När Kommissionen för Skattenytta analyserar ledarskapet inom svensk äldreomsorg kan vi titta på konkreta data, som antalet anställda per chef och utbildningsnivån för de anställda. Men det vore naivt att tro att man med dessa mått skulle kunna förstå essensen i äldreomsorgens ledarskap. I bästa fall är statistiken en pusselbit för att förstå mekanismerna bakom.
AI kan däremot med sin förmåga att förstå språk ta ytterligare ett steg i den kvalitativa analysen. På sätt och vis kan kvalitativa data behandlas som om de vore kvantitativa. Kommunernas styrdokument behöver inte längre reduceras till nyckeltal – AI kommer i framtiden att kunna uttolka värderingar och intentioner på ett helt annat sätt än i dag.
Därför är det självklart att Kommissionen, förutom att titta på nyckeltal, även försöker se hur verktyg som GPT-4 kan hjälpa till vid analysen av offentlig sektor. Den 6 november i år släppte Open AI ett nytt API (Application Programming Interface) för att skräddarsy sina analysverktyg. De kallar det för ”agenter”. Företag och organisationer kan mot en avgift använda egna data för att träna GPT-4.
Kommissionen är en av de första aktörerna i Sverige som har implementerat OpenAI:s agentfunktion. Eftersom Open AI:s API är väldigt nytt sker utvecklingen trevande. Men vi kommer så snart som möjligt att släppa ut vår robot i det fria. Vi hoppas att ni har möjlighet att testa och ge feedback på vår Skattenyttarobot – vad vi vet den första AI-roboten som är specialiserad på effektiviteten i offentlig sektor.
Överallt talas det om artificiell intelligens. GPT-4 kan på ett ögonblick förbättra, förändra och föreslå programkod. Det är inte så att man bara kan tala om för AI att konstruera en app. Man har mycket större nytta av GPT om man känner till grunderna i programmering. Men den kan göra en medelmåttig programmerare till en bra programmerare. Eller en duktig programmerare till en snabbare programmerare.
GPT-4 är expert på språkanalys. Datorer har traditionellt förknippats med matematik och algoritmer. Men i och med de neurala nätverken som GPT börjar datorerna använda det mänskliga språket som verktyg. GPT är väldigt bra på programkod, som är logiskt uppbyggd, men kan på ett liknande sätt tolka lagtext – som ju till sin struktur också är logiskt uppbyggd.
”Om du har vissa egenskaper [exempelvis är arbetslös] så ska Arbetslöshetsförsäkringen betala ut en summa som uppgår till en viss andel av din tidigare lön.”
Lagtext är förvånansvärt lik programkod till sin struktur.
Det gör att datorer inte bara kan utföra kvantitativ analys utan även kvalitativ analys av offentliga dokument. Och mycket av det underlag som används för politiska beslut är kvalitativt. En chefs förmåga att leda en organisation och organisationens värderingar kan exempelvis sällan kvantifieras med enkla nyckeltal.
Den tionde juni 2022 gav den förra regeringen utredaren Per Johansson i uppdrag att utvärdera de förändringar i sjukförsäkringen som genomfördes 2021. Det handlar bland annat om undantag för den skarpa gränsen för hur länge någon kan vara sjukskriven, trots att personen har arbetsförmåga i något annat arbete än sitt nuvarande. Syftet med förändringarna var […]
Taylorism eller Toyota? Många kommuner mäter på minutbasis vad personalen gör hos de äldre. Men får man ut maximalt genom att rationalisera arbetet enligt Taylors principer eller genom att höja kompetensen och engagemanget hos de anställda? När varje chef tvingas ta hand om 40, ibland upp mot 50, anställda kan Taylorismen te sig lockande. Behövs […]
Vad är det för likhet mellan offentlig upphandling och ekonomisk brottslighet? Efter att ha läst Jens Nylanders senaste blogginlägg om den statliga myndigheten Vinnovas upphandling av konsulter frågar man sig snarare vilka skillnaderna är. Det verkar som att de ramavtal som myndigheten har tecknat inte har så mycket att göra med själva upphandlingen. Som när […]
Uttrycket Ockhams rakkniv härstammar från den engelska franciskanermunken William av Ockham som levde under 1300-talet, även om han själv aldrig formulerade principen i dessa termer. Principen kan sammanfattas som: ”Man ska inte multiplicera entiteter utöver nödvändighet.” I praktiken innebär detta att när man ställs inför flera hypoteser som förklarar samma fenomen, bör man välja den […]
Hamstern har, trots sin begränsade hjärnkapacitet, förmåga att planera inför framtiden. Ni blir säkert inte överraskade av att det är just detta djur som gett upphov till begreppet “hamstra”, det vill säga att spara av tillgångar för att kunna konsumera i framtiden. I en enkät som SVT Nyheter skickat ut till landets 21 regioner och […]
Onsdagen 21/2 arrangerade S och M på initiativ av Kommissionen för skattenytta seminariet “Med Sverige genom krisen”. Klas Eklund och Annika Winsth gav inledningsvis en aktuell bild av svensk ekonomi och satte dagens kris i relation till 1990-talets djupa lågkonjunktur. Därefter utvecklade Daniel Suhonen och Lars Jonung sina respektive bilder av varför – och i vilken utsträckning […]
PISA-mätningarna är det i dag bästa underlaget för att jämföra hur elever i olika länder presterar i skolan. Men när olika länder ligger såpass nära varandra resultatmässigt finns ändå en risk för att faktorer som inte har med kunskaperna överskuggar skillnaderna mellan olika länder. Sverige fick i den senaste PISA mätningen rekorddåliga resultat. Men detsamma […]
Riksdagsledamoten Adam Reutersköld berättade under Skattenyttas seminarium om regelkrångel att “… fem centimeter kan kosta 150 miljarder”.
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023