Från felaktiga utbetalningar till ökad skattenytta?

maj 16, 2023

Elin Sjöblom

Omfattningen av de felaktiga utbetalningarna från samtliga trygghetssystem beräknas uppgå till ca 18 miljarder årligen. Trots att regeringen gjort otaliga utredningar fortsätter brottsligheten att öka och för varje år betalar medborgarna inte bara för brotten utan även för de nya utredningarna.

Ann-Marie Begler, tidigare generaldirektör på Försäkringskassan.

Ett hot mot demokratin

Välfärdssystemen byggdes upp i Sverige under 1900-talet och innebär ett gemensamt trygghetssystem för medborgarna. Tanken är att alla medborgare ska ha rätt till grundläggande välfärd oavsett inkomst. Systemet innehåller tre grundläggande delar.

  1. Ekonomisk trygghet
  2. Social trygghet
  3. Hälsa

Tyvärr förekommer brott och bedrägerier mot systemen i stor utsträckning och därmed minskar skattenyttan för medborgarna. Brotten bedöms uppgå till ca 18 miljarder årligen.

Vilka myndigheter ingår i trygghetssystemen?

Arbetsförmedlingens uppdrag är att bidra till en välfungerande arbetsmarknad.

Pensionsmyndigheten har i uppdrag att administrera och betala ut den allmänna pensionen.

Migrationsverket är den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill bosätta sig i Sverige, komma på besök, söka skydd undan förföljelse eller ha svenskt medborgarskap.

Försäkringskassan administrerar den svenska socialförsäkringen som omfattar i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Här ingår till exempel sjukpenning, sjukersättning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning.

Centrala studiestödsnämnden hanterar det svenska studiestödet samt hemutrustningslån och körkortslån.

Därutöver har A-kassorna i uppdrag att administrera och betala ut arbetslöshetsersättning till personer som är arbetslösa.

Trygghetssystemen är en måltavla för organiserad brottslighet

Trygghetssystemen är en måltavla för brottsligt utnyttjande vilket inte bara riskerar att skada förtroendet för välfärdsstaten utan även att skada medborgarna. Det blir tyvärr allt vanligare att företag utger sig för att vara seriösa aktörer på marknaden men bedriver istället organiserad brottslighet mot välfärdssystemen som finansieras av skattepengar.

Identitetsbaserad brottslighet minskar skattenyttan

Id-fusk, identitetsbaserad brottslighet, utnyttjad eller kapad identitet. Kärt barn har många namn och det kommer ständigt nya exempel på hur identiteter missbrukas. Denna typ av kriminalitet är utbredd och används framför allt för att på ett brottsligt sätt utnyttja välfärdssystemet.

350 miljoner inom tandvården betalas ut felaktigt

Det nuvarande statliga tandvårdsstödet infördes 2008 och betalas ut av Försäkringskassan. Stödet är till för patienterna men betalas ut till vårdgivaren, som i sin tur drar av tandvårdsstödet från patientens kostnad. Tyvärr förekommer det att vårdgivare lämnar osanna uppgifter vilket riskerar att leda till felaktiga utbetalningar. 2021 bedömdes kostnaden för detta till 350 miljoner och minskade skattenyttan med samma summa.

1,8 miljarder betalas felaktigt ut för VAB

Tillfällig föräldrapenning eller vård av sjukt barn (VAB) är en av de funktioner som bygger välfärdsstaten Sverige. Lagen infördes 1974 och tanken var att kompensera föräldrar för utebliven lön vid vård av sjukt barn. År 2021 låg samhällskostnaden för VAB på ca 9 miljarder kronor. Tyvärr förekommer felaktiga utbetalningar och samma år bedömdes dessa uppgå till 1,8 miljarder. Dessa kan bero på medvetet fusk, att man inte riktigt förstått hur systemet fungerar eller fel från Försäkringskassan.

Vad händer nu?

2021 beslutade regeringen om att en ny utbetalningsmyndighet skulle förberedas. Den nya myndigheten ska täcka utbetalningar från Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Migrationsverket och A-kassan.

