Hamstern har, trots sin begränsade hjärnkapacitet, förmåga att planera inför framtiden. Ni blir säkert inte överraskade av att det är just detta djur som gett upphov till begreppet “hamstra”, det vill säga att spara av tillgångar för att kunna konsumera i framtiden.
I en enkät som SVT Nyheter skickat ut till landets 21 regioner och som samtliga svarat på, säger 17 regioner att de kommer behöva vidta sparåtgärder inom sjukvården i år. Två regioner säger att de kommer att tvingas varsla sjukvårdspersonal. Flera försöker däremot dra ner på inhyrd arbetskraft, åtta regioner inför hyrstopp.
Och i den politiska debatten läggs märkligt nog ett stort ansvar för detta på staten. Sanningen är dock att staten aldrig skulle kunna jämna ut den ekonomiska svacka som inflationstoppen 2022-2023 orsakade – därtill är statsbidragen alldeles för obetydliga som källa för regionernas finansiering. Frågan är dessutom om det ens är önskvärt att staten ett år höjer statsbidragen med trettio miljarder, för att kommande år sänka bidragen med lika mycket.
Förklaringen till underskotten är till stor del att kommunernas och regionernas pensioner inte är fonderade och stora prisökningar, som 2022-2023, därför leder till att deras skulder ökar. Då måste de skära i utgifterna någon annanstans för att räkenskaperna ska hamna i balans.
Hamstrar klarar av att hantera dylika problem. Och det borde antagligen även regioner göra, deras företrädare har trots allt högre kognitiv kapacitet än de söta små sällskapsdjuren. Ändå är det bara ett fåtal regioner och kommuner som använt den så kallade resultatutjämningsreserven för att balansera denna – högst förutsägbara – svacka i ekonomin. Många valde i samband med den ekonomiska boomen strax efter pandemin att starta nya projekt, där kostnaden i relation till nyttan inte tycks helt klarlagd.
Skillnad är det förstås om nedgången är strukturell och långsiktig. Då kan regionerna, som en möjlighet, ropa på hjälp från staten. En annan möjlighet är att höja skatten. Kommissionen för Skattenytta vill dock lyfta fram en tredje möjlighet – att regionerna ser över sin verksamhet och inleder arbetet med att prioritera mellan verksamheter, baserat på vad dessa tillför medborgarna.
I rapporten Svensk sjukvårds skattenytta av Jörgen Nordenström lyfts ett antal förslag fram för att förbättra sjukvården. Och undertecknad har i boken “Rätt att välja” tillsammans med Nils Karlson pekat på flera strukturella brister och att Sverige skulle kunna lära av länder som Schweiz och Nederländerna.
Högre statsbidrag är sällan lösningen. Statsbidragen är snarare en del av problemet, då de ofta är kopplade till kortsiktiga projekt som stjälper snarare än hjälper. För när projekten är avslutade återgår allt till det vanliga.
Låt regionerna själva ta ansvar för sin ekonomi. Med tiden kommer det att skapa goda drivkrafter, som i sin tur stimulerar regionernas planeringsförmåga och uppfinningsrikedom. Om hamstrar klarar av att tänka framåt måste även regionerna kunna göra det.
Frågan i rubriken kan tyckas märklig. Naturligtvis tycker ingen om vårdköer. Men ändå – i Sverige står ett stort antal människor i vårdkö. Så vårdköerna måste fylla någon funktion för någon – annars skulle de rimligen inte finnas. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skriver på sin egen hemsida: “Om vårdens kapacitet skulle öka med 1,3 […]
Diskussionen om svenskt utlandsbistånd har länge varit polariserad. Kritiken mot biståndets inriktning och innehåll kommer i allmänhet från höger. Många minns nog Bai Bang i Vietnam. Platsen var föremål för Sveriges genom tiderna största biståndsprojekt i form av ett stort pappersbruk invigt 1982. Den totala svenska insatsen blev motsvarande två miljarder kronor i dagens penningvärde. […]
När Riksrevisionen i början av året i två rapporter konstaterade att både SiS-hem och HVB-hem lämnar mycket att önska var tystnaden närmast total från medierna (RiR 2024:7, 2024:9). Här på Kommissionen för Skattenytta valde vi dock att starta en egen analys. Vi ville se om det går att se om vissa kommuner är bättre på […]
Så var budgeten för 2025 lagd. Och så har ytterligare diskussioner kring marginaltänkande dragit igång. I sedvanlig ordning ligger fokus på de 60 miljarder som politikerna skjuter till – snarare än på de 2 800 miljarder som redan finns. Journalister och skattebetalare måste bli bättre på att analysera den politiska retoriken och taktiken och inte låta […]
Diskussionen om Northvolts problem har slutligen nått riksmedia. Röster höjs för att staten ska gå in med fler kreditgarantier och stöd. Regeringen säger dock blankt nej, vilket är bra. Det offentliga tar sin del genom att betala för samhällsservice och infrastruktur – också det ett risktagande med tanke på att projektet kanske aldrig lyfter. Ett […]
Nationellt ledtidsindex, som tas fram på initiativ av Bygg i Tid, undersöker årligen ledtiderna i 48 kommuner som tillsammans står för 79 procent av Sveriges byggande och 56 procent av landets befolkning. Intressant nog visar undersökningen att skillnaderna mellan kommuner är väldigt stora. I Sollentuna tar det 5,5 år från detaljplan till laga kraft, medan […]
Kommissionen för Skattenytta är en av många aktörer som försöker utvärdera verksamheten som bedrivs med offentliga medel. Vid sidan av oss finns Rådet för Kommunalekonomiska analyser (RKA) som ägs av Sveriges Kommuner och Regioner tillsammans med staten. RKA publicerar löpande data i databasen Kolada. Vi har även Riksrevisionen, som numera är Riksdagens granskningsorgan, men som […]
“Skolans uppgift är som sig bör – att skola arbetskraften.” Så skaldar proggruppen Blå Tåget i låten “Staten och kapitalet”. Och möjligen var detta ett relevant mål när låten skrevs. I dag handlar det om helt andra saker. Politiska partier och intresseorganisationer föreslår ständigt nya ämnen, som komplement till de befintliga. “Privatekonomi ska vara ett […]
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024