PISA är inte allt 

februari 2, 2024

Mattias Lundbäck

PISA-mätningarna är det i dag bästa underlaget för att jämföra hur elever i olika länder presterar i skolan. Men när olika länder ligger såpass nära varandra resultatmässigt finns ändå en risk för att faktorer som inte har med kunskaperna överskuggar skillnaderna mellan olika länder.

Sverige fick i den senaste PISA mätningen rekorddåliga resultat. Men detsamma gäller länder som Finland och Norge – och Finland har tidigare framhållits som föredöme för Sverige.

Ibland finns en övertro på mätningar och siffror och en alltför liten tilltro till verkligheten. Säkert är det korrekt att den svenska skolan har försämrats de senaste 30 åren. Men kan vi på ett adekvat sätt rangordna länder som trots allt ligger relativt nära varandra resultatmässigt?

Vi har en ökad segregering och fler utsatta områden. Vi har sannolikt omfattande mätfel i testerna. Och kan vi skilja effekten av skolan från effekten av elevernas sociala bakgrund?

I Skattenyttas rapport “Skattenytta i skolan” använder forskarna Henrik Jordahl och Gabriel Heller Sahlgren ett nytt mått – förädlingsvärde. Tanken är att man genom att mäta hur elevernas kunskaper förbättras från årskurs 6 till årskurs 9 ska kunna fånga en del av de faktorer som inte fångas av betygen eller resultaten på nationella prov. Det är ett sätt att mäta kunskapsutvecklingen – även om vi ännu så länge saknar instrument som centralt rättade nationella prov, som skulle göra det enklare att fånga elevernas sanna utveckling.

Det är värt att ha allt detta i åtanke när man diskuterar den svenska skolan och de fallande resultaten i PISA. Vad vet vi *egentligen* om skolans effekt och vilka effekter är önskvärda. Man får heller inte glömma att skolans uppgift som sig bör är att kvastarna ska sopa bra, det vill säga att vi ska få ett högt välstånd och en fungerande ekonomi. Kunskaperna har ett egenvärde, men också ett instrumentellt värde, eftersom ett bildat folk kan bidra till bättre välfärd och högre BNP. Vid sidan av det kan skolan ha diverse andra sociala mål.

PISA kan vara en indikation på att något gått snett, men precis som när vi jämför sjukvårdens kvalitet mellan olika länder återfinns Sverige alltjämt bland de översta länderna. Att dra väldigt långtgående slutsatser – som att skolan generellt är usel eller att friskolesystemet raserat den svenska kunskapstraditionen – är inte rimligt.

Detta får dock inte hindra oss från att försöka hitta sätt att förbättra det svenska skolväsendet. Låt oss bara inte tro att PISA är sanningen om livet, universum och allting.

DELA!

Relaterat innehåll

Snart släpps Skattenyttaroboten lös …

När Kommissionen för Skattenytta analyserar ledarskapet inom svensk äldreomsorg kan vi titta på konkreta data, som antalet anställda per chef och utbildningsnivån för de anställda. Men det vore naivt att tro att man med dessa mått skulle kunna förstå essensen i äldreomsorgens ledarskap. I bästa fall är statistiken en pusselbit för att förstå mekanismerna bakom. […]

Det Bysantinska riket 

Östromerska riket utgjorde fortsättningen av det Romerska riket och existerade från omkring 330 e.Kr. till 1453 e.Kr. Huvudstaden var Konstantinopel (nuvarande Istanbul), och det var en viktig kulturell och politisk makt under medeltiden. Riket var känt för sin avancerade administration och sitt juridiska system, men också för en komplex och ofta kryptisk byråkrati.  Byråkrati är […]

Normkritisk missbrukarprofilering inte polisens kärnuppgift 

Peter Wennblad konstaterar på SvD ledare att politikerna hellre vill lägga nya uppdrag till våra myndigheter och kommuner – snarare än att se till att de har förutsättningar att utföra de uppdrag de redan fått.  Han har en viktig poäng. Vilken är den grundläggande orsaken till att gängvåldet exploderar i Sverige? Ja, inte är det […]

Plockar vi hallonen ur biståndsbudgeten?

Den svenska biståndsmyndigheten SIDA:s projekt med ekologisk hallonodling i Kosovo har ett vällovligt syfte. Men är detta vad svenska biståndsmedel egentligen ska användas till? Det finns så många frågor – bland annat om det är lämpligt att ett sådant projekt styrs från ett främmande land. Vad kostar administrationen av projektet och hur mycket blir kvar […]

Hur ser skattenyttan ut i svensk skola?

I Sverige läggs var sjunde skattekrona på utbildning. Trots detta ökar andelen underkända elever och Sveriges resultat i internationella PISA-undersökningar. Leder mer pengar till skolan till högre resultat? Den totala kostnaden för utbildning Sverige uppgick 2020 till ca 357 miljarder kronor. Av dessa gick 222 miljarder kronor till för- och grundskola och 54 miljarder till […]

Skattenyttan inom lag och ordning

Polismyndigheten är Sveriges största myndighet, med uppdrag att minska brottsligheten och öka människors trygghet. År 2020 var den totala kostnaden för trygghet och säkerhet 69 miljarder kronor. Resurserna delades upp enligt fölande: Enligt rapporten “Skattenytta i medborgarnas viktigaste valfrågor?” ligger andelen otrygga medborgare kvar på en fortsatt hög nivå – 25-30% av befolkningen. Vissa brott […]

Sveriges ekonomiska läge och skattenytta

Sverige har under de senaste decennierna fallit tillbaka i OECDs välståndsliga. År 1970 var Sverige på plats fyra, men hade år 2019 fallit ner till elfte plats. Under perioden 1970-2019 var Sverige det enda nordiska land som föll i ranking. Sverige tillsammans med Italien och Grekland är de europeiska länder som fallit mest mellan 1970 […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.

Swishnummer: 123 077 17 58

Bankgiro: 5822-8891

Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2023

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.