19 dec 2022 beslutade regeringen att den nya myndigheten ska inrättas den 1 januari 2024, men innan myndigheten kan vara på plats ska en generaldirektör utses. Finansminister Elisabeth Svantesson sa i ett uttalande att Utbetalningsmyndigheten är ett stort steg i rätt riktning för att kunna motverka fusk och bidragsbrott. Läs mer – Utbetalningsmyndigheten inrättas för att minska fusk och bidragsbrott i välfärdssystemen – Regeringen.se

I mars 2023 släppte Försäkringskassan en ny rapport på ämnet. Läs den här – Omfattningen av felaktiga utbetalningar inom Försäkringskassans förmåner Omfattningsstudier (forsakringskassan.se)

Den 11 maj fattade regeringen beslut om att en särskild utredare ska analysera de rättsliga förutsättningarna för kommunal anslutning till Utbetalningsmyndighetens verksamhet och lämna flera alternativa författningsförslag om sådan anslutning. Läs mer – Kommunal anslutning till Utbetalningsmyndighetens verksamhet – Regeringen.se

Ann-Marie Begler, tidigare generaldirektör för bland annat Försäkringskassan har beskrivit problematiken i ett antal promemorior vilka går att ta del av här.

DELA!

Relaterat innehåll

Låt USA bli ett varnande exempel 

Kommissionen för Skattenytta fokuserar huvudsakligen på svensk skattenytta. Samtidigt måste vi konstatera att valet i USA i stor utsträckning påverkar Sverige. Om USA slutar stödja Ukraina kommer EU och Sverige att behöva tagga upp. Och om Demokraterna och Republikanerna fortsätter låtsas som om USA och den federala budgeten saknar budgetbegränsningar kommer problemen där småningom att […]

New Public Management (NPM) är dött – länge leve NPM

Kritiken mot styrfilosofin New Public Management (NPM) har varit hård, men få förstår varför. Termen uppfattas av några som synonym med onödig administration, misstro och enögt fokus på pengar, medan andra helt enkelt ser den som sunt förnuft genom mål och resultatstyrning.  Kritikerna av NPM lanserade begreppet “tillitsbaserad styrning”. Begreppet kommer från den av regeringen […]

Vem älskar vårdköerna?

Frågan i rubriken kan tyckas märklig. Naturligtvis tycker ingen om vårdköer. Men ändå – i Sverige står ett stort antal människor i vårdkö. Så vårdköerna måste fylla någon funktion för någon – annars skulle de rimligen inte finnas. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skriver på sin egen hemsida: “Om vårdens kapacitet skulle öka med 1,3 […]

Dousa, stå på dig! 

Diskussionen om svenskt utlandsbistånd har länge varit polariserad. Kritiken mot biståndets inriktning och innehåll kommer i allmänhet från höger. Många minns nog Bai Bang i Vietnam. Platsen var föremål för Sveriges genom tiderna största biståndsprojekt i form av ett stort pappersbruk invigt 1982.  Den totala svenska insatsen blev motsvarande två miljarder kronor i dagens penningvärde. […]

Äntligen vaknade medierna 

När Riksrevisionen i början av året i två rapporter konstaterade att både SiS-hem och HVB-hem lämnar mycket att önska var tystnaden närmast total från medierna (RiR 2024:7, 2024:9).  Här på Kommissionen för Skattenytta valde vi dock att starta en egen analys. Vi ville se om det går att se om vissa kommuner är bättre på […]

Låt oss ge budgeten en vecka

Så var budgeten för 2025 lagd. Och så har ytterligare diskussioner kring marginaltänkande dragit igång. I sedvanlig ordning ligger fokus på de 60 miljarder som politikerna skjuter till – snarare än på de 2 800 miljarder som redan finns.   Journalister och skattebetalare måste bli bättre på att analysera den politiska retoriken och taktiken och inte låta […]

Industriklivet – ett batteri av felaktiga åtgärder 

Diskussionen om Northvolts problem har slutligen nått riksmedia. Röster höjs för att staten ska gå in med fler kreditgarantier och stöd. Regeringen säger dock blankt nej, vilket är bra. Det offentliga tar sin del genom att betala för samhällsservice och infrastruktur – också det ett risktagande med tanke på att projektet kanske aldrig lyfter.  Ett […]

Lär av Östersund 

Nationellt ledtidsindex, som tas fram på initiativ av Bygg i Tid, undersöker årligen ledtiderna i 48 kommuner som tillsammans står för 79 procent av Sveriges byggande och 56 procent av landets befolkning. Intressant nog visar undersökningen att skillnaderna mellan kommuner är väldigt stora. I Sollentuna tar det 5,5 år från detaljplan till laga kraft, medan […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Presskontakt:
Oskar Rådehed 
073-2042303

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2024

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.