”Vad fan får jag för pengarna?”, ropar en byggnadsarbetare glatt efter mig när jag passerar dennes arbetsplats. I livsmedelsaffären gör folk i kassakön tummen upp och säger ”jag ställer mig samma fråga som du”. I mejlen kommer fortfarande reaktioner från enskilda medborgare som är bekymrade över långa köer till äldreboende och till hälso- och sjukvården. Även från ledande politiker får jag ofta höra att ”visst, det ligger en hel del i det du säger”.
Det verkar som att det finns en gemensam grundsyn här, men ändå händer ingenting. Har vi blivit så vana vid att våra skattemedel används ineffektivt att vi inte längre orkar bry oss, eller är det en brist på insyn i hur medlen används som hindrar oss från att reagera?
En och annan kommer kanske ihåg hur jag under en intervju med Sveriges Televisions ”Uppdrag granskning” för några år sedan lät undslippa mig frågan om vad jag får för skattepengarna. Där insmög sig till och med en svordom som jag hade kunnat avhålla mig ifrån. Men frånsett det slog uttalandet uppenbarligen an en sträng hos många skattebetalare runt om i landet. Reaktionerna har varit många och de fortsätter att komma.
Men min egen fråga har också hängt kvar hos mig. Därför har jag beslutat mig för att initiera och till en början själv finansiera en oberoende granskning av effektiviteten i hanteringen av våra gemensamma skatteresurser: Kommissionen för skattenytta. Syftet är konkret: jag vill veta vad vi får för våra skattepengar.
Kommissionen leds av Bettina Kashefi som har mångårig erfarenhet av ledning och styrning av offentliga verksamheter bland annat som statssekreterare och med bakgrund som chefekonom på såväl Sveriges kommuner och regioner, arbetsgivarorganisation för landets 290 kommuner och 21 regioner, som Svenskt Näringsliv. Hon kommer att ha en stab med experter knuten till sig. Därtill bildas en referensgrupp bestående av personer med gedigen erfarenhet av offentlig sektor, politiskt beslutsfattande och företagande.
För mig är det viktigt att detta blir ett projekt utan partipolitisk slagsida. Kommissionen ska utan skygglappar titta på centrala frågor kring effektivitet och kvalitet i landets offentligfinansierade verksamheter.
Det jag vill är att få reda på hur verkligheten ser ut och vilken utgångspunkt vi har för att bygga en samhällsstruktur som klarar de utmaningar som står framför oss. Utan att föregripa kommissionens arbete vill jag peka på ett par märkliga omständigheter som jag funderat över:
När coronapandemin svepte in över landet i mars i fjol var bristen på skyddsutrustning monumental. Vården stod utan munskydd, visir och skyddsglasögon. Verkstadsindustrin hade samma behov. Då köpte Region Stockholm in munskydd för 42 kronor styck. När Scania gick in och stöttade regionen förhandlades styckkostnaden ner till 27 kronor, det vill säga 35 procent lägre pris. Besparingen beror sannolikt på att Scania har en mer omfattande och kompetent upphandlingsorganisation. Och detta handlar alltså om en liten detalj inom blott en av landets regioner. Hur mycket mer nytta skulle vi inte kunna få för våra skattepengar om det gjordes en rejäl översyn av hela den offentliga upphandlingsverksamheten?
De svenska vårdköerna är år efter år bland de längsta i EU, enligt Euro Health Consumer Index, och missnöjdheten bland patienterna därmed också hög. Inte minst inom cancervården beskrivs väntetiderna som omänskliga. Samtidigt har Sverige fler läkare och sjuksköterskor i förhållande till befolkningen än de flesta EU-länder. Och vi är ett av de länder som lägger mest pengar på hälso- och sjukvård enligt EU-kommissionen (State of the Health in EU). Inget talar alltså för att det är bristande resurser som ligger bakom Sveriges tillkortakommanden. Däremot visar OECD-siffror att Sverige ligger allra sämst till i statistiken över antal patientmöten per läkare och år. I Sverige tar en läkare emot 692 patienter per år. OECD-snittet är 2 295. Andra länders medborgare verkar ha större nytta av varje skattekrona. Den just nu uppblossande debatten om barnmorskornas situation känns också enligt mitt förmenande ofullständig då vi inte i ett internationellt perspektiv har någon brist på barnmorskor. Kan det handla om strukturella problem, kan det handla om ledarskapsbrister? Vill vi ge våra barnmorskor en mer dräglig arbetssituation kanske det är där vi ska börja söka.
