Kan äldreomsorgen drivas billigare med bevarad kvalitet?

november 5, 2022

DEBATT

Äldre i Borås är mycket nöjda med sin kostsamma äldreomsorg. Frågan är om kundnöjdheten skulle kunna bestå även om produktiviteten ökade. ”Går det att få samma kvalitet till en lägre kostnad?”, skriver Bettina Kashefi.

Äldreomsorgen brukar vara en av de viktigaste politiska frågorna för en kommun. Så också i år där kommunpolitikerna i landet rankar frågan som nummer två, slagen bara av skolan. Detta enligt en stor enkät i Ekot tidigare i år där drygt 1 700 kommunalpolitiker svarat. Med tanke på att äldreomsorgen kostar 135 miljarder kronor per år så är det ingen orimlig prioritering.

Därför har vi i Kommissionen för skattenytta också ägnat frågan särskild uppmärksamhet. I en ny rapport, ”Kvalitet till varje pris”, har kommissionsledamoten och forskaren i nationalekonomi Mattias Lundbäck studerat hur väl ut olika kommuner kommer vid en jämförelse. För att en sådan övning ska bli meningsfull gäller det att först dela in landets kommuner i olika jämförbara grupper. Att jämföra en kommun i huvudstaden mot en i glesbygd ger sällan några användbara resultat.

Sålunda har kommissionen i denna studie börjat med just detta: Borås hamnar i kategorin ”Större stad” där kommunen ska ha minst 50 000 invånare, varav minst 40 000 ska bo i den största tätorten. Sedan är förstås de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö i en egen kategori, liksom också kommuner med nära pendlingsavstånd till dessa storstäder är.

Först studeras produktiviteten i respektive kommun: Hur mycket äldreomsorg levereras i förhållande till inkomna skattemedel. Detta görs enligt en standardiserad modell som också använts av exempelvis Vårdanalys och ESO. På så sätt får man fram den kommun som är mest produktiv. Utifrån det räknas ett värde på de andra kommunerna fram, det vill säga hur mycket behöver produktiviteten öka för att kommunen i fråga ska vara lika produktivt som den bästa?

Här hamnar Borås näst sist i sin kategori. Bäst är Linköping följd av Västerås och Gävle. I botten återfinns Borlänge, Borås och Halmstad.

Förbättringspotentialen för Borås är 48,0 procent. Produktiviteten behöver alltså förbättras dramatiskt för att Borås ska hamna i topp. Kommunens hantering av skattebetalarnas pengar har således en betydande effektiviseringspotential.

Men för att få en rättvisande bild av verksamheten måste även ett kvalitetsmått tillföras analysen. Hur bra är äldreomsorgen i Borås? Bästa sättet att mäta det är att låta dem som använder tjänsterna betygsätta verksamheten. För det mesta finns här en positiv korrelation, de som har hög produktivitet har också hög kvalitet, och vice versa. Men så är inte fallet i Borås.

Det visar sig nämligen att de kommuninnevånare som brukar tjänster inom äldreomsorgen i Borås är mer nöjda än snittet av kommunerna i undersökningsgruppen. Hela 82 procent av de tillfrågade sade sig vara nöjda med omsorgen. Det är till och med en lite större kundnöjdhet än toppkommunerna Linköping (80 procent) och Västerås (78 procent). Skillnaden mot den kommun som hamnade sämre än Borås i produktivitetsligan, Borlänge (63 procent) är betydande.

Slutsatsen är alltså att de som bäst känner äldreomsorgen i Borås är mycket nöjda med sin kostsamma äldreomsorg. Frågan är då om kundnöjdheten skulle kunna bestå även om produktiviteten ökade. Går det att få samma kvalitet till en lägre kostnad?

Eftersom kommuner som Linköping och Västerås snarast har att ställa sig motsatt fråga – går det att förbättra kvaliteten till samma kostnad? – borde ett erfarenhetsutbyte kommunerna emellan om äldreomsorgen ha möjligheter att resultera i större skattenytta för samtliga inblandade parter.

