När Kommissionen för Skattenytta analyserar ledarskapet inom svensk äldreomsorg kan vi titta på konkreta data, som antalet anställda per chef och utbildningsnivån för de anställda. Men det vore naivt att tro att man med dessa mått skulle kunna förstå essensen i äldreomsorgens ledarskap. I bästa fall är statistiken en pusselbit för att förstå mekanismerna bakom.
AI kan däremot med sin förmåga att förstå språk ta ytterligare ett steg i den kvalitativa analysen. På sätt och vis kan kvalitativa data behandlas som om de vore kvantitativa. Kommunernas styrdokument behöver inte längre reduceras till nyckeltal – AI kommer i framtiden att kunna uttolka värderingar och intentioner på ett helt annat sätt än i dag.
Därför är det självklart att Kommissionen, förutom att titta på nyckeltal, även försöker se hur verktyg som GPT-4 kan hjälpa till vid analysen av offentlig sektor. Den 6 november i år släppte Open AI ett nytt API (Application Programming Interface) för att skräddarsy sina analysverktyg. De kallar det för ”agenter”. Företag och organisationer kan mot en avgift använda egna data för att träna GPT-4.
Kommissionen är en av de första aktörerna i Sverige som har implementerat OpenAI:s agentfunktion. Eftersom Open AI:s API är väldigt nytt sker utvecklingen trevande. Men vi kommer så snart som möjligt att släppa ut vår robot i det fria. Vi hoppas att ni har möjlighet att testa och ge feedback på vår Skattenyttarobot – vad vi vet den första AI-roboten som är specialiserad på effektiviteten i offentlig sektor.
Överallt talas det om artificiell intelligens. GPT-4 kan på ett ögonblick förbättra, förändra och föreslå programkod. Det är inte så att man bara kan tala om för AI att konstruera en app. Man har mycket större nytta av GPT om man känner till grunderna i programmering. Men den kan göra en medelmåttig programmerare till en bra programmerare. Eller en duktig programmerare till en snabbare programmerare.
GPT-4 är expert på språkanalys. Datorer har traditionellt förknippats med matematik och algoritmer. Men i och med de neurala nätverken som GPT börjar datorerna använda det mänskliga språket som verktyg. GPT är väldigt bra på programkod, som är logiskt uppbyggd, men kan på ett liknande sätt tolka lagtext – som ju till sin struktur också är logiskt uppbyggd.
”Om du har vissa egenskaper [exempelvis är arbetslös] så ska Arbetslöshetsförsäkringen betala ut en summa som uppgår till en viss andel av din tidigare lön.”
Lagtext är förvånansvärt lik programkod till sin struktur.
Det gör att datorer inte bara kan utföra kvantitativ analys utan även kvalitativ analys av offentliga dokument. Och mycket av det underlag som används för politiska beslut är kvalitativt. En chefs förmåga att leda en organisation och organisationens värderingar kan exempelvis sällan kvantifieras med enkla nyckeltal.
Frågan i rubriken kan tyckas märklig. Naturligtvis tycker ingen om vårdköer. Men ändå – i Sverige står ett stort antal människor i vårdkö. Så vårdköerna måste fylla någon funktion för någon – annars skulle de rimligen inte finnas. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skriver på sin egen hemsida: “Om vårdens kapacitet skulle öka med 1,3 […]
Diskussionen om svenskt utlandsbistånd har länge varit polariserad. Kritiken mot biståndets inriktning och innehåll kommer i allmänhet från höger. Många minns nog Bai Bang i Vietnam. Platsen var föremål för Sveriges genom tiderna största biståndsprojekt i form av ett stort pappersbruk invigt 1982. Den totala svenska insatsen blev motsvarande två miljarder kronor i dagens penningvärde. […]
När Riksrevisionen i början av året i två rapporter konstaterade att både SiS-hem och HVB-hem lämnar mycket att önska var tystnaden närmast total från medierna (RiR 2024:7, 2024:9). Här på Kommissionen för Skattenytta valde vi dock att starta en egen analys. Vi ville se om det går att se om vissa kommuner är bättre på […]
Så var budgeten för 2025 lagd. Och så har ytterligare diskussioner kring marginaltänkande dragit igång. I sedvanlig ordning ligger fokus på de 60 miljarder som politikerna skjuter till – snarare än på de 2 800 miljarder som redan finns. Journalister och skattebetalare måste bli bättre på att analysera den politiska retoriken och taktiken och inte låta […]
Diskussionen om Northvolts problem har slutligen nått riksmedia. Röster höjs för att staten ska gå in med fler kreditgarantier och stöd. Regeringen säger dock blankt nej, vilket är bra. Det offentliga tar sin del genom att betala för samhällsservice och infrastruktur – också det ett risktagande med tanke på att projektet kanske aldrig lyfter. Ett […]
Nationellt ledtidsindex, som tas fram på initiativ av Bygg i Tid, undersöker årligen ledtiderna i 48 kommuner som tillsammans står för 79 procent av Sveriges byggande och 56 procent av landets befolkning. Intressant nog visar undersökningen att skillnaderna mellan kommuner är väldigt stora. I Sollentuna tar det 5,5 år från detaljplan till laga kraft, medan […]
Kommissionen för Skattenytta är en av många aktörer som försöker utvärdera verksamheten som bedrivs med offentliga medel. Vid sidan av oss finns Rådet för Kommunalekonomiska analyser (RKA) som ägs av Sveriges Kommuner och Regioner tillsammans med staten. RKA publicerar löpande data i databasen Kolada. Vi har även Riksrevisionen, som numera är Riksdagens granskningsorgan, men som […]
“Skolans uppgift är som sig bör – att skola arbetskraften.” Så skaldar proggruppen Blå Tåget i låten “Staten och kapitalet”. Och möjligen var detta ett relevant mål när låten skrevs. I dag handlar det om helt andra saker. Politiska partier och intresseorganisationer föreslår ständigt nya ämnen, som komplement till de befintliga. “Privatekonomi ska vara ett […]
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024