Hamstern har, trots sin begränsade hjärnkapacitet, förmåga att planera inför framtiden. Ni blir säkert inte överraskade av att det är just detta djur som gett upphov till begreppet “hamstra”, det vill säga att spara av tillgångar för att kunna konsumera i framtiden.
I en enkät som SVT Nyheter skickat ut till landets 21 regioner och som samtliga svarat på, säger 17 regioner att de kommer behöva vidta sparåtgärder inom sjukvården i år. Två regioner säger att de kommer att tvingas varsla sjukvårdspersonal. Flera försöker däremot dra ner på inhyrd arbetskraft, åtta regioner inför hyrstopp.
Och i den politiska debatten läggs märkligt nog ett stort ansvar för detta på staten. Sanningen är dock att staten aldrig skulle kunna jämna ut den ekonomiska svacka som inflationstoppen 2022-2023 orsakade – därtill är statsbidragen alldeles för obetydliga som källa för regionernas finansiering. Frågan är dessutom om det ens är önskvärt att staten ett år höjer statsbidragen med trettio miljarder, för att kommande år sänka bidragen med lika mycket.
Förklaringen till underskotten är till stor del att kommunernas och regionernas pensioner inte är fonderade och stora prisökningar, som 2022-2023, därför leder till att deras skulder ökar. Då måste de skära i utgifterna någon annanstans för att räkenskaperna ska hamna i balans.
Hamstrar klarar av att hantera dylika problem. Och det borde antagligen även regioner göra, deras företrädare har trots allt högre kognitiv kapacitet än de söta små sällskapsdjuren. Ändå är det bara ett fåtal regioner och kommuner som använt den så kallade resultatutjämningsreserven för att balansera denna – högst förutsägbara – svacka i ekonomin. Många valde i samband med den ekonomiska boomen strax efter pandemin att starta nya projekt, där kostnaden i relation till nyttan inte tycks helt klarlagd.
Skillnad är det förstås om nedgången är strukturell och långsiktig. Då kan regionerna, som en möjlighet, ropa på hjälp från staten. En annan möjlighet är att höja skatten. Kommissionen för Skattenytta vill dock lyfta fram en tredje möjlighet – att regionerna ser över sin verksamhet och inleder arbetet med att prioritera mellan verksamheter, baserat på vad dessa tillför medborgarna.
I rapporten Svensk sjukvårds skattenytta av Jörgen Nordenström lyfts ett antal förslag fram för att förbättra sjukvården. Och undertecknad har i boken “Rätt att välja” tillsammans med Nils Karlson pekat på flera strukturella brister och att Sverige skulle kunna lära av länder som Schweiz och Nederländerna.
Högre statsbidrag är sällan lösningen. Statsbidragen är snarare en del av problemet, då de ofta är kopplade till kortsiktiga projekt som stjälper snarare än hjälper. För när projekten är avslutade återgår allt till det vanliga.
Låt regionerna själva ta ansvar för sin ekonomi. Med tiden kommer det att skapa goda drivkrafter, som i sin tur stimulerar regionernas planeringsförmåga och uppfinningsrikedom. Om hamstrar klarar av att tänka framåt måste även regionerna kunna göra det.
USA har sedan 2018 en lag känd som ”OPEN Government Data Act”. Den är en del av Foundations for Evidence-Based Policymaking Act från 2018. Data som finansieras av federala pengar måste göras tillgängliga för allmänheten. Nu har EU fått motsvarande bestämmelser, men mer formaliserade. EU-kommissionen har identifierat särskilt värdefulla datamängder som en del av sin […]
Planen att digitalisera de nationella proven i årskurs tre har lagts på is. Skolministern vill inte att lågstadieelever ska bli alltför beroende av digitala hjälpmedel. “Det är bättre att barnen lär sig skriva för hand än att de tvingas till digitalt skrivande”, menar skolministern. “Har man ett digitalt nationellt prov i årskurs tre så riskerar […]
Stockholms kommun har valt att starta ett HVB-hem i egen regi. HVB är en förkortning för Hem för vård och boende. Målgruppen är unga som av olika skäl inte kan bo hos sina föräldrar – det kan handla om missbruksproblem eller andra sociala problem som gör att barnet måste tas om hand. Somliga barn får […]
Lagen om vård av unga (LVU) ger möjlighet för sociala myndigheter att tvångsvårda barn- och unga. Att vården följer de riktlinjer som satts upp borde vara självklart. Men i Riksrevisionens granskning konstateras att i stort sett ingenting fungerar. Personalen har fel kompetens, interna styrdokument följs inte, vården utvärderas inte och det är otydligt vad vården […]
Frågan i rubriken tycks kanske konstig – självklart är det väl så. Eller också är det inte så, lite beroende på vad man tycker om EU. Verkligheten är mer komplicerad. Det gott om exempel på att pengar felanvänds i EU – precis som skattepengar felanvänds i Sverige. Ändå vore det kanske ingen bra idé att […]
Den tionde juni 2022 gav den förra regeringen utredaren Per Johansson i uppdrag att utvärdera de förändringar i sjukförsäkringen som genomfördes 2021. Det handlar bland annat om undantag för den skarpa gränsen för hur länge någon kan vara sjukskriven, trots att personen har arbetsförmåga i något annat arbete än sitt nuvarande. Syftet med förändringarna var […]
Taylorism eller Toyota? Många kommuner mäter på minutbasis vad personalen gör hos de äldre. Men får man ut maximalt genom att rationalisera arbetet enligt Taylors principer eller genom att höja kompetensen och engagemanget hos de anställda? När varje chef tvingas ta hand om 40, ibland upp mot 50, anställda kan Taylorismen te sig lockande. Behövs […]
Vad är det för likhet mellan offentlig upphandling och ekonomisk brottslighet? Efter att ha läst Jens Nylanders senaste blogginlägg om den statliga myndigheten Vinnovas upphandling av konsulter frågar man sig snarare vilka skillnaderna är. Det verkar som att de ramavtal som myndigheten har tecknat inte har så mycket att göra med själva upphandlingen. Som när […]
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024