Bettina Kashefi, kanslichef för Kommissionen för Skattenytta

DELA!

Relaterat innehåll

Vem granskar myndigheterna och vem granska egentligen kommunerna? | Helena Lindberg, fd riksrevisor

Hur väl används våra skattepengar egentligen, och vem ser till att myndigheterna håller koll på pengarna? Riksrevisionen ska fungera som en oberoende kontroll – men gör den det på riktigt, eller finns det svagheter? I veckans avsnitt av Skattenyttapodden pratar vi om statlig effektivitet, ansvarstagande och granskning. Gäster är Helena Lindberg, tidigare riksrevisor, och Ann-Marie […]

Hur ska Sverige hantera krigsekonomi och tullkrig? | Susanne Spector, Mattias Lundbäck

Svenska hushåll pressas av höga matpriser, sjunkande reallöner och osäkra räntor – samtidigt som Sverige måste finansiera historiskt stora satsningar på försvar och kärnkraft. Kan vi verkligen ha råd med allt detta samtidigt? I veckans avsnitt av Skattenyttapodden gästar Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank, och Mattias Lundbäck, doktor i nationalekonomi och analytiker på Kommissionen […]

Hur mycket påverkar artificiell intelligens framtidens arbetsmarknad?

I det här avsnittet av Skattenyttapodden gästas vi av Patrick Joyce, chefekonom på Almega och författare till den nya rapporten ”Jobb som ersätts av AI och jobb som kompletteras”, samt Mattias Lundbäck, doktor i nationalekonomi och analytiker på Kommissionen för Skattenytta. Vi diskuterar: 🔹 Vilka jobb som försvinner – och vilka som blir viktigare än […]

EU-miljarderna – Vart tar våra pengar vägen?

Sverige betalar varje år in 44 miljarder kronor till EU – men vi får bara tillbaka mellan 12 och 18 miljarder i stöd. Vad används de pengarna till? Är systemet rättvist? Och viktigast av allt – ger EU-stöden någon skattenytta? I detta avsnitt av Skattenyttapodden gästar Lars Jagrén, senioranalytiker på Kommissionen för Skattenytta, och Alexandra […]

Varför tillåts kommuner och regioner att ”bränna sin budget”?

Varför spenderas skattemedel på impulsinköp i slutet av budgetåret? Är det en nödvändig strategi för att behålla resurser eller ett systemfel som leder till slöseri? I det här avsnittet av Skattenyttapodden diskuterar vi ”att bränna budgeten” – ett fenomen där kommuner och regioner använder upp sitt överskott för att undvika framtida budgetnedskärningar. Vi reder ut […]

Debatt: När alla är överens ska vi vara på vår vakt

Nu står vi inför ytterligare en stor satsning som ingen är emot. Försvarsutgifterna. Låt oss tänka efter före den här gången. Regeringen måste presentera en tydlig och detaljerad plan för hur skattepengarna ska användas, skriver Leif Östling, ordförande Kommissionen för skattenytta.  Läs artikeln via länken: https://www.di.se/debatt/nar-alla-ar-overens-ska-vi-vara-pa-var-vakt

Varför har VA-avgifterna skenat med 141 procent? | Ulf Perbo, Lars Jagrén

I veckans avsnitt av Skattenyttapodden diskuterar vi varför VA-avgifterna har skenat snabbare än inflationen. Vad ligger bakom denna utveckling och är det en nödvändig kostnad eller ett tecken på kommunal ineffektivitet? Medverkar gör Lars Jagrén och Ulf Perbo. Progammet leds av Oskar Rådehed. Stora skillnader mellan kommunerna – vad beror det på? Är VA-avgifter en […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.

Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891

Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Presskontakt:
Oskar Rådehed 
073-2042303

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2025

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.