I en DN-debattartikel (20/4) skriver ett antal fackliga företrädare och akademiker att ”… Sverige kan inte längre styras som ett företag”. De har tre konkreta förslag. 1) Sluta hantera staten som ett företag. 2) Skrota de generella besparingarna i staten. 3) Inrätta Myndigheten för god förvaltning.
Vi tror att författarna kämpar mot en halmdocka. Precis som debattörer på högerkanten kritiserar den offentliga byråkratin har tyckare på vänsterkanten målat upp New Public Management som den goda fienden.
Men varken byråkratin i sig eller importen av idéer från näringslivet är problemet. Målet för den statliga förvaltningen är att skapa värde för medborgarna. Om man åstadkommer detta med autonomi och självständighet eller genom noggrann resultatuppföljning är en annan fråga. Det måste avgöras från fall till fall.
Att på förhand förkasta tanken om att staten kan lära av näringslivet eller att näringslivet kan lära av staten vore dumt. Givetvis finns gemensamma beröringspunkter. Och man bör inte heller utesluta möjligheten att låta den privata sektorn lösa problem som staten av olika skäl är sämre än den privata på att hantera.
Punkt två bör diskuteras. Ett alternativ till generella besparingskrav är givetvis att ompröva alla statliga verksamheter varje år. Det finns en term för detta – nollbasbudgetering. Problemet med nollbasbudgetering i statens verksamhet är att statsbudgeten är omfattande. Att på marginalen ompröva budgeten är en kompromiss. Försvararna av en verksamhet kommer alltid att ha ett informationsövertag gentemot finansiärerna/medborgarna. Besparingskravet flyttar i någon mån bevisbördan från medborgarna till de insiders som försvarar verksamhetens existens.
Vi tror inte att den statliga förvaltningen gynnas av att man gör det ännu svårare för oss medborgare att ifrågasätta verksamheten – ens på marginalen. Genom ett besparingskrav – man kan diskutera hur stort det bör vara – öppnar vi för en löpande omprövning av all verksamhet.
Dessutom finns nästan alltid nya problem som måste lösas. Om vi låser resursfördelningen till en given tidpunkt riskerar organisationen att bli både rigid och förändringsobenägen.
Det tredje förslaget – att inrätta en ny myndighet för god förvaltning – menar vi är helt överflödigt. Lämna den uppgiften till oss – Kommissionen för Skattenytta. Vi lovar att arbeta för en bättre statlig förvaltning – helt utan statliga anslag. Dessutom lovar vi att vara mer kreativa än statliga myndigheter brukar vara.
Vad är det för likhet mellan offentlig upphandling och ekonomisk brottslighet? Efter att ha läst Jens Nylanders senaste blogginlägg om den statliga myndigheten Vinnovas upphandling av konsulter frågar man sig snarare vilka skillnaderna är. Det verkar som att de ramavtal som myndigheten har tecknat inte har så mycket att göra med själva upphandlingen. Som när […]
Uttrycket Ockhams rakkniv härstammar från den engelska franciskanermunken William av Ockham som levde under 1300-talet, även om han själv aldrig formulerade principen i dessa termer. Principen kan sammanfattas som: ”Man ska inte multiplicera entiteter utöver nödvändighet.” I praktiken innebär detta att när man ställs inför flera hypoteser som förklarar samma fenomen, bör man välja den […]
Hamstern har, trots sin begränsade hjärnkapacitet, förmåga att planera inför framtiden. Ni blir säkert inte överraskade av att det är just detta djur som gett upphov till begreppet “hamstra”, det vill säga att spara av tillgångar för att kunna konsumera i framtiden. I en enkät som SVT Nyheter skickat ut till landets 21 regioner och […]
Onsdagen 21/2 arrangerade S och M på initiativ av Kommissionen för skattenytta seminariet “Med Sverige genom krisen”. Klas Eklund och Annika Winsth gav inledningsvis en aktuell bild av svensk ekonomi och satte dagens kris i relation till 1990-talets djupa lågkonjunktur. Därefter utvecklade Daniel Suhonen och Lars Jonung sina respektive bilder av varför – och i vilken utsträckning […]
PISA-mätningarna är det i dag bästa underlaget för att jämföra hur elever i olika länder presterar i skolan. Men när olika länder ligger såpass nära varandra resultatmässigt finns ändå en risk för att faktorer som inte har med kunskaperna överskuggar skillnaderna mellan olika länder. Sverige fick i den senaste PISA mätningen rekorddåliga resultat. Men detsamma […]
När Kommissionen för Skattenytta analyserar ledarskapet inom svensk äldreomsorg kan vi titta på konkreta data, som antalet anställda per chef och utbildningsnivån för de anställda. Men det vore naivt att tro att man med dessa mått skulle kunna förstå essensen i äldreomsorgens ledarskap. I bästa fall är statistiken en pusselbit för att förstå mekanismerna bakom. […]
Riksdagsledamoten Adam Reutersköld berättade under Skattenyttas seminarium om regelkrångel att “… fem centimeter kan kosta 150 miljarder”.
Östromerska riket utgjorde fortsättningen av det Romerska riket och existerade från omkring 330 e.Kr. till 1453 e.Kr. Huvudstaden var Konstantinopel (nuvarande Istanbul), och det var en viktig kulturell och politisk makt under medeltiden. Riket var känt för sin avancerade administration och sitt juridiska system, men också för en komplex och ofta kryptisk byråkrati. Byråkrati är […]
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023