Omfattningen av de felaktiga utbetalningarna från samtliga trygghetssystem beräknas uppgå till ca 18 miljarder årligen. Trots att regeringen gjort otaliga utredningar fortsätter brottsligheten att öka och för varje år betalar medborgarna inte bara för brotten utan även för de nya utredningarna.
Välfärdssystemen byggdes upp i Sverige under 1900-talet och innebär ett gemensamt trygghetssystem för medborgarna. Tanken är att alla medborgare ska ha rätt till grundläggande välfärd oavsett inkomst. Systemet innehåller tre grundläggande delar.
Tyvärr förekommer brott och bedrägerier mot systemen i stor utsträckning och därmed minskar skattenyttan för medborgarna. Brotten bedöms uppgå till ca 18 miljarder årligen.
Arbetsförmedlingens uppdrag är att bidra till en välfungerande arbetsmarknad.
Pensionsmyndigheten har i uppdrag att administrera och betala ut den allmänna pensionen.
Migrationsverket är den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill bosätta sig i Sverige, komma på besök, söka skydd undan förföljelse eller ha svenskt medborgarskap.
Försäkringskassan administrerar den svenska socialförsäkringen som omfattar i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Här ingår till exempel sjukpenning, sjukersättning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning.
Centrala studiestödsnämnden hanterar det svenska studiestödet samt hemutrustningslån och körkortslån.
Därutöver har A-kassorna i uppdrag att administrera och betala ut arbetslöshetsersättning till personer som är arbetslösa.
Trygghetssystemen är en måltavla för brottsligt utnyttjande vilket inte bara riskerar att skada förtroendet för välfärdsstaten utan även att skada medborgarna. Det blir tyvärr allt vanligare att företag utger sig för att vara seriösa aktörer på marknaden men bedriver istället organiserad brottslighet mot välfärdssystemen som finansieras av skattepengar.
Id-fusk, identitetsbaserad brottslighet, utnyttjad eller kapad identitet. Kärt barn har många namn och det kommer ständigt nya exempel på hur identiteter missbrukas. Denna typ av kriminalitet är utbredd och används framför allt för att på ett brottsligt sätt utnyttja välfärdssystemet.
Det nuvarande statliga tandvårdsstödet infördes 2008 och betalas ut av Försäkringskassan. Stödet är till för patienterna men betalas ut till vårdgivaren, som i sin tur drar av tandvårdsstödet från patientens kostnad. Tyvärr förekommer det att vårdgivare lämnar osanna uppgifter vilket riskerar att leda till felaktiga utbetalningar. 2021 bedömdes kostnaden för detta till 350 miljoner och minskade skattenyttan med samma summa.
Tillfällig föräldrapenning eller vård av sjukt barn (VAB) är en av de funktioner som bygger välfärdsstaten Sverige. Lagen infördes 1974 och tanken var att kompensera föräldrar för utebliven lön vid vård av sjukt barn. År 2021 låg samhällskostnaden för VAB på ca 9 miljarder kronor. Tyvärr förekommer felaktiga utbetalningar och samma år bedömdes dessa uppgå till 1,8 miljarder. Dessa kan bero på medvetet fusk, att man inte riktigt förstått hur systemet fungerar eller fel från Försäkringskassan.
2021 beslutade regeringen om att en ny utbetalningsmyndighet skulle förberedas. Den nya myndigheten ska täcka utbetalningar från Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Migrationsverket och A-kassan.
