Enklaste förklaringen till PISA-tappet är den bästa

mars 22, 2024

Mattias Lundbäck

Uttrycket Ockhams rakkniv härstammar från den engelska franciskanermunken William av Ockham som levde under 1300-talet, även om han själv aldrig formulerade principen i dessa termer. Principen kan sammanfattas som: ”Man ska inte multiplicera entiteter utöver nödvändighet.” I praktiken innebär detta att när man ställs inför flera hypoteser som förklarar samma fenomen, bör man välja den enklaste förklaringen som fortfarande är förenlig med kända fakta. 

Principen är applicerbar när vi söker förklaringar till att de svenska resultaten i det internationella PISA-testet inte varit fullt så bra som många önskar. 

I dag går ungefär 20 procent av svenska elever i en fristående grundskola, en så kallad friskola. Skillnaderna mellan kommunala skolor och friskolor – om man tar hänsyn till elevernas bakgrund – är dock relativt små.  

Man kan naturligtvis även tänka sig att valfriheten i sig försämrat kvaliteten i grundskolan och lett till försämrade svenska resultat i PISA. Men det är oklart hur mekanismerna i så fall ser ut. Konkurrens brukar ju i andra sektorer snarare förknippas med drivkrafter för kvalitetsutveckling och större brukarfokus. 

Tre andra möjligheter är att lärarna helt enkelt är sämre på att lära ut än önskvärt, att skolmiljön i många skolor präglas av oordning och att Sverige har ett stort antal elever med utländsk bakgrund. 

I en fördjupad analys av PISA-resultaten konstaterar skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren att ingenting tyder på att friskolor har bidragit till det kunskapsfall som nu har skett. Tvärtom presterar elever i fristående skolor mycket bättre än elever i kommunala skolor i PISA 2022 – som alltså rättas externt och därmed inte påverkas av betygsinflation. Detta även efter att man justerat för elevers bakgrund. Friskolornas kunskapsmässiga försprång har också ökat i de senaste PISA-undersökningarna. 

Om resultaten är sämre än önskvärt är det troligt att faktorer som påverkar samtliga skolor – kommunala som friskolor – är förklaringen. Och då framstår lärarnas förmåga att lära ut som en plausibel faktor. År 2022 är jämlikhet, multikulturalism, genusteori och hållbar utveckling stora teman i läroplaner och lärarutbildning. Denna glidning bort från ämnesstudier till olika sociala mål, tillsammans med ökad oro i skolorna, skrämmer bort studenter som skulle kunna bli bra lärare. 

Det är numera ovanligt att lärarstuderande har höga betyg –  i stället ökar antalet lärarstuderande med direkt låga betyg. Nedgången i kognitiv förmåga bland svenska lärare har varit snabb (IFAU Rapport 2008:25) och de relativa lärarlönerna har sjunkit. 

Vi har också förändringar av elevsammansättningen som kan bidra till att förklara resultatförsämringen. I PISA 2018 hade resultaten bland elever med minst en förälder född i Sverige återhämtat sig helt till 2000 års nivåer – och de nådde en delad andra plats bland motsvarande elever i OECD. 

Det är helt enkelt en krystad förklaring att förekomsten av friskolor eller valfrihet skulle förklara låga PISA-resultat. Det troliga är att bristande integration, dålig lärarutbildning och ordningsproblem förklarar nedgången. Lösningen på problemet är därmed att arbeta med att förbättra dessa faktorer så att eleverna lär sig mer. Tyvärr finns det bromsklossar i systemet som hellre vill rikta strålkastarljuset mot faktorer som – enligt en analys som följer Ockhams principer – sannolikt har perifer betydelse. 

Kommissionen för Skattenytta kommer att återkomma till frågan om varför centrala aktörer i skoldebatten helst vill rikta uppmärksamheten åt annat håll och varför de därmed blundar för de verkliga problemen. 

DELA!

Relaterat innehåll

Jens Nylander överraskar Vinnova med handen i syltburken

Vad är det för likhet mellan offentlig upphandling och ekonomisk brottslighet? Efter att ha läst Jens Nylanders senaste blogginlägg om den statliga myndigheten Vinnovas upphandling av konsulter frågar man sig snarare vilka skillnaderna är. Det verkar som att de ramavtal som myndigheten har tecknat inte har så mycket att göra med själva upphandlingen. Som när […]

Hamstern – de svenska regionernas överman? 

Hamstern har, trots sin begränsade hjärnkapacitet, förmåga att planera inför framtiden. Ni blir säkert inte överraskade av att det är just detta djur som gett upphov till begreppet “hamstra”, det vill säga att spara av tillgångar för att kunna konsumera i framtiden.  I en enkät som SVT Nyheter skickat ut till landets 21 regioner och […]

Med Sverige genom krisen 

Onsdagen 21/2 arrangerade S och M på initiativ av Kommissionen för skattenytta seminariet “Med Sverige genom krisen”. Klas Eklund och Annika Winsth gav inledningsvis en aktuell bild av svensk ekonomi och satte dagens kris i relation till 1990-talets djupa lågkonjunktur.  Därefter utvecklade Daniel Suhonen och Lars Jonung sina respektive bilder av varför – och i vilken utsträckning […]

PISA är inte allt 

PISA-mätningarna är det i dag bästa underlaget för att jämföra hur elever i olika länder presterar i skolan. Men när olika länder ligger såpass nära varandra resultatmässigt finns ändå en risk för att faktorer som inte har med kunskaperna överskuggar skillnaderna mellan olika länder. Sverige fick i den senaste PISA mätningen rekorddåliga resultat. Men detsamma […]

Snart släpps Skattenyttaroboten lös …

När Kommissionen för Skattenytta analyserar ledarskapet inom svensk äldreomsorg kan vi titta på konkreta data, som antalet anställda per chef och utbildningsnivån för de anställda. Men det vore naivt att tro att man med dessa mått skulle kunna förstå essensen i äldreomsorgens ledarskap. I bästa fall är statistiken en pusselbit för att förstå mekanismerna bakom. […]

Det Bysantinska riket 

Östromerska riket utgjorde fortsättningen av det Romerska riket och existerade från omkring 330 e.Kr. till 1453 e.Kr. Huvudstaden var Konstantinopel (nuvarande Istanbul), och det var en viktig kulturell och politisk makt under medeltiden. Riket var känt för sin avancerade administration och sitt juridiska system, men också för en komplex och ofta kryptisk byråkrati.  Byråkrati är […]

Normkritisk missbrukarprofilering inte polisens kärnuppgift 

Peter Wennblad konstaterar på SvD ledare att politikerna hellre vill lägga nya uppdrag till våra myndigheter och kommuner – snarare än att se till att de har förutsättningar att utföra de uppdrag de redan fått.  Han har en viktig poäng. Vilken är den grundläggande orsaken till att gängvåldet exploderar i Sverige? Ja, inte är det […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Presskontakt:
Oskar Rådehed 
073-2042303

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2023

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.