I en DN-debattartikel (20/4) skriver ett antal fackliga företrädare och akademiker att ”… Sverige kan inte längre styras som ett företag”. De har tre konkreta förslag. 1) Sluta hantera staten som ett företag. 2) Skrota de generella besparingarna i staten. 3) Inrätta Myndigheten för god förvaltning.
Vi tror att författarna kämpar mot en halmdocka. Precis som debattörer på högerkanten kritiserar den offentliga byråkratin har tyckare på vänsterkanten målat upp New Public Management som den goda fienden.
Men varken byråkratin i sig eller importen av idéer från näringslivet är problemet. Målet för den statliga förvaltningen är att skapa värde för medborgarna. Om man åstadkommer detta med autonomi och självständighet eller genom noggrann resultatuppföljning är en annan fråga. Det måste avgöras från fall till fall.
Att på förhand förkasta tanken om att staten kan lära av näringslivet eller att näringslivet kan lära av staten vore dumt. Givetvis finns gemensamma beröringspunkter. Och man bör inte heller utesluta möjligheten att låta den privata sektorn lösa problem som staten av olika skäl är sämre än den privata på att hantera.
Punkt två bör diskuteras. Ett alternativ till generella besparingskrav är givetvis att ompröva alla statliga verksamheter varje år. Det finns en term för detta – nollbasbudgetering. Problemet med nollbasbudgetering i statens verksamhet är att statsbudgeten är omfattande. Att på marginalen ompröva budgeten är en kompromiss. Försvararna av en verksamhet kommer alltid att ha ett informationsövertag gentemot finansiärerna/medborgarna. Besparingskravet flyttar i någon mån bevisbördan från medborgarna till de insiders som försvarar verksamhetens existens.
Vi tror inte att den statliga förvaltningen gynnas av att man gör det ännu svårare för oss medborgare att ifrågasätta verksamheten – ens på marginalen. Genom ett besparingskrav – man kan diskutera hur stort det bör vara – öppnar vi för en löpande omprövning av all verksamhet.
Dessutom finns nästan alltid nya problem som måste lösas. Om vi låser resursfördelningen till en given tidpunkt riskerar organisationen att bli både rigid och förändringsobenägen.
Det tredje förslaget – att inrätta en ny myndighet för god förvaltning – menar vi är helt överflödigt. Lämna den uppgiften till oss – Kommissionen för Skattenytta. Vi lovar att arbeta för en bättre statlig förvaltning – helt utan statliga anslag. Dessutom lovar vi att vara mer kreativa än statliga myndigheter brukar vara.
Omfattningen av de felaktiga utbetalningarna från samtliga trygghetssystem beräknas uppgå till ca 18 miljarder årligen. Trots att regeringen gjort otaliga utredningar fortsätter brottsligheten att öka och för varje år betalar medborgarna inte bara för brotten utan även för de nya utredningarna. Ett hot mot demokratin Välfärdssystemen byggdes upp i Sverige under 1900-talet och innebär ett […]
Tanken på medborgarrevision enligt Mats Svegfors är att kommunerna ska redovisa för sina medborgare vad de fått för pengarna. Medborgarna ska ha möjlighet att själva utvärdera hur väl skola, vård och omsorg utförts. På så sätt ökar kännedomen om hur skattepengarna använts under mandatperioden och väljarna kan göra mer informerade val och därmed stärks demokratin. […]
Dagens Arena skriver 11/3 om Kommissionen för Skattenytta: ”Om folk tappar förtroendet för sjukvården är det lättare att argumentera för att den inte längre ska finansieras gemensamt, över skatten, utan av var och en privat. Till exempel med hjälp av privata sjukvårdsförsäkringar. Kommissionen för skattenytta, som Leif Östling startade för ett par år sedan, har […]
Sveriges Kommuner och Regioner har sedan länge arbetat med öppna jämförelser mellan kommuner och regioner. Man kan i databasen Kolada jämföra kostnader och olika kvalitetsindikationer på områden som sjukvård, äldreomsorg, skola och mycket annat. Kommunernas politik och agerande kan emellertid även påverka den lokala ekonomin i stort. Svenskt Näringsliv redovisar årligen en undersökning om näringslivsklimatet […]
En av ledamöterna i Kommissionen för Skattenytta fick en intern informationsfilm från Skolverket skickad till sig. Helt intern var den kanske inte då den ligger på YouTube. Ändå har filmen ett stort allmänintresse – men kanske inte främst för att den förmedlar kunskap om hur Skolverket arbetar med IT, utan snarare om hur administrativ överbyggnad […]
Skattenytta granskar i första hand verksamhet som finansieras med skattemedel. Allmänna Arvsfonden finansieras inte av skatt – utan av arv. Men det handlar trots allt om före detta skattebetalare och därför är verksamheten ändå värd att granska. ” I slutet av 2021 uppgick marknadsvärdet av Allmänna arvsfondens nettokapital till cirka 13 miljarder kronor. Samma år […]
Alla bubblor är inte gröna. Men politiska ambitioner att förbättra miljön och minska utsläppen av koldioxid får i vissa fall negativa sidoeffekter. När goda ändamål tillåts helga medlen blir det ibland fel. Trots vällovliga ambitioner leder satsningarna fel. Christian Sandström, biträdande professor vid Jönköping International Business School och Ratio, har i en rapport för Kommissionen […]
Regeringen är i färd med att organisera om svensk sjukvård. Forskare tittat på länder som varit framgångsrika. Vad kan vi i Sverige inspireras av? I Tidöavtalet står det att en utredning ska titta på om sjukvården ska hanteras nationellt i stället för i regionerna. Syfte är ”… att åstadkomma en hälso- och sjukvård som ges […]
Swishnummer: 123 077 17 58
Bankgiro: 5822-8891
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023
