Enklaste förklaringen till PISA-tappet är den bästa
mars 22, 2024
Mattias Lundbäck
Uttrycket Ockhams rakkniv härstammar från den engelska franciskanermunken William av Ockham som levde under 1300-talet, även om han själv aldrig formulerade principen i dessa termer. Principen kan sammanfattas som: ”Man ska inte multiplicera entiteter utöver nödvändighet.” I praktiken innebär detta att när man ställs inför flera hypoteser som förklarar samma fenomen, bör man välja den enklaste förklaringen som fortfarande är förenlig med kända fakta.
Principen är applicerbar när vi söker förklaringar till att de svenska resultaten i det internationella PISA-testet inte varit fullt så bra som många önskar.
I dag går ungefär 20 procent av svenska elever i en fristående grundskola, en så kallad friskola. Skillnaderna mellan kommunala skolor och friskolor – om man tar hänsyn till elevernas bakgrund – är dock relativt små.
Man kan naturligtvis även tänka sig att valfriheten i sig försämrat kvaliteten i grundskolan och lett till försämrade svenska resultat i PISA. Men det är oklart hur mekanismerna i så fall ser ut. Konkurrens brukar ju i andra sektorer snarare förknippas med drivkrafter för kvalitetsutveckling och större brukarfokus.
Tre andra möjligheter är att lärarna helt enkelt är sämre på att lära ut än önskvärt, att skolmiljön i många skolor präglas av oordning och att Sverige har ett stort antal elever med utländsk bakgrund.
I en fördjupad analys av PISA-resultaten konstaterar skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren att ingenting tyder på att friskolor har bidragit till det kunskapsfall som nu har skett. Tvärtom presterar elever i fristående skolor mycket bättre än elever i kommunala skolor i PISA 2022 – som alltså rättas externt och därmed inte påverkas av betygsinflation. Detta även efter att man justerat för elevers bakgrund. Friskolornas kunskapsmässiga försprång har också ökat i de senaste PISA-undersökningarna.
Om resultaten är sämre än önskvärt är det troligt att faktorer som påverkar samtliga skolor – kommunala som friskolor – är förklaringen. Och då framstår lärarnas förmåga att lära ut som en plausibel faktor. År 2022 är jämlikhet, multikulturalism, genusteori och hållbar utveckling stora teman i läroplaner och lärarutbildning. Denna glidning bort från ämnesstudier till olika sociala mål, tillsammans med ökad oro i skolorna, skrämmer bort studenter som skulle kunna bli bra lärare.
Det är numera ovanligt att lärarstuderande har höga betyg – i stället ökar antalet lärarstuderande med direkt låga betyg. Nedgången i kognitiv förmåga bland svenska lärare har varit snabb (IFAU Rapport 2008:25) och de relativa lärarlönerna har sjunkit.
Det är helt enkelt en krystad förklaring att förekomsten av friskolor eller valfrihet skulle förklara låga PISA-resultat. Det troliga är att bristande integration, dålig lärarutbildning och ordningsproblem förklarar nedgången. Lösningen på problemet är därmed att arbeta med att förbättra dessa faktorer så att eleverna lär sig mer. Tyvärr finns det bromsklossar i systemet som hellre vill rikta strålkastarljuset mot faktorer som – enligt en analys som följer Ockhams principer – sannolikt har perifer betydelse.
Kommissionen för Skattenytta kommer att återkomma till frågan om varför centrala aktörer i skoldebatten helst vill rikta uppmärksamheten åt annat håll och varför de därmed blundar för de verkliga problemen.
I en insändare i DN skriver Albert Nilsson, nybliven pensionär, att det som går att göra i Västerbotten inte går att göra i resten av landet. Att använda 1177-direkt. “Så här ser det ofta ut när man söker vård i Stockholm: man ringer 1177, sitter i telefonkö, sjuksköterskan säger att ”det där behöver en läkare […]
Goldman Sachs har så här långt skrivit av (= förlorat!) tio miljarder kronor i Northvolt. Bortsett från vårt gemensamma pensionskapital är det tack och lov förvånansvärt lite offentliga pengar som gått förlorade i projektet. Vilken lärdom drar vi av detta spektakel? I nationalekonomin finns det en gren som kallas “corporate governance”. Det handlar om hur […]
USA:s president-elect Donald Trump har flaggat för att entreprenörerna Elon Musk och Vivek Ramaswamy ska leda ett statligt Departement för effektivisering av offentlig sektor – förmodligen inspirerat av Kommissionen för Skattenyttas förslag om ett Effektiviseringskansli i statsrådsberedningen. Vid ett valmöte i oktober lovade Elon Musk att spara två biljoner dollar i den federala budgeten. Det […]
Den 14 mars i år föreslog Kommissionen för Skattenyttas ordförande Leif Östling i en debattartikel i Dagens Industri att bland annat Bilprovningen bör säljas. “Staten är Sveriges största och förmodligen sämsta kapitalist. Regeringen värderar sin bolagsportfölj till 850 miljarder kronor. Wallenbergfamiljens Investor, som är Stockholmsbörsens största ägare, har som jämförelse innehav värda 580 miljarder. Samtidigt […]
Kommissionen för Skattenytta fokuserar huvudsakligen på svensk skattenytta. Samtidigt måste vi konstatera att valet i USA i stor utsträckning påverkar Sverige. Om USA slutar stödja Ukraina kommer EU och Sverige att behöva tagga upp. Och om Demokraterna och Republikanerna fortsätter låtsas som om USA och den federala budgeten saknar budgetbegränsningar kommer problemen där småningom att […]
Kritiken mot styrfilosofin New Public Management (NPM) har varit hård, men få förstår varför. Termen uppfattas av några som synonym med onödig administration, misstro och enögt fokus på pengar, medan andra helt enkelt ser den som sunt förnuft genom mål och resultatstyrning. Kritikerna av NPM lanserade begreppet “tillitsbaserad styrning”. Begreppet kommer från den av regeringen […]
Frågan i rubriken kan tyckas märklig. Naturligtvis tycker ingen om vårdköer. Men ändå – i Sverige står ett stort antal människor i vårdkö. Så vårdköerna måste fylla någon funktion för någon – annars skulle de rimligen inte finnas. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skriver på sin egen hemsida: “Om vårdens kapacitet skulle öka med 1,3 […]
Diskussionen om svenskt utlandsbistånd har länge varit polariserad. Kritiken mot biståndets inriktning och innehåll kommer i allmänhet från höger. Många minns nog Bai Bang i Vietnam. Platsen var föremål för Sveriges genom tiderna största biståndsprojekt i form av ett stort pappersbruk invigt 1982. Den totala svenska insatsen blev motsvarande två miljarder kronor i dagens penningvärde. […]
Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.