Kommunikatörer målar över rosten på samhällskroppen

september 4, 2023



Expansionen av kommunikatörer i vår offentliga förvaltning har fått många att förvånat höja på ögonbrynen. På tio år har antalet kommunikatörer i våra myndigheter ökat med 1 000 personer från drygt 2 500 till drygt 3 500. Det är en ökning med 40 procent. I praktiken är ökningen sannolikt ännu större då många i dag arbetar med kommunikation under en annan titel och därför inte fångas upp av SCB:s siffror. Att regeringen nu ger Statskontoret i uppdrag att närmare utreda hur dessa resurser används är utmärkt. Än bättre hade det varit om även utvecklingen i regeringens egna korridorer granskats

Vi kommer från olika håll och har oftast haft motsatta roller i samhället; granskare respektive granskad. Inte sällan har dessutom våra åsikter gått isär. Men här ser vi båda ett såväl växande som mångfacetterat problem där vi är helt överens. Kommunikatörsexplosionen förtjänar en genomlysning. Men det gäller samtidigt att utredarna håller tungan rätt i mun och inte hemfaller åt alltför lättköpta poänger.

Visst är det i sig märkligt att exempelvis Patent- och registreringsverket under en trettonårsperiod ökat andelen kommunikatörer med runt 400 procent. Att det bland de femton myndigheter med flest kommunikatörer återfinns inte mindre än nio olika universitet och högskolor är onekligen också bestickande.

Men huvudfrågan är hur dessa kommunikatörer används. Sysslar de med för allmänheten befogad och relevant information? Underlättar de därmed för en mer effektiv hantering av myndigheternas olika kärnuppgifter?

Mycket talar för att så inte är fallet. När medier söker klarhet i frågan om jävsmisstankar i högsta polisledningen beklagar de sig över att kommunikationsavdelningarna verkar se sin roll som att mörklägga snarare än att upplysa. Eftersom polisen, som någon formulerade det, ”har fler kommunikatörer än hela Svenska Dagbladets redaktion” blir det ofta en ojämn match. Kommunikatörerna tenderar att föröka sig i samma takt som medierna tvingas skära ned. Allt fler ska agera kommunikativ grindvakt, allt färre har till uppgift att förmedla vad som händer innanför grindarna.

I absoluta tal har Polisen näst flest kommunikatörer av våra myndigheter, 187 stycken, slagen endast av Trafikverket som har 197 kommunikatörer på bara dryga fjärdedelen så många anställda.

Att myndigheterna anställer fler kommunikatörer för att möta ett ökat behov, exempelvis till följd av den digitala utvecklingen, är ingenting att säga något om. Problemet är att kommunikatörernas huvuduppgift många gånger verkar vara att skydda myndigheten från berättigad kritik, snarare än att underlätta för allmänheten att få relevant information.

Att det finns svällande kommunikativa avdelningar även inom privat sektor som likt sina offentligt finansierade kolleger mer jobbar i mörkläggningens än ljusets tjänst torde vara odiskutabelt. Här finns affärshemligheter där ljuset skadar verksamheten, men här finns också missförhållanden och oegentligheter där skadan uppstår i skuggorna. Självrannsakan borde vara på sin plats med tanke på privata företags samhällsansvar, samt deras relation till både aktieägare och medborgare.

Kommunikationsavdelningarnas strategi verkar i dag mer handla om att måla över rostfläckarna än att åtgärda uppkomsten av rosten. Om Trafikverket exempelvis underhållit våra stambanor så hade vi kunnat undvika en situation där kommunikatörer tvingats informera arga resenärer om varför ett flertal järnvägssträckor nu under sommaren stängs av. Har Trafikverket satsat på kommunikatörer i stället för tekniker som i tid skulle ha kunnat byta ut gamla växlar och säkra funktionen hos utsatta kontaktledningar?

Om Statens Institutionsstyrelse, som ökat antalet kommunikatörer från tre till elva personer, i stället skött sin kärnverksamhet bättre hade man inte behövt ett helt fotbollslag för att förklara och beklaga rymningarna, hoten och allt enskilt lidande som följt i denna osunda utvecklings spår. Som andel av personalen har kommunikatörerna på SiS ökat med 270 procent på 13 år.

Om polisen fått vara polis och inte kontorist eller, ja kommunikatör, hade måhända en del av de så kallade mängdbrotten kunnat kvävas i sin linda. Då hade det krävts mindre omfattande insatser från kommunikationsavdelningarna för att hitta lämpliga förklaringar till misslyckandena.

Och om våra forskare hade varit bättre bevandrade i den stipulerade tredje uppgiften, att kommunicera sin forskning med omvärlden, så hade det behövts färre kommunikatörer för att utföra jobbet åt dem.

Överhuvud taget menar vi att det stora problemet här ligger i att de sammantagna resurserna inte används för att stärka kärnverksamheterna utan läggs på att dölja de brister som finns. Däri ligger den stora problematiken med kommunikatörsexplosionen. Medborgarna har rätt till osminkad öppenhet och att skattemedel används för att underlätta insyn och transparens.

