar alltså Linköpings kommun att dela med sig av hemligheten bakom denna framgångsrika äldreomsorgsmodell till storleksmässiga syskonkommuner runt om i landet: Hur gör ni?

Bettina Kashefi
Kanslichef, Kommissionen för skattenytta

Presskontakt:
Oskar Rådehed 
073-2042303

Kontakt:
info@skattenytta.se