En av ledamöterna i Kommissionen för Skattenytta fick en intern informationsfilm från Skolverket skickad till sig. Helt intern var den kanske inte då den ligger på YouTube. Ändå har filmen ett stort allmänintresse – men kanske inte främst för att den förmedlar kunskap om hur Skolverket arbetar med IT, utan snarare om hur administrativ överbyggnad lever sitt eget liv. Expressens ledare illustrerar detta.
”Fyra personer sitter i en luftig myndighetslokal med blonda träslag och gröna växter. Högst normalt. Mannen är generaldirektör Peter Fredriksson, de övriga tre kvinnor: en pressekreterare, chefen för ’avdelningen för verksamhetsutvecklingsstöd’ och en tredje, som är både verksamhetsutvecklare och innovationsledare.
– Innovationsledare, vilken spännande titel! säger pressisen, som agerar programledare.
Alla ler.
Ämnet för dagen är ’Skolverkets digitala utveckling’. Fast om man inte snappar upp just de orden är man hjälplöst förlorad. Då är det omöjligt att gissa vad det är för märklig film man har ramlat över.”
Skolverkets film undanröjer varje tvivel om att det går att fylla en fyrtiominutersintervju med … ingenting. Även om filmen har visst underhållningsvärde är den oförarglig. Det oroväckande är att den kanske säger något om hur arbetet på myndigheten (och kanske ibland på andra myndigheter) fungerar.
I Dagens Nyheter (5/2) skriver Johan Alvehus och Gustav Kastberg Weischelberger om en ständigt svällande byråkrati. De varnar för ”strategerna som slipper göra jobbet”. Och redan 1955 varnade historikern C Northcote Parkinson i en artikel i tidskriften The Economist för byråkratins förmåga att skapa arbetsuppgifter ur tomma intet. Parkinson konstaterade att ”… arbete expanderar tills det upptar den tid som är avsatt för dess utförande”.
Antalet anställda på Skolverket har ökat från 350 personer 2010 till 900 idag. Det kostar förstås pengar. Men det stora problemet är dock möjligen inte byråkratin som sådan – utan de arbetsuppgifter som byråkratin skapar för den egentliga verksamheten. Alla dessa planer och utvecklingsprojekt och återrapporteringar.
Säkert har anställda på svenska myndigheter i regel en hög moral och arbetar för samhällets bästa. Men ändå insmyger sig ett litet tvivel när man ser filmen – hade Parkinson kanske en poäng? Skulle det vara möjligt att lösa myndighetens viktiga uppgifter med en mindre arbetsstyrka än dagens 900 anställda – en siffra som på drygt tio år mer än fördubblats?
Diskussionen om svenskt utlandsbistånd har länge varit polariserad. Kritiken mot biståndets inriktning och innehåll kommer i allmänhet från höger. Många minns nog Bai Bang i Vietnam. Platsen var föremål för Sveriges genom tiderna största biståndsprojekt i form av ett stort pappersbruk invigt 1982. Den totala svenska insatsen blev motsvarande två miljarder kronor i dagens penningvärde. […]
När Riksrevisionen i början av året i två rapporter konstaterade att både SiS-hem och HVB-hem lämnar mycket att önska var tystnaden närmast total från medierna (RiR 2024:7, 2024:9). Här på Kommissionen för Skattenytta valde vi dock att starta en egen analys. Vi ville se om det går att se om vissa kommuner är bättre på […]
Så var budgeten för 2025 lagd. Och så har ytterligare diskussioner kring marginaltänkande dragit igång. I sedvanlig ordning ligger fokus på de 60 miljarder som politikerna skjuter till – snarare än på de 2 800 miljarder som redan finns. Journalister och skattebetalare måste bli bättre på att analysera den politiska retoriken och taktiken och inte låta […]
Diskussionen om Northvolts problem har slutligen nått riksmedia. Röster höjs för att staten ska gå in med fler kreditgarantier och stöd. Regeringen säger dock blankt nej, vilket är bra. Det offentliga tar sin del genom att betala för samhällsservice och infrastruktur – också det ett risktagande med tanke på att projektet kanske aldrig lyfter. Ett […]
Nationellt ledtidsindex, som tas fram på initiativ av Bygg i Tid, undersöker årligen ledtiderna i 48 kommuner som tillsammans står för 79 procent av Sveriges byggande och 56 procent av landets befolkning. Intressant nog visar undersökningen att skillnaderna mellan kommuner är väldigt stora. I Sollentuna tar det 5,5 år från detaljplan till laga kraft, medan […]
Kommissionen för Skattenytta är en av många aktörer som försöker utvärdera verksamheten som bedrivs med offentliga medel. Vid sidan av oss finns Rådet för Kommunalekonomiska analyser (RKA) som ägs av Sveriges Kommuner och Regioner tillsammans med staten. RKA publicerar löpande data i databasen Kolada. Vi har även Riksrevisionen, som numera är Riksdagens granskningsorgan, men som […]
“Skolans uppgift är som sig bör – att skola arbetskraften.” Så skaldar proggruppen Blå Tåget i låten “Staten och kapitalet”. Och möjligen var detta ett relevant mål när låten skrevs. I dag handlar det om helt andra saker. Politiska partier och intresseorganisationer föreslår ständigt nya ämnen, som komplement till de befintliga. “Privatekonomi ska vara ett […]
USA har sedan 2018 en lag känd som ”OPEN Government Data Act”. Den är en del av Foundations for Evidence-Based Policymaking Act från 2018. Data som finansieras av federala pengar måste göras tillgängliga för allmänheten. Nu har EU fått motsvarande bestämmelser, men mer formaliserade. EU-kommissionen har identifierat särskilt värdefulla datamängder som en del av sin […]
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024