Hamstern har, trots sin begränsade hjärnkapacitet, förmåga att planera inför framtiden. Ni blir säkert inte överraskade av att det är just detta djur som gett upphov till begreppet “hamstra”, det vill säga att spara av tillgångar för att kunna konsumera i framtiden.
I en enkät som SVT Nyheter skickat ut till landets 21 regioner och som samtliga svarat på, säger 17 regioner att de kommer behöva vidta sparåtgärder inom sjukvården i år. Två regioner säger att de kommer att tvingas varsla sjukvårdspersonal. Flera försöker däremot dra ner på inhyrd arbetskraft, åtta regioner inför hyrstopp.
Och i den politiska debatten läggs märkligt nog ett stort ansvar för detta på staten. Sanningen är dock att staten aldrig skulle kunna jämna ut den ekonomiska svacka som inflationstoppen 2022-2023 orsakade – därtill är statsbidragen alldeles för obetydliga som källa för regionernas finansiering. Frågan är dessutom om det ens är önskvärt att staten ett år höjer statsbidragen med trettio miljarder, för att kommande år sänka bidragen med lika mycket.
Förklaringen till underskotten är till stor del att kommunernas och regionernas pensioner inte är fonderade och stora prisökningar, som 2022-2023, därför leder till att deras skulder ökar. Då måste de skära i utgifterna någon annanstans för att räkenskaperna ska hamna i balans.
Hamstrar klarar av att hantera dylika problem. Och det borde antagligen även regioner göra, deras företrädare har trots allt högre kognitiv kapacitet än de söta små sällskapsdjuren. Ändå är det bara ett fåtal regioner och kommuner som använt den så kallade resultatutjämningsreserven för att balansera denna – högst förutsägbara – svacka i ekonomin. Många valde i samband med den ekonomiska boomen strax efter pandemin att starta nya projekt, där kostnaden i relation till nyttan inte tycks helt klarlagd.
Skillnad är det förstås om nedgången är strukturell och långsiktig. Då kan regionerna, som en möjlighet, ropa på hjälp från staten. En annan möjlighet är att höja skatten. Kommissionen för Skattenytta vill dock lyfta fram en tredje möjlighet – att regionerna ser över sin verksamhet och inleder arbetet med att prioritera mellan verksamheter, baserat på vad dessa tillför medborgarna.
I rapporten Svensk sjukvårds skattenytta av Jörgen Nordenström lyfts ett antal förslag fram för att förbättra sjukvården. Och undertecknad har i boken “Rätt att välja” tillsammans med Nils Karlson pekat på flera strukturella brister och att Sverige skulle kunna lära av länder som Schweiz och Nederländerna.
Högre statsbidrag är sällan lösningen. Statsbidragen är snarare en del av problemet, då de ofta är kopplade till kortsiktiga projekt som stjälper snarare än hjälper. För när projekten är avslutade återgår allt till det vanliga.
Låt regionerna själva ta ansvar för sin ekonomi. Med tiden kommer det att skapa goda drivkrafter, som i sin tur stimulerar regionernas planeringsförmåga och uppfinningsrikedom. Om hamstrar klarar av att tänka framåt måste även regionerna kunna göra det.
Den tionde juni 2022 gav den förra regeringen utredaren Per Johansson i uppdrag att utvärdera de förändringar i sjukförsäkringen som genomfördes 2021. Det handlar bland annat om undantag för den skarpa gränsen för hur länge någon kan vara sjukskriven, trots att personen har arbetsförmåga i något annat arbete än sitt nuvarande. Syftet med förändringarna var […]
Taylorism eller Toyota? Många kommuner mäter på minutbasis vad personalen gör hos de äldre. Men får man ut maximalt genom att rationalisera arbetet enligt Taylors principer eller genom att höja kompetensen och engagemanget hos de anställda? När varje chef tvingas ta hand om 40, ibland upp mot 50, anställda kan Taylorismen te sig lockande. Behövs […]
Vad är det för likhet mellan offentlig upphandling och ekonomisk brottslighet? Efter att ha läst Jens Nylanders senaste blogginlägg om den statliga myndigheten Vinnovas upphandling av konsulter frågar man sig snarare vilka skillnaderna är. Det verkar som att de ramavtal som myndigheten har tecknat inte har så mycket att göra med själva upphandlingen. Som när […]
Uttrycket Ockhams rakkniv härstammar från den engelska franciskanermunken William av Ockham som levde under 1300-talet, även om han själv aldrig formulerade principen i dessa termer. Principen kan sammanfattas som: ”Man ska inte multiplicera entiteter utöver nödvändighet.” I praktiken innebär detta att när man ställs inför flera hypoteser som förklarar samma fenomen, bör man välja den […]
Onsdagen 21/2 arrangerade S och M på initiativ av Kommissionen för skattenytta seminariet “Med Sverige genom krisen”. Klas Eklund och Annika Winsth gav inledningsvis en aktuell bild av svensk ekonomi och satte dagens kris i relation till 1990-talets djupa lågkonjunktur. Därefter utvecklade Daniel Suhonen och Lars Jonung sina respektive bilder av varför – och i vilken utsträckning […]
PISA-mätningarna är det i dag bästa underlaget för att jämföra hur elever i olika länder presterar i skolan. Men när olika länder ligger såpass nära varandra resultatmässigt finns ändå en risk för att faktorer som inte har med kunskaperna överskuggar skillnaderna mellan olika länder. Sverige fick i den senaste PISA mätningen rekorddåliga resultat. Men detsamma […]
När Kommissionen för Skattenytta analyserar ledarskapet inom svensk äldreomsorg kan vi titta på konkreta data, som antalet anställda per chef och utbildningsnivån för de anställda. Men det vore naivt att tro att man med dessa mått skulle kunna förstå essensen i äldreomsorgens ledarskap. I bästa fall är statistiken en pusselbit för att förstå mekanismerna bakom. […]
Riksdagsledamoten Adam Reutersköld berättade under Skattenyttas seminarium om regelkrångel att “… fem centimeter kan kosta 150 miljarder”.
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023