Frågorna om hur stat och kommuner handskas med våra skattepengar var tidigare central inom politiken, inte minst så inom den socialdemokrati ur vilken jag är sprungen. Ja, detta var i själva verket hela grunden för mina föräldrars engagemang, det envetna slit som för dem innebar att vara med och bygga ett samhälle uppe i norra Sverige som var lite bättre och lite tryggare än det de själva växt upp i. Detta i en gemenskap där ett effektivt resursanvändande var centralt. Numera verkar våra politiker, från höger till vänster, ha tappat bort drivkraften att hushålla med statens resurser. Föreställningen är alltför ofta att lösningen på brister i offentlig verksamhet är mer pengar. Nog måste det gå att hantera våra skattemedel på ett smartare sätt? Det gick ju förr.
Det är just detta som denna nya kommission är till för att svara på. Den ska vara verksam under hela valåret 2022 och presentera rapporter löpande. Vill du nå kommissionen, exempelvis för att fästa dess ögon på någon ineffektivitet i hanteringen av allmänna resurser, så lyssnar vi mer än gärna. Du når oss via www.skattenytta.se.
Jag är glad över att mina förflugna ord i en överrumplingsintervju nu får utgöra startskottet för en sådan viktig satsning.
Leif Östling
Tidigare VD på Scania, ordförande för Kommissionen för skattenytta
Inflation, räntor och en svag krona pressar svenska hushåll att vända på varenda krona. Avspeglas detta även i regeringens arbete? Är man varsam med våra gemensamma resurser? Används skattebetalarnas pengar på ett effektivt sätt? Panelsamtalet syftar till att granska budgetpropositionen för 2024 i ljuset av dessa frågor. Panelen kommer bland annat att belysa budgetens inriktning och vägen […]
Expansionen av kommunikatörer i vår offentliga förvaltning har fått många att förvånat höja på ögonbrynen. På tio år har antalet kommunikatörer i våra myndigheter ökat med 1 000 personer från drygt 2 500 till drygt 3 500. Det är en ökning med 40 procent. I praktiken är ökningen sannolikt ännu större då många i dag […]
Mer skattenytta – Vad borde vi få för pengarna? Den här rapporten sammanfattar Kommissionen för skattenyttas arbete under 2023. Vad finns det för effektiviseringspotential i kommunal skola och äldreomsorg?Vad vet kommunpolitikerna om effektiviteten i sin kommun?Hur stora är problemen med snabbt växande administration? Vårt välstånd och välfärd byggdes av företagande, utrikeshandel och internationellöppenhet. Men det […]
Inom både privat och offentlig sektor vimlar det av låtsaschefer och odugliga arbetsledare som får misslyckas uppåt. Arbetsgivarnas oförmåga att agera hotar hela Sveriges tillväxt. Näringslivet och fack måste kroka arm för att hitta en lösning, skriver näringslivsprofilen Leif Östling och fd Metallordförande Göran Johnsson. Vi har en anställningsparadox i det svenska samhället. Allt färre […]
Vad borde vi få för pengarna? Leif Östling och Kommissionen för Skattenytta bjuder in till seminarium för att presentera resultat av det gångna årets arbete. Efter Leifs inledning, kommer Mattias Lundbäck att presentera de viktigaste lärdomarna av Kommissionen för Skattenyttas arbete så här långt. Medverkar gör Karin Johansson, vice VD för Svenskt Näringsliv, Adam Reuterskiöld (M), riksdagsledamot och tidigare kommunstyrelsens ordförande […]
Sedan Finland helt nyligen genomfört en vårdreform är Sverige det enda nordiska landet som inte har ett nationellt sjukvårdssystem. Viktigaste motiven för en starkare statlig styrning i de nordiska länderna har varit att skapa en mer jämlik vård, nyttja hela landets sjukvårdsresurser genom att minska antalet organisatoriska sjukvårdsregioner och öka patienternas möjlighet att söka vård […]
Polismyndighetens mål om att ha 10 000 fler polisanställda år 2024 kommer endast att uppnås genom att rekrytera fler civila än tänkt. Men civilt anställda inom Polisen får inte utföra samma arbetsuppgifter som utbildade poliser. Det ställer till problem. I dag ansvarar Polisen för vitt skilda uppgifter. Bland annat att förebygga brott, upprätthålla den allmänna ordningen samt bedriva spaning […]
Linköping, Järfälla, Säter, Hylte, Vara, Torsby och Storuman är kommunerna som enligt Kommissionen för Skattenyttas rapport “Kvalitet till varje pris” får ut mest äldreomsorg för pengarna inom sin kommunkategori. Det betyder att de är mest framgångsrika på att leverera stöd i eget boende, stöd i särskilt boende och korttidsboende till sina invånare, sett till kostnaden […]
Swishnummer: 123 077 17 58
Bankgiro: 5822-8891
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023
