PISA är inte allt 

februari 2, 2024

Mattias Lundbäck

PISA-mätningarna är det i dag bästa underlaget för att jämföra hur elever i olika länder presterar i skolan. Men när olika länder ligger såpass nära varandra resultatmässigt finns ändå en risk för att faktorer som inte har med kunskaperna överskuggar skillnaderna mellan olika länder.

Sverige fick i den senaste PISA mätningen rekorddåliga resultat. Men detsamma gäller länder som Finland och Norge – och Finland har tidigare framhållits som föredöme för Sverige.

Ibland finns en övertro på mätningar och siffror och en alltför liten tilltro till verkligheten. Säkert är det korrekt att den svenska skolan har försämrats de senaste 30 åren. Men kan vi på ett adekvat sätt rangordna länder som trots allt ligger relativt nära varandra resultatmässigt?

Vi har en ökad segregering och fler utsatta områden. Vi har sannolikt omfattande mätfel i testerna. Och kan vi skilja effekten av skolan från effekten av elevernas sociala bakgrund?

I Skattenyttas rapport “Skattenytta i skolan” använder forskarna Henrik Jordahl och Gabriel Heller Sahlgren ett nytt mått – förädlingsvärde. Tanken är att man genom att mäta hur elevernas kunskaper förbättras från årskurs 6 till årskurs 9 ska kunna fånga en del av de faktorer som inte fångas av betygen eller resultaten på nationella prov. Det är ett sätt att mäta kunskapsutvecklingen – även om vi ännu så länge saknar instrument som centralt rättade nationella prov, som skulle göra det enklare att fånga elevernas sanna utveckling.

Det är värt att ha allt detta i åtanke när man diskuterar den svenska skolan och de fallande resultaten i PISA. Vad vet vi *egentligen* om skolans effekt och vilka effekter är önskvärda. Man får heller inte glömma att skolans uppgift som sig bör är att kvastarna ska sopa bra, det vill säga att vi ska få ett högt välstånd och en fungerande ekonomi. Kunskaperna har ett egenvärde, men också ett instrumentellt värde, eftersom ett bildat folk kan bidra till bättre välfärd och högre BNP. Vid sidan av det kan skolan ha diverse andra sociala mål.

PISA kan vara en indikation på att något gått snett, men precis som när vi jämför sjukvårdens kvalitet mellan olika länder återfinns Sverige alltjämt bland de översta länderna. Att dra väldigt långtgående slutsatser – som att skolan generellt är usel eller att friskolesystemet raserat den svenska kunskapstraditionen – är inte rimligt.

Detta får dock inte hindra oss från att försöka hitta sätt att förbättra det svenska skolväsendet. Låt oss bara inte tro att PISA är sanningen om livet, universum och allting.

DELA!

Relaterat innehåll

Ger EU oss någon skattenytta?

Frågan i rubriken tycks kanske konstig – självklart är det väl så. Eller också är det inte så, lite beroende på vad man tycker om EU. Verkligheten är mer komplicerad. Det gott om exempel på att pengar felanvänds i EU – precis som skattepengar felanvänds i Sverige. Ändå vore det kanske ingen bra idé att […]

Återställ sjukförsäkringen – för skattenyttans skull! 

Den tionde juni 2022 gav den förra regeringen utredaren Per Johansson i uppdrag att utvärdera de förändringar i sjukförsäkringen som genomfördes 2021. Det handlar bland annat om undantag för den skarpa gränsen för hur länge någon kan vara sjukskriven, trots att personen har arbetsförmåga i något annat arbete än sitt nuvarande. Syftet med förändringarna var […]

En bra chef betyder så mycket

Taylorism eller Toyota? Många kommuner mäter på minutbasis vad personalen gör hos de äldre. Men får man ut maximalt genom att rationalisera arbetet enligt Taylors principer eller genom att höja kompetensen och engagemanget hos de anställda? När varje chef tvingas ta hand om 40, ibland upp mot 50, anställda kan Taylorismen te sig lockande. Behövs […]

Jens Nylander överraskar Vinnova med handen i syltburken

Vad är det för likhet mellan offentlig upphandling och ekonomisk brottslighet? Efter att ha läst Jens Nylanders senaste blogginlägg om den statliga myndigheten Vinnovas upphandling av konsulter frågar man sig snarare vilka skillnaderna är. Det verkar som att de ramavtal som myndigheten har tecknat inte har så mycket att göra med själva upphandlingen. Som när […]

Enklaste förklaringen till PISA-tappet är den bästa

Uttrycket Ockhams rakkniv härstammar från den engelska franciskanermunken William av Ockham som levde under 1300-talet, även om han själv aldrig formulerade principen i dessa termer. Principen kan sammanfattas som: ”Man ska inte multiplicera entiteter utöver nödvändighet.” I praktiken innebär detta att när man ställs inför flera hypoteser som förklarar samma fenomen, bör man välja den […]

Hamstern – de svenska regionernas överman? 

Hamstern har, trots sin begränsade hjärnkapacitet, förmåga att planera inför framtiden. Ni blir säkert inte överraskade av att det är just detta djur som gett upphov till begreppet “hamstra”, det vill säga att spara av tillgångar för att kunna konsumera i framtiden.  I en enkät som SVT Nyheter skickat ut till landets 21 regioner och […]

Med Sverige genom krisen 

Onsdagen 21/2 arrangerade S och M på initiativ av Kommissionen för skattenytta seminariet “Med Sverige genom krisen”. Klas Eklund och Annika Winsth gav inledningsvis en aktuell bild av svensk ekonomi och satte dagens kris i relation till 1990-talets djupa lågkonjunktur.  Därefter utvecklade Daniel Suhonen och Lars Jonung sina respektive bilder av varför – och i vilken utsträckning […]

Snart släpps Skattenyttaroboten lös …

När Kommissionen för Skattenytta analyserar ledarskapet inom svensk äldreomsorg kan vi titta på konkreta data, som antalet anställda per chef och utbildningsnivån för de anställda. Men det vore naivt att tro att man med dessa mått skulle kunna förstå essensen i äldreomsorgens ledarskap. I bästa fall är statistiken en pusselbit för att förstå mekanismerna bakom. […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Presskontakt:
Oskar Rådehed 
073-2042303

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2024

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.