Linköping befinner sig i kategorin ”större stad” och har det oöverträffade förbättringspotentialsmåttet 0,0. Det betyder att det är Linköping som andra likvärdiga kommuner ska lära av när det gäller produktivitet inom äldreomsorgen, skriver Bettina Kashefi i Corren (19/10-22).
Sverige satsar mer resurser på äldreomsorgen än alla andra OECD-länder förutom Norge. Det visar OECD:s egen statistik på området, mätt som andel av BNP. Därför är det extra viktigt att kommunerna hanterar dessa omfattande medel på ett effektivt sätt.
Detta har Kommissionen för skattenytta tittat på i en ny rapport: ”Kvalitet till varje pris”, av Mattias Lundbäck, nationalekonomisk forskare inom kommissionen.
Vi har tittat på potentialen för produktivitetsförbättringar i varje kommun. Dvs; hur mycket mer omsorg varje kommun skulle kunna få ut för sina insatta resurser om de var lika produktiva som den som toppar gruppen. Bäst i klassen är Linköping, som andra kommuner bör titta på.
Bettina Kashefi
Resultatet är inte direkt upplyftande. Men det finns positiva undantag. Bäst i klassen är Linköpings kommun. Jag återkommer till det.
Först den allmänna bilden där potentialen för produktivitetsförbättringar i de flesta kommuner uppgår till mellan 10 och 40 procent. Det handlar om mellan 25 och 30 miljarder kronor som kunde användas bättre. Här finns alltså ett betydande ekonomiskt utrymme som antingen kan gå till mer äldreomsorg, eller som kan utnyttjas för andra kommunala tjänster.
Slående är också att det inom varje kommungrupp – en rättvis jämförelse kräver att det är kommuner av ungefär samma storlek som jämförs – finns ett tydligt gap mellan de kommuner som presterar mindre bra och de som ligger i topp.
Vi har tittat på potentialen för produktivitetsförbättringar i varje kommun. Det vill säga den procentuella ökning som krävs inom varje kommungrupp för att nå upp till produktivitetsfronten; alltså hur mycket mer omsorg varje kommun skulle kunna få ut för sina insatta resurser om de var lika produktiva som den som toppar gruppen.
Linköping befinner sig här i kategorin ”större stad” och har det oöverträffade förbättringspotentialsmåttet 0,0. Det betyder att det är Linköping som andra likvärdiga kommuner ska lära av när det gäller produktivitet inom äldreomsorgen.
Andra kommuner i samma grupp i andra änden av tabellen är Borlänge med måttet 65,0, Borås, 48,0 och Halmstad 45,2.
Nu kan anföras att produktivitet inte är någonting att skryta med om det sker på bekostnad av medarbetarnas hälsa eller om det sker på bekostnad av verksamhetens kvalitet. Effektiviteten i äldreomsorgen är därför en kombination av produktivitet och kvalitet. Det är detta som är skattenyttan. Ett bra mått på kvalitet är att mäta kundnöjdhet, hur bra de som kommer i kontakt med äldreomsorgen tycker att den är.
Generellt visar studien att om det överhuvud taget finns något samband så är det att mer produktiva kommuner också är mer effektiva. Och det stämmer även på Linköping. Kommunen ligger över medel när det gäller ”brukarbedömningen”, det vill säga hur nöjda kommuninnevånarna är med sin äldreomsorg.
Kommissionen för skattenytta rekommenderar alltså Linköpings kommun att dela med sig av hemligheten bakom denna framgångsrika äldreomsorgsmodell till storleksmässiga syskonkommuner runt om i landet: Hur gör ni?
Bettina Kashefi
Kanslichef, Kommissionen för skattenytta
Hur lämnar vi gamla strukturer och styr utifrån effekt, inte tradition? Och vad händer när både offentliga och privata aktörer börjar ta samma typ av ansvar för gemensamma resurser? Kommissionen för Skattenytta presenterar sina slutsatser efter tre års arbete och blickar framåt. Hur kan vi maximera effekten av skattemedel genom bättre styrning, upphandling och ledarskap? […]
EU:s budget växer – men gör även kontrollen det? I detta avsnitt av Skattenyttapodden träffar vi Eva Lindström, tidigare statssekreterare, riksrevisor och ledamot i Europeiska revisionsrätten. Med en unik inblick i både svensk och europeisk statsförvaltning ger hon sin bild av hur skattemedel hanteras – och slösas bort. Vi pratar om: ► Vad en riksrevisor […]
Hur engagerade är dagens unga egentligen? I det här avsnittet av Skattenyttapodden gästas vi av Réka Tolnai, tidigare ordförande för CUF, och Kevin Singh, politiskt intresserad men partipolitiskt obunden – för ett samtal om ungdomars roll i samhällsförändring. Vi pratar om: ► Hur ungas engagemang förändrats över tid ► Varför många unga väljer bort traditionell […]
Efter drygt tre års utredningsarbete presenterade Kommissionen för skattenytta sin slutrapport. Rapporten, som finns att läsa på vår hemsida, visar att det finns stor effektiviseringspotential inom många skattefinansierade områden. Problembilden är tydlig. Nu är det dags att gå från ord till handling. Inför valet nästa år föreslår kommissionen därför ett antal konkreta åtgärder för ökad […]
Hur väl används våra skattepengar egentligen, och vem ser till att myndigheterna håller koll på pengarna? Riksrevisionen ska fungera som en oberoende kontroll – men gör den det på riktigt, eller finns det svagheter? I veckans avsnitt av Skattenyttapodden pratar vi om statlig effektivitet, ansvarstagande och granskning. Gäster är Helena Lindberg, tidigare riksrevisor, och Ann-Marie […]
Svenska hushåll pressas av höga matpriser, sjunkande reallöner och osäkra räntor – samtidigt som Sverige måste finansiera historiskt stora satsningar på försvar och kärnkraft. Kan vi verkligen ha råd med allt detta samtidigt? I veckans avsnitt av Skattenyttapodden gästar Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank, och Mattias Lundbäck, doktor i nationalekonomi och analytiker på Kommissionen […]
I det här avsnittet av Skattenyttapodden gästas vi av Patrick Joyce, chefekonom på Almega och författare till den nya rapporten ”Jobb som ersätts av AI och jobb som kompletteras”, samt Mattias Lundbäck, doktor i nationalekonomi och analytiker på Kommissionen för Skattenytta. Vi diskuterar: 🔹 Vilka jobb som försvinner – och vilka som blir viktigare än […]
I det här avsnittet av Skattenyttapodden gästas vi av Sophia Jarl (M) och Ebba Östlin (S) – två före detta kommunstyrelseordföranden som båda försökte effektivisera hur skattepengarna används. Båda mötte hårt motstånd. Båda tvingades bort. Vi pratar om: 🔹 Vad de ville förändra – och varför det väckte så starka reaktioner 🔹 Hur det är […]
(c) Skattenytta 2.0 AB
