En av ledamöterna i Kommissionen för Skattenytta fick en intern informationsfilm från Skolverket skickad till sig. Helt intern var den kanske inte då den ligger på YouTube. Ändå har filmen ett stort allmänintresse – men kanske inte främst för att den förmedlar kunskap om hur Skolverket arbetar med IT, utan snarare om hur administrativ överbyggnad lever sitt eget liv. Expressens ledare illustrerar detta.
”Fyra personer sitter i en luftig myndighetslokal med blonda träslag och gröna växter. Högst normalt. Mannen är generaldirektör Peter Fredriksson, de övriga tre kvinnor: en pressekreterare, chefen för ’avdelningen för verksamhetsutvecklingsstöd’ och en tredje, som är både verksamhetsutvecklare och innovationsledare.
– Innovationsledare, vilken spännande titel! säger pressisen, som agerar programledare.
Alla ler.
Ämnet för dagen är ’Skolverkets digitala utveckling’. Fast om man inte snappar upp just de orden är man hjälplöst förlorad. Då är det omöjligt att gissa vad det är för märklig film man har ramlat över.”
Skolverkets film undanröjer varje tvivel om att det går att fylla en fyrtiominutersintervju med … ingenting. Även om filmen har visst underhållningsvärde är den oförarglig. Det oroväckande är att den kanske säger något om hur arbetet på myndigheten (och kanske ibland på andra myndigheter) fungerar.
I Dagens Nyheter (5/2) skriver Johan Alvehus och Gustav Kastberg Weischelberger om en ständigt svällande byråkrati. De varnar för ”strategerna som slipper göra jobbet”. Och redan 1955 varnade historikern C Northcote Parkinson i en artikel i tidskriften The Economist för byråkratins förmåga att skapa arbetsuppgifter ur tomma intet. Parkinson konstaterade att ”… arbete expanderar tills det upptar den tid som är avsatt för dess utförande”.
Antalet anställda på Skolverket har ökat från 350 personer 2010 till 900 idag. Det kostar förstås pengar. Men det stora problemet är dock möjligen inte byråkratin som sådan – utan de arbetsuppgifter som byråkratin skapar för den egentliga verksamheten. Alla dessa planer och utvecklingsprojekt och återrapporteringar.
Säkert har anställda på svenska myndigheter i regel en hög moral och arbetar för samhällets bästa. Men ändå insmyger sig ett litet tvivel när man ser filmen – hade Parkinson kanske en poäng? Skulle det vara möjligt att lösa myndighetens viktiga uppgifter med en mindre arbetsstyrka än dagens 900 anställda – en siffra som på drygt tio år mer än fördubblats?
Dagens Arena skriver 11/3 om Kommissionen för Skattenytta: ”Om folk tappar förtroendet för sjukvården är det lättare att argumentera för att den inte längre ska finansieras gemensamt, över skatten, utan av var och en privat. Till exempel med hjälp av privata sjukvårdsförsäkringar. Kommissionen för skattenytta, som Leif Östling startade för ett par år sedan, har […]
Sveriges Kommuner och Regioner har sedan länge arbetat med öppna jämförelser mellan kommuner och regioner. Man kan i databasen Kolada jämföra kostnader och olika kvalitetsindikationer på områden som sjukvård, äldreomsorg, skola och mycket annat. Kommunernas politik och agerande kan emellertid även påverka den lokala ekonomin i stort. Svenskt Näringsliv redovisar årligen en undersökning om näringslivsklimatet […]
Skattenytta granskar i första hand verksamhet som finansieras med skattemedel. Allmänna Arvsfonden finansieras inte av skatt – utan av arv. Men det handlar trots allt om före detta skattebetalare och därför är verksamheten ändå värd att granska. ” I slutet av 2021 uppgick marknadsvärdet av Allmänna arvsfondens nettokapital till cirka 13 miljarder kronor. Samma år […]
Alla bubblor är inte gröna. Men politiska ambitioner att förbättra miljön och minska utsläppen av koldioxid får i vissa fall negativa sidoeffekter. När goda ändamål tillåts helga medlen blir det ibland fel. Trots vällovliga ambitioner leder satsningarna fel. Christian Sandström, biträdande professor vid Jönköping International Business School och Ratio, har i en rapport för Kommissionen […]
Regeringen är i färd med att organisera om svensk sjukvård. Forskare tittat på länder som varit framgångsrika. Vad kan vi i Sverige inspireras av? I Tidöavtalet står det att en utredning ska titta på om sjukvården ska hanteras nationellt i stället för i regionerna. Syfte är ”… att åstadkomma en hälso- och sjukvård som ges […]
I regeringens budgetproposition står det att: ”Statens resurser ska användas effektivt”. Det är utmärkt om våra gemensamma resurser hanteras på smartast möjliga sätt. Vi har flera förslag på hur. Det är mycket bra att Ulf Kristerssons nya regering lovar att staten ”tydligare och bättre ska prioritera sina kärnverksamheter”. Kommissionen för Skattenytta har i ett flertal […]
Kommissionen för Skattenytta har på olika sätt belyst problemen med de återkommande fördyringarna av infrastrukturprojekt i Sverige. Budgetarna överskrids i det närmaste regelbundet, och uppföljningen av projekten och förklaringarna till fördyringarna är ofta bristfällig. En annan del av problemen på infrastruktursidan är det bristande underhållet. I samband med att regeringen veckan före midsommar presenterade sin […]
Är höga kommunala avgiftsökningar ett tecken på ineffektivitet? Eller är det dolda skatter? Varje år tar Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna Sverige fram en s.k. Nils Holgersson-rapport som visar kostnadsutvecklingen i alla kommuner för de avgifter som påverkar boendet. Det man analyserar är fjärrvärme, el, vatten och avlopp samt avfall för […]
Swishnummer: 123 077 17 58
Bankgiro: 5822-8891
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023
