DEBATT
Äldre i Borås är mycket nöjda med sin kostsamma äldreomsorg. Frågan är om kundnöjdheten skulle kunna bestå även om produktiviteten ökade. ”Går det att få samma kvalitet till en lägre kostnad?”, skriver Bettina Kashefi.
Äldreomsorgen brukar vara en av de viktigaste politiska frågorna för en kommun. Så också i år där kommunpolitikerna i landet rankar frågan som nummer två, slagen bara av skolan. Detta enligt en stor enkät i Ekot tidigare i år där drygt 1 700 kommunalpolitiker svarat. Med tanke på att äldreomsorgen kostar 135 miljarder kronor per år så är det ingen orimlig prioritering.
Därför har vi i Kommissionen för skattenytta också ägnat frågan särskild uppmärksamhet. I en ny rapport, ”Kvalitet till varje pris”, har kommissionsledamoten och forskaren i nationalekonomi Mattias Lundbäck studerat hur väl ut olika kommuner kommer vid en jämförelse. För att en sådan övning ska bli meningsfull gäller det att först dela in landets kommuner i olika jämförbara grupper. Att jämföra en kommun i huvudstaden mot en i glesbygd ger sällan några användbara resultat.
Sålunda har kommissionen i denna studie börjat med just detta: Borås hamnar i kategorin ”Större stad” där kommunen ska ha minst 50 000 invånare, varav minst 40 000 ska bo i den största tätorten. Sedan är förstås de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö i en egen kategori, liksom också kommuner med nära pendlingsavstånd till dessa storstäder är.
Först studeras produktiviteten i respektive kommun: Hur mycket äldreomsorg levereras i förhållande till inkomna skattemedel. Detta görs enligt en standardiserad modell som också använts av exempelvis Vårdanalys och ESO. På så sätt får man fram den kommun som är mest produktiv. Utifrån det räknas ett värde på de andra kommunerna fram, det vill säga hur mycket behöver produktiviteten öka för att kommunen i fråga ska vara lika produktivt som den bästa?
Här hamnar Borås näst sist i sin kategori. Bäst är Linköping följd av Västerås och Gävle. I botten återfinns Borlänge, Borås och Halmstad.
Förbättringspotentialen för Borås är 48,0 procent. Produktiviteten behöver alltså förbättras dramatiskt för att Borås ska hamna i topp. Kommunens hantering av skattebetalarnas pengar har således en betydande effektiviseringspotential.
Men för att få en rättvisande bild av verksamheten måste även ett kvalitetsmått tillföras analysen. Hur bra är äldreomsorgen i Borås? Bästa sättet att mäta det är att låta dem som använder tjänsterna betygsätta verksamheten. För det mesta finns här en positiv korrelation, de som har hög produktivitet har också hög kvalitet, och vice versa. Men så är inte fallet i Borås.
Det visar sig nämligen att de kommuninnevånare som brukar tjänster inom äldreomsorgen i Borås är mer nöjda än snittet av kommunerna i undersökningsgruppen. Hela 82 procent av de tillfrågade sade sig vara nöjda med omsorgen. Det är till och med en lite större kundnöjdhet än toppkommunerna Linköping (80 procent) och Västerås (78 procent). Skillnaden mot den kommun som hamnade sämre än Borås i produktivitetsligan, Borlänge (63 procent) är betydande.
Slutsatsen är alltså att de som bäst känner äldreomsorgen i Borås är mycket nöjda med sin kostsamma äldreomsorg. Frågan är då om kundnöjdheten skulle kunna bestå även om produktiviteten ökade. Går det att få samma kvalitet till en lägre kostnad?
Eftersom kommuner som Linköping och Västerås snarast har att ställa sig motsatt fråga – går det att förbättra kvaliteten till samma kostnad? – borde ett erfarenhetsutbyte kommunerna emellan om äldreomsorgen ha möjligheter att resultera i större skattenytta för samtliga inblandade parter.
Bettina Kashefi, kanslichef för Kommissionen för Skattenytta
Kostnadsvariationen mellan olika kommuners grundskoleverksamhet är betydande. I den allmänna debatten utgår man oftast från att merparten av denna variation antingen beror på skillnader i kommunernas förutsättningar att bedriva skolverksamhet eller en vilja att lyfta skolor och kommuner där eleverna har en oförmånlig bakgrund. Den här rapporten visar att det finns ytterligare och oförklarade variationer. […]
Detta seminarium kommer att slå hål på myten om att kostnadsvariationen i skolan endast beror på socioekonomiska skillnader eller geografi. För när hänsyn tagits till de möjliga förklaringarna återstår trots detta en stor oförklarad variation. Att skolkostnaderna varierar beroende på geografiska och demografiska faktorer är inget nytt. Inte heller att kostnaden varierar mellan olika kommungrupper. Inom […]
Förvaltningsanslagen för våra myndigheter har ökat med 82 miljarder kronor på drygt tio år. 141 av 344 myndigheter har under 50 anställda. Behövs verkligen ”pyttemyndigheterna”, undrar Leif Östling i Di Debatt (4/3). För närvarande pågår en känslostyrd diskussion kring regeringens beslut att inte förlänga vissa generaldirektörsförordnanden, respektive att inte i förtid avsluta andra. För mig […]
Sverige är ordförande i EU i vår. Det är ett utmärkt tillfälle att öka kontrollen av budgeten. Hur kan EU:s stora budget användas mer effektivt? Kan vi skattebetalare vara säkra på att den gigantiska återhämtningsfonden hamnar rätt? Går det att stoppa missbruk och fusk? Vad får vi egentligen för pengarna? Leif Östling önskar att EU tittar närmare […]
”Som medborgare är det bara att tacka för att Leif Östling efter sin ordförandetid i Svenskt Näringsliv har fortsatt att intressera sig för vilken return on investment som svenska skattebetalare borde kunna förvänta sig.” Det skriver Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet (14/2).
”Mannen som frågade vad fan vi får för skattepengarna tillsatte en granskning för att ta reda på just det. Nu är resultatet här. Slutsatsen? Skatteslöseriet var värre än han trodde. Det måste bli slutet för politikers iver att ständigt kräva medborgarna på mer pengar.” De skriver Susanna Silfverskiöld i Smedjan (9/2). Läs hela årsrapporten här. […]
”Kommissionen för skattenytta presenterade i förra veckan sitt bokslut för 2022. Det är ingen uppmuntrande läsning för den som tycker att staten borde uppvisa samma omsorg om skattepengarna när de spenderas som när de drivs in.” Skriver Henrik Westman i Dagens Industri (31/1)
Leif Östling intervjuas i Dagens Industri om sitt initiativ Kommissionen för Skattenytta. Han konstaterar där att ”Grundproblemet är inte, som de flesta tror, brist på resurser. Problemet är hur resurserna används. Vårt grävande visar ett otroligt resursslöseri, som i sin tur verkar bero på bristande ledarskap och styrning, luddiga mål och noll uppföljning. En fastighet […]
Swishnummer: 123 077 17 58
Bankgiro: 5822-8891
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023