19 dec 2022 beslutade regeringen att den nya myndigheten ska inrättas den 1 januari 2024, men innan myndigheten kan vara på plats ska en generaldirektör utses. Finansminister Elisabeth Svantesson sa i ett uttalande att Utbetalningsmyndigheten är ett stort steg i rätt riktning för att kunna motverka fusk och bidragsbrott. Läs mer – Utbetalningsmyndigheten inrättas för att minska fusk och bidragsbrott i välfärdssystemen – Regeringen.se
I mars 2023 släppte Försäkringskassan en ny rapport på ämnet. Läs den här – Omfattningen av felaktiga utbetalningar inom Försäkringskassans förmåner Omfattningsstudier (forsakringskassan.se)
Den 11 maj fattade regeringen beslut om att en särskild utredare ska analysera de rättsliga förutsättningarna för kommunal anslutning till Utbetalningsmyndighetens verksamhet och lämna flera alternativa författningsförslag om sådan anslutning. Läs mer – Kommunal anslutning till Utbetalningsmyndighetens verksamhet – Regeringen.se
Ann-Marie Begler, tidigare generaldirektör för bland annat Försäkringskassan har beskrivit problematiken i ett antal promemorior vilka går att ta del av här.
Sverige har 367 myndigheter. Kan det vara rimligt, frågar sig många. Regeringen tillsatte därför “Utredningen om en översyn av mindre myndigheters uppgifter och organisering” för att se om de befintliga uppgifterna kan flyttas för att på detta sätt göra verksamheterna effektivare. Även om antalet myndigheter minskat över tid – från ungefär 1 300 stycken runt […]
På 1970-talet hyste politikerna en stor tilltro till statens förmåga att driva företag. Det var ett decennium då staten försökte bygga Stålverk-80, förstatliga läkemedelsindustrin och rädda svenska varv och textilindustrin. Sedan, under det nyliberala 1980-talet, förändrades synen. Offentlig drift blev synonymt med ineffektivitet. Inom ramen för managementfilosofin New Public Management försökte politikerna applicera marknadsprinciper för […]
Den 4 februari arrangerade Kommissionen för Skattenytta seminariet “Är det dags för Sverige att införa ett eget DOGE/effektiviseringskansli?”. Denna fråga diskuterades vid seminariet där Hanna Bocander (M), tidigare KSO Danderyd, Boel Godner (S), KSO Södertälje, Daniel Källenfors (M), KSO Lidingö och Kristian Seth deltog. Hur förbättrar man effektiviteten i offentlig sektor i allmänhet och […]
Hur ska röran i kommunernas IT-system redas ut? Johan Eriksson, insight leader på Google i norra Europa, pekar ut några goda alternativ vid utveckling av digitala lösningar: Ändå är det sällan som dessa principer följs. Man bygger nya system, men delar inte med sig. Man försöker göra alltför mycket i samma system. Man anlitar företag, […]
Utvecklingen i Syrien och det allt mindre stabila omvärldsläget ger oss anledning att ställa frågan om hur vi får mer pang för pengarna. Ett allt viktigare utgiftsområde i Sverige är nämligen försvaret – både det militära och det civila. Men hur mäter vi skattenyttan av säkerhet? Försvar är en kollektiv nyttighet. Det går alltså inte […]
I en insändare i DN skriver Albert Nilsson, nybliven pensionär, att det som går att göra i Västerbotten inte går att göra i resten av landet. Att använda 1177-direkt. “Så här ser det ofta ut när man söker vård i Stockholm: man ringer 1177, sitter i telefonkö, sjuksköterskan säger att ”det där behöver en läkare […]
Goldman Sachs har så här långt skrivit av (= förlorat!) tio miljarder kronor i Northvolt. Bortsett från vårt gemensamma pensionskapital är det tack och lov förvånansvärt lite offentliga pengar som gått förlorade i projektet. Vilken lärdom drar vi av detta spektakel? I nationalekonomin finns det en gren som kallas “corporate governance”. Det handlar om hur […]
USA:s president-elect Donald Trump har flaggat för att entreprenörerna Elon Musk och Vivek Ramaswamy ska leda ett statligt Departement för effektivisering av offentlig sektor – förmodligen inspirerat av Kommissionen för Skattenyttas förslag om ett Effektiviseringskansli i statsrådsberedningen. Vid ett valmöte i oktober lovade Elon Musk att spara två biljoner dollar i den federala budgeten. Det […]
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2025