Regeringen borde, när den nu betonar frågans vikt, låta utredningen också omfatta den kommunala sektorn. Siffror från SCB visar att antalet kommunikatörer i kommunerna ökat med 25 procent på fem år, från 2132 till 2812 personer. Motsvarande ökning för regionerna är 19 procent. Till bilden hör att regeringen själv och Sveriges riksdag också byggt upp en kader av informatörer. Enligt SVT-dokumentären ”Länge Leve Demokratin” från 2018 finns det hos regeringen och riksdagen i dag cirka 450 tjänstemän med olika informationsuppdrag för de politiska partierna och statsråden. Det är en och en halv riksdag! Även här behövs självrannsakan.

En studie av vad som orsakat denna snabba ökning är viktig för att förstå helheten i skatteutnyttjandet.

Även inköpen av externa kommunikationstjänster bör ingå för att utredningen ska kunna ge en helhetsbild. Även här är det viktigt att inte bara titta på storleken av dessa tjänster utan att väga detta mot kostnaden för att utföra uppgiften internt.

Ska utredningen kunna bidra till att öka öppenheten i vårt samhälle och bidra till skattenyttan i landet måste den vila på kvalitativ grund. Vi måste få en förklaring till kommunikatörernas invasiva spridning. Vår bestämda uppfattning är att en sådan kunskap skulle kunna bana väg för en mer effektiv hantering av våra skattemedel där kärnverksamheten sätts i centrum och där mörkläggning av obehagliga fakta förhindras.

Jan Scherman Tv-producent, debattör och författare, tidigare bland annat vd för TV4. Aktuell med dokumentärfilmen Make Democracy Great Again (premiär 8/9)

Leif Östling Finansman, tidigare bland annat koncernchef Scania. Ordförande Kommissionen för skattenytta

DELA!

Relaterat innehåll

Replik: Berner slåss mot väderkvarnar

https://www.di.se/debatt/replik-berner-slass-mot-vaderkvarnar Att hushålla med skattemedlen borde vara viktigt för alla. Men det är främst viktigt för dem med små medel. Det skriver regeringen under på. Och i ärlighetens namn tror jag att Joachim Berner också, när han satt sig in i Kommissionens arbete, håller med, skriver Bettina Kashefi, Kanslichef, Kommissionen för skattenytta. Läs hela repliken via länken.

Är det önskvärt med digitala hjälpmedel inom äldreomsorgen?

Vi nås nästan dagligen av rapporter om brist på personal inom äldreomsorgen. De närmsta tio åren beräknas den bristen dessutom öka. Ett alternativ till att vända utvecklingen är genom att använda välfärdsteknik i större utsträckning. På så sätt skulle personalen kunna avlastas. Men trots det går utvecklingen av välfärdsteknik långsamt. Är välfärdsteknik lösningen på äldreomsorgens utmaningar? Kan […]

Lärarutbildningen brottas med stora problem – går situationen att lösa?

Kommissionen för Skattenytta bjuder in till rapportsläpp och seminarium om tillståndet i den svenska lärarutbildningen. Det är sedan lång tid väl känt att lärarutbildningen brottas med stora avhopp och bristande attraktivitet. Men trots detta har man från politiskt håll inte gjort tillräckligt. Går situationen att lösa? Och hur påverkas elever av detta? Medverkar gör Eva […]

Över 10 år av politiska löften – varför har äldreomsorgen inte blivit bättre?

Kommissionen för Skattenytta bjöd in till rapportsläpp och seminarium om varför den svenska äldreomsorgen aldrig tycks bli bättre – trots alla politiska löften, och med fokus på vad som måste förändras för att underlätta för de chefer och medarbetare som arbetar allra närmast våra äldre.  Medverkade gjorde Anna Thoursie, rapportförfattare, Göran Johnsson (fd. Metallbas samt […]

Seminarium: Digitala hjälpmedel inom hälso- och sjukvården – hur?

Hur stor nytta kan digitala verktyg göra i hälso- och sjukvården? Kommissionen för skattenytta bjöd in till seminarium för att diskutera hur hälso- och sjukvården kan arbeta smartare genom att nyttja digitala verktyg. Vi diskuterade varför goda exempel inte sprids över landet och vad man kan göra åt det. Medverkade gjorde Nasim Farrokhnia, hälso- och […]

Statliga bolag – en lek med skattemedel

Staten är Sveriges största och förmodligen sämsta kapitalist. Under den senaste tioårsperioden har nedskrivningarna uppgått till hela 250 miljarder kronor i bolag som Vattenfall, Telia och Postnord. Läs resten av Leif Östlings debattartikel via länken: https://www.di.se/debatt/statliga-bolag-en-lek-med-skattemedel/

Med Sverige genom krisen

Onsdagen 21/2 arrangerade S och M på initiativ av Kommissionen för Skattenytta seminariet “Med Sverige genom krisen”. Klas Eklund och Annika Winsth gav inledningsvis en aktuell bild av svensk ekonomi och satte dagens kris i relation till 1990-talets djupa lågkonjunktur. Därefter utvecklade Daniel Suhonen och Lars Jonung sina respektive bilder av varför – och i […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Presskontakt:
Oskar Rådehed 
073-2042303

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2023

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.