En av ledamöterna i Kommissionen för Skattenytta fick en intern informationsfilm från Skolverket skickad till sig. Helt intern var den kanske inte då den ligger på YouTube. Ändå har filmen ett stort allmänintresse – men kanske inte främst för att den förmedlar kunskap om hur Skolverket arbetar med IT, utan snarare om hur administrativ överbyggnad lever sitt eget liv. Expressens ledare illustrerar detta.
”Fyra personer sitter i en luftig myndighetslokal med blonda träslag och gröna växter. Högst normalt. Mannen är generaldirektör Peter Fredriksson, de övriga tre kvinnor: en pressekreterare, chefen för ’avdelningen för verksamhetsutvecklingsstöd’ och en tredje, som är både verksamhetsutvecklare och innovationsledare.
– Innovationsledare, vilken spännande titel! säger pressisen, som agerar programledare.
Alla ler.
Ämnet för dagen är ’Skolverkets digitala utveckling’. Fast om man inte snappar upp just de orden är man hjälplöst förlorad. Då är det omöjligt att gissa vad det är för märklig film man har ramlat över.”
Skolverkets film undanröjer varje tvivel om att det går att fylla en fyrtiominutersintervju med … ingenting. Även om filmen har visst underhållningsvärde är den oförarglig. Det oroväckande är att den kanske säger något om hur arbetet på myndigheten (och kanske ibland på andra myndigheter) fungerar.
I Dagens Nyheter (5/2) skriver Johan Alvehus och Gustav Kastberg Weischelberger om en ständigt svällande byråkrati. De varnar för ”strategerna som slipper göra jobbet”. Och redan 1955 varnade historikern C Northcote Parkinson i en artikel i tidskriften The Economist för byråkratins förmåga att skapa arbetsuppgifter ur tomma intet. Parkinson konstaterade att ”… arbete expanderar tills det upptar den tid som är avsatt för dess utförande”.
Antalet anställda på Skolverket har ökat från 350 personer 2010 till 900 idag. Det kostar förstås pengar. Men det stora problemet är dock möjligen inte byråkratin som sådan – utan de arbetsuppgifter som byråkratin skapar för den egentliga verksamheten. Alla dessa planer och utvecklingsprojekt och återrapporteringar.
Säkert har anställda på svenska myndigheter i regel en hög moral och arbetar för samhällets bästa. Men ändå insmyger sig ett litet tvivel när man ser filmen – hade Parkinson kanske en poäng? Skulle det vara möjligt att lösa myndighetens viktiga uppgifter med en mindre arbetsstyrka än dagens 900 anställda – en siffra som på drygt tio år mer än fördubblats?
Taylorism eller Toyota? Många kommuner mäter på minutbasis vad personalen gör hos de äldre. Men får man ut maximalt genom att rationalisera arbetet enligt Taylors principer eller genom att höja kompetensen och engagemanget hos de anställda? När varje chef tvingas ta hand om 40, ibland upp mot 50, anställda kan Taylorismen te sig lockande. Behövs […]
Vad är det för likhet mellan offentlig upphandling och ekonomisk brottslighet? Efter att ha läst Jens Nylanders senaste blogginlägg om den statliga myndigheten Vinnovas upphandling av konsulter frågar man sig snarare vilka skillnaderna är. Det verkar som att de ramavtal som myndigheten har tecknat inte har så mycket att göra med själva upphandlingen. Som när […]
Uttrycket Ockhams rakkniv härstammar från den engelska franciskanermunken William av Ockham som levde under 1300-talet, även om han själv aldrig formulerade principen i dessa termer. Principen kan sammanfattas som: ”Man ska inte multiplicera entiteter utöver nödvändighet.” I praktiken innebär detta att när man ställs inför flera hypoteser som förklarar samma fenomen, bör man välja den […]
Hamstern har, trots sin begränsade hjärnkapacitet, förmåga att planera inför framtiden. Ni blir säkert inte överraskade av att det är just detta djur som gett upphov till begreppet “hamstra”, det vill säga att spara av tillgångar för att kunna konsumera i framtiden. I en enkät som SVT Nyheter skickat ut till landets 21 regioner och […]
Onsdagen 21/2 arrangerade S och M på initiativ av Kommissionen för skattenytta seminariet “Med Sverige genom krisen”. Klas Eklund och Annika Winsth gav inledningsvis en aktuell bild av svensk ekonomi och satte dagens kris i relation till 1990-talets djupa lågkonjunktur. Därefter utvecklade Daniel Suhonen och Lars Jonung sina respektive bilder av varför – och i vilken utsträckning […]
PISA-mätningarna är det i dag bästa underlaget för att jämföra hur elever i olika länder presterar i skolan. Men när olika länder ligger såpass nära varandra resultatmässigt finns ändå en risk för att faktorer som inte har med kunskaperna överskuggar skillnaderna mellan olika länder. Sverige fick i den senaste PISA mätningen rekorddåliga resultat. Men detsamma […]
När Kommissionen för Skattenytta analyserar ledarskapet inom svensk äldreomsorg kan vi titta på konkreta data, som antalet anställda per chef och utbildningsnivån för de anställda. Men det vore naivt att tro att man med dessa mått skulle kunna förstå essensen i äldreomsorgens ledarskap. I bästa fall är statistiken en pusselbit för att förstå mekanismerna bakom. […]
Riksdagsledamoten Adam Reutersköld berättade under Skattenyttas seminarium om regelkrångel att “… fem centimeter kan kosta 150 miljarder”.
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023