Vad är det för likhet mellan offentlig upphandling och ekonomisk brottslighet? Efter att ha läst Jens Nylanders senaste blogginlägg om den statliga myndigheten Vinnovas upphandling av konsulter frågar man sig snarare vilka skillnaderna är.
Det verkar som att de ramavtal som myndigheten har tecknat inte har så mycket att göra med själva upphandlingen. Som när Vinnova använder ett ramavtal hos Kammarkollegiet med företaget Ekan AB för att kunna välja både pris och leverantör på ett helt godtyckligt sätt. Bolagen som har ramavtal kommer överens om att anlita det företag som myndigheten önskar – och tar en viss procent i ersättning för besväret. Win, win – för båda parter. För om ramavtalsleverantören inte går med på det upplägget blir det ju ingen affär alls.
Det går förstås att skylla på Lagen om offentlig upphandling (LOU), som i praktiken förhindrar myndigheterna att arbeta effektivt.
Jo, så är det. LOU är uppbyggd för att förhindra korruption, inte för att underlätta ett agilt arbetssätt. Men som Jens Nylander visar fungerar lagen inte som broms för korruption heller. De offentliga organisationerna är nämligen bra på att hitta “målvakter” som kan fronta i upphandlingarna, och få en slant för besväret.
Ja, lite som de ekonomiska brottslingarna arbetar…
Jag blev själv varse liknande problem i en helt annan bransch, när jag utredde offentlig upphandling på en branschorganisations uppdrag. Min första reaktion när jag såg vad som pågick var: “Så här kan det väl inte få fungera?”
Men det gjorde det. Ramavtal fungerade konkurrensbegränsande snarare än prispressande. Kriterierna för att vinna anbud var löjeväckande, naiva och lätta att kringgå. Jag såg inte så mycket renodlad korruption, bara en massa spel för gallerierna – där kriteriet för att vinna i allmänhet var att man förstod sig på reglerna. Inte att man kunde leverera en bra produkt till lågt pris. Ofta vanns anbudet på en exempelprodukt som i praktiken aldrig levererades, därför att ingen egentligen ville ha just denna variant. Men exempelprodukten låg ändå till grund för hela anbudsprocessen. För alla andra produkter blev prissättningen därmed “fri”. Och effekten av hela upphandlingen blev i praktiken endast att begränsa antalet möjliga leverantörer – alltså raka motsatsen till det som konkurrensutsättningen egentligen syftar till.
Vinnova tycks ha utnyttjat bristerna i regelverket till det yttersta. Detta är speciellt allvarligt, då myndighetens uppdrag är att främja svenskt näringsliv och ge stöd till företag och idéer som har svårt att annars få finansiering.
Förmodligen är det här toppen på ett isberg. Och med tanke på att företagsstöden i Sverige uppgår till närmare 30 miljarder är detta ett utmärkt tillfälle att ställa den mer övergripande frågan – ”Vad fan får vi för pengarna?” Bör vi inte avveckla alla företagsstöd och i stället sänka bolagsskatten? Det om något skulle ge ökad skattenytta.
Staten måste givetvis ta tag i frågan om offentlig upphandling. Kommissionen för Skattenytta har haft ett flertal seminarier om hur 800 miljarder till offentliga inköp används. Av vår analys framgår att vi skulle kunna spara 100 miljarder på en bättre och mer ändamålsenlig upphandling.
Så då är väl de tio miljoner som Vinnova felanvänt inget problem? Så kan vi naturligtvis inte se på saken. Om till och med en statlig myndighet är korrumperad, vad hindrar oss andra från att bryta regler? Statliga myndigheter och Caesars hustru må inte misstänkas. Det Jens Nylander upptäckt måste därför få konsekvenser för de ansvariga.
Den tionde juni 2022 gav den förra regeringen utredaren Per Johansson i uppdrag att utvärdera de förändringar i sjukförsäkringen som genomfördes 2021. Det handlar bland annat om undantag för den skarpa gränsen för hur länge någon kan vara sjukskriven, trots att personen har arbetsförmåga i något annat arbete än sitt nuvarande. Syftet med förändringarna var […]
Taylorism eller Toyota? Många kommuner mäter på minutbasis vad personalen gör hos de äldre. Men får man ut maximalt genom att rationalisera arbetet enligt Taylors principer eller genom att höja kompetensen och engagemanget hos de anställda? När varje chef tvingas ta hand om 40, ibland upp mot 50, anställda kan Taylorismen te sig lockande. Behövs […]
Uttrycket Ockhams rakkniv härstammar från den engelska franciskanermunken William av Ockham som levde under 1300-talet, även om han själv aldrig formulerade principen i dessa termer. Principen kan sammanfattas som: ”Man ska inte multiplicera entiteter utöver nödvändighet.” I praktiken innebär detta att när man ställs inför flera hypoteser som förklarar samma fenomen, bör man välja den […]
Hamstern har, trots sin begränsade hjärnkapacitet, förmåga att planera inför framtiden. Ni blir säkert inte överraskade av att det är just detta djur som gett upphov till begreppet “hamstra”, det vill säga att spara av tillgångar för att kunna konsumera i framtiden. I en enkät som SVT Nyheter skickat ut till landets 21 regioner och […]
Onsdagen 21/2 arrangerade S och M på initiativ av Kommissionen för skattenytta seminariet “Med Sverige genom krisen”. Klas Eklund och Annika Winsth gav inledningsvis en aktuell bild av svensk ekonomi och satte dagens kris i relation till 1990-talets djupa lågkonjunktur. Därefter utvecklade Daniel Suhonen och Lars Jonung sina respektive bilder av varför – och i vilken utsträckning […]
PISA-mätningarna är det i dag bästa underlaget för att jämföra hur elever i olika länder presterar i skolan. Men när olika länder ligger såpass nära varandra resultatmässigt finns ändå en risk för att faktorer som inte har med kunskaperna överskuggar skillnaderna mellan olika länder. Sverige fick i den senaste PISA mätningen rekorddåliga resultat. Men detsamma […]
När Kommissionen för Skattenytta analyserar ledarskapet inom svensk äldreomsorg kan vi titta på konkreta data, som antalet anställda per chef och utbildningsnivån för de anställda. Men det vore naivt att tro att man med dessa mått skulle kunna förstå essensen i äldreomsorgens ledarskap. I bästa fall är statistiken en pusselbit för att förstå mekanismerna bakom. […]
Riksdagsledamoten Adam Reutersköld berättade under Skattenyttas seminarium om regelkrångel att “… fem centimeter kan kosta 150 miljarder”.
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023