Skolverkets internfilm är illavarslande

februari 10, 2023

Mattias Lundbäck
Skolverkets informationsfilm om myndighetens IT-strategi

En av ledamöterna i Kommissionen för Skattenytta fick en intern informationsfilm från Skolverket skickad till sig. Helt intern var den kanske inte då den ligger på YouTube. Ändå har filmen ett stort allmänintresse – men kanske inte främst för att den förmedlar kunskap om hur Skolverket arbetar med IT, utan snarare om hur administrativ överbyggnad lever sitt eget liv. Expressens ledare illustrerar detta.

”Fyra personer sitter i en luftig myndighetslokal med blonda träslag och gröna växter. Högst normalt. Mannen är generaldirektör Peter Fredriksson, de övriga tre kvinnor: en pressekreterare, chefen för ’avdelningen för verksamhetsutvecklingsstöd’ och en tredje, som är både verksamhetsutvecklare och innovationsledare.

– Innovationsledare, vilken spännande titel! säger pressisen, som agerar programledare. 

Alla ler. 

Ämnet för dagen är ’Skolverkets digitala utveckling’. Fast om man inte snappar upp just de orden är man hjälplöst förlorad. Då är det omöjligt att gissa vad det är för märklig film man har ramlat över.”

Skolverkets film undanröjer varje tvivel om att det går att fylla en fyrtiominutersintervju med … ingenting. Även om filmen har visst underhållningsvärde är den oförarglig. Det oroväckande är att den kanske säger något om hur arbetet på myndigheten (och kanske ibland på andra myndigheter) fungerar.

I Dagens Nyheter (5/2) skriver Johan Alvehus och Gustav Kastberg Weischelberger om en ständigt svällande byråkrati. De varnar för ”strategerna som slipper göra jobbet”. Och redan 1955 varnade historikern C Northcote Parkinson i en artikel i tidskriften The Economist för byråkratins förmåga att skapa arbetsuppgifter ur tomma intet. Parkinson konstaterade att ”… arbete expanderar tills det upptar den tid som är avsatt för dess utförande”.

Antalet anställda på Skolverket har ökat från 350 personer 2010 till 900 idag. Det kostar förstås pengar. Men det stora problemet är dock möjligen inte byråkratin som sådan – utan de arbetsuppgifter som byråkratin skapar för den egentliga verksamheten. Alla dessa planer och utvecklingsprojekt och återrapporteringar.

Säkert har anställda på svenska myndigheter i regel en hög moral och arbetar för samhällets bästa. Men ändå insmyger sig ett litet tvivel när man ser filmen – hade Parkinson kanske en poäng? Skulle det vara möjligt att lösa myndighetens viktiga uppgifter med en mindre arbetsstyrka än dagens 900 anställda – en siffra som på drygt tio år mer än fördubblats?

DELA!

Relaterat innehåll

Plockar vi hallonen ur biståndsbudgeten?

Den svenska biståndsmyndigheten SIDA:s projekt med ekologisk hallonodling i Kosovo har ett vällovligt syfte. Men är detta vad svenska biståndsmedel egentligen ska användas till? Det finns så många frågor – bland annat om det är lämpligt att ett sådant projekt styrs från ett främmande land. Vad kostar administrationen av projektet och hur mycket blir kvar […]

Hur ser skattenyttan ut i svensk skola?

I Sverige läggs var sjunde skattekrona på utbildning. Trots detta ökar andelen underkända elever och Sveriges resultat i internationella PISA-undersökningar. Leder mer pengar till skolan till högre resultat? Den totala kostnaden för utbildning Sverige uppgick 2020 till ca 357 miljarder kronor. Av dessa gick 222 miljarder kronor till för- och grundskola och 54 miljarder till […]

Skattenyttan inom lag och ordning

Polismyndigheten är Sveriges största myndighet, med uppdrag att minska brottsligheten och öka människors trygghet. År 2020 var den totala kostnaden för trygghet och säkerhet 69 miljarder kronor. Resurserna delades upp enligt fölande: Enligt rapporten “Skattenytta i medborgarnas viktigaste valfrågor?” ligger andelen otrygga medborgare kvar på en fortsatt hög nivå – 25-30% av befolkningen. Vissa brott […]

Sveriges ekonomiska läge och skattenytta

Sverige har under de senaste decennierna fallit tillbaka i OECDs välståndsliga. År 1970 var Sverige på plats fyra, men hade år 2019 fallit ner till elfte plats. Under perioden 1970-2019 var Sverige det enda nordiska land som föll i ranking. Sverige tillsammans med Italien och Grekland är de europeiska länder som fallit mest mellan 1970 […]

Skattenytta i miljö och klimat

Rapporten Skattenytta i medborgarnas prioriterade valfrågor? skriven av Lars Jagrén och Anders Bjurud lyfter ett antal problem med att säkerställa effektiviteten för miljö-och klimatpolitiken. Miljöbalkens regler om miljötillstånd motverkar sitt syfte För 20 år sedan, år 2003, konstaterade Miljöbalkskommittén att miljöbalkens regler om miljötillstånd motverkar sitt syfte. Problemen finns fortfarande kvar och enligt en undersökning […]

Från felaktiga utbetalningar till ökad skattenytta?

Omfattningen av de felaktiga utbetalningarna från samtliga trygghetssystem beräknas uppgå till ca 18 miljarder årligen. Trots att regeringen gjort otaliga utredningar fortsätter brottsligheten att öka och för varje år betalar medborgarna inte bara för brotten utan även för de nya utredningarna. Ett hot mot demokratin Välfärdssystemen byggdes upp i Sverige under 1900-talet och innebär ett […]

Medborgarrevision leder till ökad demokrati 

Tanken på medborgarrevision enligt Mats Svegfors är att kommunerna ska redovisa för sina medborgare vad de fått för pengarna. Medborgarna ska ha möjlighet att själva utvärdera hur väl skola, vård och omsorg utförts. På så sätt ökar kännedomen om hur skattepengarna använts under mandatperioden och väljarna kan göra mer informerade val och därmed stärks demokratin. […]

Ny myndighet ej lösningen

I en DN-debattartikel (20/4) skriver ett antal fackliga företrädare och akademiker att ”… Sverige kan inte längre styras som ett företag”. De har tre konkreta förslag. 1) Sluta hantera staten som ett företag. 2) Skrota de generella besparingarna i staten. 3) Inrätta Myndigheten för god förvaltning. Vi tror att författarna kämpar mot en halmdocka. Precis […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.

Swishnummer: 123 077 17 58

Bankgiro: 5822-8891

Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2023

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.
})