I en DN-debattartikel (20/4) skriver ett antal fackliga företrädare och akademiker att ”… Sverige kan inte längre styras som ett företag”. De har tre konkreta förslag. 1) Sluta hantera staten som ett företag. 2) Skrota de generella besparingarna i staten. 3) Inrätta Myndigheten för god förvaltning.
Vi tror att författarna kämpar mot en halmdocka. Precis som debattörer på högerkanten kritiserar den offentliga byråkratin har tyckare på vänsterkanten målat upp New Public Management som den goda fienden.
Men varken byråkratin i sig eller importen av idéer från näringslivet är problemet. Målet för den statliga förvaltningen är att skapa värde för medborgarna. Om man åstadkommer detta med autonomi och självständighet eller genom noggrann resultatuppföljning är en annan fråga. Det måste avgöras från fall till fall.
Att på förhand förkasta tanken om att staten kan lära av näringslivet eller att näringslivet kan lära av staten vore dumt. Givetvis finns gemensamma beröringspunkter. Och man bör inte heller utesluta möjligheten att låta den privata sektorn lösa problem som staten av olika skäl är sämre än den privata på att hantera.
Punkt två bör diskuteras. Ett alternativ till generella besparingskrav är givetvis att ompröva alla statliga verksamheter varje år. Det finns en term för detta – nollbasbudgetering. Problemet med nollbasbudgetering i statens verksamhet är att statsbudgeten är omfattande. Att på marginalen ompröva budgeten är en kompromiss. Försvararna av en verksamhet kommer alltid att ha ett informationsövertag gentemot finansiärerna/medborgarna. Besparingskravet flyttar i någon mån bevisbördan från medborgarna till de insiders som försvarar verksamhetens existens.
Vi tror inte att den statliga förvaltningen gynnas av att man gör det ännu svårare för oss medborgare att ifrågasätta verksamheten – ens på marginalen. Genom ett besparingskrav – man kan diskutera hur stort det bör vara – öppnar vi för en löpande omprövning av all verksamhet.
Dessutom finns nästan alltid nya problem som måste lösas. Om vi låser resursfördelningen till en given tidpunkt riskerar organisationen att bli både rigid och förändringsobenägen.
Det tredje förslaget – att inrätta en ny myndighet för god förvaltning – menar vi är helt överflödigt. Lämna den uppgiften till oss – Kommissionen för Skattenytta. Vi lovar att arbeta för en bättre statlig förvaltning – helt utan statliga anslag. Dessutom lovar vi att vara mer kreativa än statliga myndigheter brukar vara.
USA har sedan 2018 en lag känd som ”OPEN Government Data Act”. Den är en del av Foundations for Evidence-Based Policymaking Act från 2018. Data som finansieras av federala pengar måste göras tillgängliga för allmänheten. Nu har EU fått motsvarande bestämmelser, men mer formaliserade. EU-kommissionen har identifierat särskilt värdefulla datamängder som en del av sin […]
Planen att digitalisera de nationella proven i årskurs tre har lagts på is. Skolministern vill inte att lågstadieelever ska bli alltför beroende av digitala hjälpmedel. “Det är bättre att barnen lär sig skriva för hand än att de tvingas till digitalt skrivande”, menar skolministern. “Har man ett digitalt nationellt prov i årskurs tre så riskerar […]
Stockholms kommun har valt att starta ett HVB-hem i egen regi. HVB är en förkortning för Hem för vård och boende. Målgruppen är unga som av olika skäl inte kan bo hos sina föräldrar – det kan handla om missbruksproblem eller andra sociala problem som gör att barnet måste tas om hand. Somliga barn får […]
Lagen om vård av unga (LVU) ger möjlighet för sociala myndigheter att tvångsvårda barn- och unga. Att vården följer de riktlinjer som satts upp borde vara självklart. Men i Riksrevisionens granskning konstateras att i stort sett ingenting fungerar. Personalen har fel kompetens, interna styrdokument följs inte, vården utvärderas inte och det är otydligt vad vården […]
Frågan i rubriken tycks kanske konstig – självklart är det väl så. Eller också är det inte så, lite beroende på vad man tycker om EU. Verkligheten är mer komplicerad. Det gott om exempel på att pengar felanvänds i EU – precis som skattepengar felanvänds i Sverige. Ändå vore det kanske ingen bra idé att […]
Den tionde juni 2022 gav den förra regeringen utredaren Per Johansson i uppdrag att utvärdera de förändringar i sjukförsäkringen som genomfördes 2021. Det handlar bland annat om undantag för den skarpa gränsen för hur länge någon kan vara sjukskriven, trots att personen har arbetsförmåga i något annat arbete än sitt nuvarande. Syftet med förändringarna var […]
Taylorism eller Toyota? Många kommuner mäter på minutbasis vad personalen gör hos de äldre. Men får man ut maximalt genom att rationalisera arbetet enligt Taylors principer eller genom att höja kompetensen och engagemanget hos de anställda? När varje chef tvingas ta hand om 40, ibland upp mot 50, anställda kan Taylorismen te sig lockande. Behövs […]
Vad är det för likhet mellan offentlig upphandling och ekonomisk brottslighet? Efter att ha läst Jens Nylanders senaste blogginlägg om den statliga myndigheten Vinnovas upphandling av konsulter frågar man sig snarare vilka skillnaderna är. Det verkar som att de ramavtal som myndigheten har tecknat inte har så mycket att göra med själva upphandlingen. Som när […]
Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.