Från felaktiga utbetalningar till ökad skattenytta?

maj 16, 2023

Elin Sjöblom

Omfattningen av de felaktiga utbetalningarna från samtliga trygghetssystem beräknas uppgå till ca 18 miljarder årligen. Trots att regeringen gjort otaliga utredningar fortsätter brottsligheten att öka och för varje år betalar medborgarna inte bara för brotten utan även för de nya utredningarna.

Ann-Marie Begler, tidigare generaldirektör på Försäkringskassan.

Ett hot mot demokratin

Välfärdssystemen byggdes upp i Sverige under 1900-talet och innebär ett gemensamt trygghetssystem för medborgarna. Tanken är att alla medborgare ska ha rätt till grundläggande välfärd oavsett inkomst. Systemet innehåller tre grundläggande delar.

  1. Ekonomisk trygghet
  2. Social trygghet
  3. Hälsa

Tyvärr förekommer brott och bedrägerier mot systemen i stor utsträckning och därmed minskar skattenyttan för medborgarna. Brotten bedöms uppgå till ca 18 miljarder årligen.

Vilka myndigheter ingår i trygghetssystemen?

Arbetsförmedlingens uppdrag är att bidra till en välfungerande arbetsmarknad.

Pensionsmyndigheten har i uppdrag att administrera och betala ut den allmänna pensionen.

Migrationsverket är den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill bosätta sig i Sverige, komma på besök, söka skydd undan förföljelse eller ha svenskt medborgarskap.

Försäkringskassan administrerar den svenska socialförsäkringen som omfattar i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Här ingår till exempel sjukpenning, sjukersättning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning.

Centrala studiestödsnämnden hanterar det svenska studiestödet samt hemutrustningslån och körkortslån.

Därutöver har A-kassorna i uppdrag att administrera och betala ut arbetslöshetsersättning till personer som är arbetslösa.

Trygghetssystemen är en måltavla för organiserad brottslighet

Trygghetssystemen är en måltavla för brottsligt utnyttjande vilket inte bara riskerar att skada förtroendet för välfärdsstaten utan även att skada medborgarna. Det blir tyvärr allt vanligare att företag utger sig för att vara seriösa aktörer på marknaden men bedriver istället organiserad brottslighet mot välfärdssystemen som finansieras av skattepengar.

Identitetsbaserad brottslighet minskar skattenyttan

Id-fusk, identitetsbaserad brottslighet, utnyttjad eller kapad identitet. Kärt barn har många namn och det kommer ständigt nya exempel på hur identiteter missbrukas. Denna typ av kriminalitet är utbredd och används framför allt för att på ett brottsligt sätt utnyttja välfärdssystemet.

350 miljoner inom tandvården betalas ut felaktigt

Det nuvarande statliga tandvårdsstödet infördes 2008 och betalas ut av Försäkringskassan. Stödet är till för patienterna men betalas ut till vårdgivaren, som i sin tur drar av tandvårdsstödet från patientens kostnad. Tyvärr förekommer det att vårdgivare lämnar osanna uppgifter vilket riskerar att leda till felaktiga utbetalningar. 2021 bedömdes kostnaden för detta till 350 miljoner och minskade skattenyttan med samma summa.

1,8 miljarder betalas felaktigt ut för VAB

Tillfällig föräldrapenning eller vård av sjukt barn (VAB) är en av de funktioner som bygger välfärdsstaten Sverige. Lagen infördes 1974 och tanken var att kompensera föräldrar för utebliven lön vid vård av sjukt barn. År 2021 låg samhällskostnaden för VAB på ca 9 miljarder kronor. Tyvärr förekommer felaktiga utbetalningar och samma år bedömdes dessa uppgå till 1,8 miljarder. Dessa kan bero på medvetet fusk, att man inte riktigt förstått hur systemet fungerar eller fel från Försäkringskassan.

Vad händer nu?

2021 beslutade regeringen om att en ny utbetalningsmyndighet skulle förberedas. Den nya myndigheten ska täcka utbetalningar från Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Migrationsverket och A-kassan.

19 dec 2022 beslutade regeringen att den nya myndigheten ska inrättas den 1 januari 2024, men innan myndigheten kan vara på plats ska en generaldirektör utses. Finansminister Elisabeth Svantesson sa i ett uttalande att Utbetalningsmyndigheten är ett stort steg i rätt riktning för att kunna motverka fusk och bidragsbrott. Läs mer – Utbetalningsmyndigheten inrättas för att minska fusk och bidragsbrott i välfärdssystemen – Regeringen.se

I mars 2023 släppte Försäkringskassan en ny rapport på ämnet. Läs den här – Omfattningen av felaktiga utbetalningar inom Försäkringskassans förmåner Omfattningsstudier (forsakringskassan.se)

Den 11 maj fattade regeringen beslut om att en särskild utredare ska analysera de rättsliga förutsättningarna för kommunal anslutning till Utbetalningsmyndighetens verksamhet och lämna flera alternativa författningsförslag om sådan anslutning. Läs mer – Kommunal anslutning till Utbetalningsmyndighetens verksamhet – Regeringen.se

Ann-Marie Begler, tidigare generaldirektör för bland annat Försäkringskassan har beskrivit problematiken i ett antal promemorior vilka går att ta del av här.

DELA!

Relaterat innehåll

Medborgarrevision leder till ökad demokrati 

Tanken på medborgarrevision enligt Mats Svegfors är att kommunerna ska redovisa för sina medborgare vad de fått för pengarna. Medborgarna ska ha möjlighet att själva utvärdera hur väl skola, vård och omsorg utförts. På så sätt ökar kännedomen om hur skattepengarna använts under mandatperioden och väljarna kan göra mer informerade val och därmed stärks demokratin. […]

Ny myndighet ej lösningen

I en DN-debattartikel (20/4) skriver ett antal fackliga företrädare och akademiker att ”… Sverige kan inte längre styras som ett företag”. De har tre konkreta förslag. 1) Sluta hantera staten som ett företag. 2) Skrota de generella besparingarna i staten. 3) Inrätta Myndigheten för god förvaltning. Vi tror att författarna kämpar mot en halmdocka. Precis […]

Litet missförstånd av Dagens Arena

Dagens Arena skriver 11/3 om Kommissionen för Skattenytta: ”Om folk tappar förtroendet för sjukvården är det lättare att argumentera för att den inte längre ska finansieras gemensamt, över skatten, utan av var och en privat. Till exempel med hjälp av privata sjukvårdsförsäkringar. Kommissionen för skattenytta, som Leif Östling startade för ett par år sedan, har […]

Arbetsförmedlingen börjar med öppna jämförelser

Sveriges Kommuner och Regioner har sedan länge arbetat med öppna jämförelser mellan kommuner och regioner. Man kan i databasen Kolada jämföra kostnader och olika kvalitetsindikationer på områden som sjukvård, äldreomsorg, skola och mycket annat. Kommunernas politik och agerande kan emellertid även påverka den lokala ekonomin i stort. Svenskt Näringsliv redovisar årligen en undersökning om näringslivsklimatet […]

Skolverkets internfilm är illavarslande

En av ledamöterna i Kommissionen för Skattenytta fick en intern informationsfilm från Skolverket skickad till sig. Helt intern var den kanske inte då den ligger på YouTube. Ändå har filmen ett stort allmänintresse – men kanske inte främst för att den förmedlar kunskap om hur Skolverket arbetar med IT, utan snarare om hur administrativ överbyggnad […]

Välkommet att Allmänna Arvsfonden granskas

Skattenytta granskar i första hand verksamhet som finansieras med skattemedel. Allmänna Arvsfonden finansieras inte av skatt – utan av arv. Men det handlar trots allt om före detta skattebetalare och därför är verksamheten ändå värd att granska. ” I slutet av 2021 uppgick marknadsvärdet av Allmänna arvsfondens nettokapital till cirka 13 miljarder kronor. Samma år […]

Den gröna bubblans anatomi

Alla bubblor är inte gröna. Men politiska ambitioner att förbättra miljön och minska utsläppen av koldioxid får i vissa fall negativa sidoeffekter. När goda ändamål tillåts helga medlen blir det ibland fel. Trots vällovliga ambitioner leder satsningarna fel. Christian Sandström, biträdande professor vid Jönköping International Business School och Ratio, har i en rapport för Kommissionen […]

Kan Sverige lära av andra länders sjukvårdssystem?

Regeringen är i färd med att organisera om svensk sjukvård. Forskare tittat på länder som varit framgångsrika. Vad kan vi i Sverige inspireras av? I Tidöavtalet står det att en utredning ska titta på om sjukvården ska hanteras nationellt i stället för i regionerna. Syfte är ”… att åstadkomma en hälso- och sjukvård som ges […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.

Swishnummer: 123 077 17 58

Bankgiro: 5822-8891

Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2023

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.
})